The purpose of the thesis is to study how young people with a foreign background transfromtheir identity between two different cultures after they have moved to Sweden. Seven semistructured interviews have been conducted with young people from a vulnerable area in medium-sized city in Sweden. The young people come from different societies that are considered non-individualistic communities, they have lived in Sweden for at least 10 years. The theoretical perspectives: the social identity of Richard Jenkins and the cultural identity of Nader Ahmadi are applied in the essay. Keywords in the survey are the informants' self-identification which include cultural belonging to the Swedish culture and the importance of contact with Swedish society.  Social networking is another keyword. Another theme is experience of meetings with the new society. The change in identity is examined in particular. The family's influence as well as celebrations from the original culture are analyzed in relation to the new Swedish identity. The two aims: How do young people with foreign background identify themselves between two cultures? As well: What are the four concrete barriers according to the informants who influence the creation of identity in the new culture? Answered with detailed analyzes of how the family, the social interaction, and the festivals from the original culture limit the transition to the new identity. The research results are in line with Ålund and Sjögrens' results, which show that immigrant youths  prioritize the family instead of themselves in comparison with the Swedish society that is characterized by an individualistic system. The thesis supports previous theory formation. Future research could determine whether the parents' attitude to Swedish culture can affect the identity decelopment of their child.

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse kring hur några flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhället. Vidare har även syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som någon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. </p><p> För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestående av sex djupintervjuer. Dessa ufördes på fem kvinnor och en man på en högskola i södra Sverige, åldern varierade mellan 20-26 år. </p><p> Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade även en stark etnisk identifikation. Resterande tre intervjupersoner uppvisade däremot drag av marginalisering. Dessa individer uppvisade upplevd brist på etnisk tillhörighet och en stark önskan att få känna tillhörighet. </p><p> För två av de tre intervjupersoner med marginaliserad identitet fungerade studentrollen som en tydlig social kompensation för deras upplevda brist på etnisk tillhörighet. Den intervjuperson som ej uppvisade social kompensation genom studentrollen uppvisade ändock social kompensation men i detta fall genom rollen som invandrare.</p>

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse kring hur några flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhället. Vidare har även syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som någon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestående av sex djupintervjuer. Dessa ufördes på fem kvinnor och en man på en högskola i södra Sverige, åldern varierade mellan 20-26 år. Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade även en stark etnisk identifikation. Resterande tre intervjupersoner uppvisade däremot drag av marginalisering. Dessa individer uppvisade upplevd brist på etnisk tillhörighet och en stark önskan att få känna tillhörighet. För två av de tre intervjupersoner med marginaliserad identitet fungerade studentrollen som en tydlig social kompensation för deras upplevda brist på etnisk tillhörighet. Den intervjuperson som ej uppvisade social kompensation genom studentrollen uppvisade ändock social kompensation men i detta fall genom rollen som invandrare.

Revision är en garantifunktion för de intressenter som har ett intresse i ett företag och ur ett samhällsperspektiv är därför kraven på revisionskvaliteten höga. Revisionskvalitet byggs upp av revisorns kompetens och av revisorns oberoende, vilket innebär att faktorer som påverkar oberoendet och revisorns kompetens påverkar samtidigt kvaliteten på revisionen. Det finns många saker som kan hota revisorns oberoende varav ett av dessa hot är revisorns relation till klienten. En faktor som kan påverka denna relation är hur revisorn identifierar sig med sina klienter. Enligt teorin om social identitet definierar vi vår självbild genom att identifiera oss med sociala grupper eller organisationer. Detta innebär att en stark identifiering med klienten kan påverka revisorns oberoende. Den andra grundstenen i revisionskvalitet är revisorns kompetens. I strävan efter hög revisionskvalitet ställs det höga krav på revisorn som yrkesutövare och många av dessa krav kan fungera som stressfaktorer. Kompetens kan ses som en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift eller situation vilket gör att revisorns kompetens till viss del påverkar hur denne agerar i en stressad situation. Revisorer arbetar under ständig tidspress och ett vanligt förekommande redskap för kontroll och som prestationsmått är tidsbudgetar. I stressade situationer kan vi som individer agera dysfunktionellt och för revisorn kan tidsbudgeten vara en stressfaktor som skapar detta dysfunktionella beteende. Det dysfunktionella beteendet visar sig genom minskad kvalitet på genomfört revisionsarbete och genom underrapportering av tid. Syftet med denna undersökning är att se hur revisionskvalitetens byggstenar, i form av kompetens och oberoende, påverkas av tidspress, som resulterar i ett dysfunktionellt beteende, och av klientidentifiering. Delsyftet är att se om det är någon skillnad i dysfunktionellt beteende och i klientidentifieringen vid arbete med en genomsnittlig klient mot arbete med den största klienten. För att uppnå syftet har en kvantitativ undersökning gjorts där 268 svenska revisorer svarat på en webbaserad enkät. Resultaten visar att svenska revisorer identifierar sig med sina klienter, men det går inte att visa på att denna identifiering påverkar revisorns oberoende. Resultaten visar också på att dysfunktionellt beteende förekommer men inte i någon stor utsträckning och det går bara att statistiskt säkerställa att tidsbudgetpress genererar underrapportering av tid, inte minskad kvalitet på utfört revisionsarbete. Det intressanta med resultaten är att de visar att det finns ett samband mellan klientidentifieringen och det dysfunktionella beteendet, vilket indikerar att klientidentifiering i slutändan kan ha inverkan på revisionskvaliteten. Jämförelsen mellan de två klientgrupperna, baserat på storlek, visar på ett motsatt resultat än förväntat, där en genomsnittlig klient ses som viktigare för företaget än den största. Det är med en genomsnittlig klient identifieringen är starkare och det är vid arbete med en genomsnittlig klient det dysfunktionella beteendet förkommer oftare.

Detta är en studie över hur det är att vara anställd under förhållanden av en organisatorisk tvetydighet. Det är ett fenomen som kan förekomma i olika sammanhang men studien har fokuserat på anställda hos bemanningsföretag där den anställde har en arbetsgivare och ett inhyrande företag på samma gång. Syftet med studien är att förstå hur personal anställda av bemanningsföretag upplever att arbeta under förhållanden av tvetydig organisationstillhörighet inom ramen för teori om social identitet, organisatorisk identitet och organisatoriskt engagemang. Arbetets metodologiska profil är uppbyggd kring en hermeneutisk kunskapsteori, konstruktionism, den gyllene medelvägens angreppssätt och en kvalitativ forskningsstrategi. Teorin om social identitet handlar om hur individens identitet utvecklas inom grupper och i interaktion grupper emellan. Teori om organisatorisk identitet handlar om hur en person ser på sin organisation som en social grupp och att personen har en identifikation till den. Teori om engagemang handlar om den känslomässiga upplevelsen av en organisation. Engagemanget varierar beroende på vilket arbete personen har och under vilka omständigheter det är. Undersökningen bedrevs på åtta personer anställda av bemanningsföretag. De valdes ut genom ett riktat urval för en kvalitativ intervju varav fyra stycken av dem var kollektivt anställda och fyra stycken var tjänstemän. Studien fann att det inte är någon större skillnad att vara anställd av ett bemanningsföretag i själva yrkesutövandet men anställningsformen lägger grunden till en differentiering mellan personalgrupperna. I ett fåtal fall har det blommat ut en differentiering mellan fast anställd personal och inhyrd personal på initiativ av den fast anställda personalen. Det är främst gruppen arbetare som har den erfarenheten. Vid en differentiering är gruppgemenskap viktigt. För övrigt har samarbetsklimatet varit gott. Det finns en bra gruppgemenskap till bemanningsföretaget och ett engagemang till båda organisationerna på samma gång. Undersökningen visade på att det fanns en identifikation till både det inhyrande företaget och bemanningsföretaget på samma gång men att den kan vara något större för det inhyrande företaget. En gynnsam faktor för identifikation för det inhyrande företaget var att det var den enhet som personalen träffade till vardags och låg närmast till hands. För de som bytte arbetsgrupp ofta fick fikagruppen en större betydelse. Identiteteten till bemanningsföretaget var även den tydlig och det beror på att bemanningsföretaget har en vardaglig kontakt i praktiska frågor med sin personal. Samtliga respondenter ville ge sitt bemanningsföretag ett positivt rykte. En stor del av respondenterna bar på en oro för att förlora sitt arbete med kort varsel och det kan ha en negativ inverkan på den organisatoriska identiteten. Undersökningens teoretiska bidrag är att personer som har erfarenhet av multipla arbetsgrupper bildar en egen gemenskap på raster där deltagarna kommer ifrån olika grupper. En god gruppgemenskap på arbetet kan väga tyngre än upplevda olikheter i arbetsvillkoren. Organisatorisk support kan väga tyngre än tillgång till nödvändiga resurser när man tittar på gynnsamma faktorer för ett engagemang till ett arbete. Personalens oro för att förlora sitt arbete skulle kunna påverka deras beteende till att de arbetar mycket hårt, att det skulle kunna få en negativ inverkan på den organisatoriska identiteteen och hur de upplever att arbeta som inhyrd personal i termer av gruppgemenskap.

The purpose with this essay is to explore the importance of Corporate Social Responsibility (CSR) within the food industry. We have decided to focus on how five different ethical labels are communicated towards students and the standpoint of the study is the students understanding of the communication. The labels that we have chosen to examine in the study are KRAV, Fairtrade, Svanen, Ekologiskt Jordbruk and Rainforest Alliance. The primary research question in the study is ” How are the students purchase behavior affected by ethical labels in the food industry?”. Throughout the study we will refer to CSR-products as products are stamped with one or several of the named ethical labels. The study also contains one sub-question that will help to support the main research question and provide the study with a broader base. You will find the sub-question below. ”To what extend does the students understand the communication of the ethical labels?” The theories that we will use in this essay are ”Corporate Social Responsibility (CSR)”, ”Brands”, ”Social Identity” and ”Encoding/Decoding”. CSR will be used as the main theory for this essay. The reason for this is that not only is it a theory but also the main topic that we investigate in this essay. We use branding as a theory because we want to examine if the communication from the labels affects students.  Social Identity is used to explore if the students at Karlstad University chose products with ethical labels because of trends and a feeling of belonging with specific groups. Encoding/Decoding is used to analyze and understand the communication of the ethical labels between the ethical labels and the students. We have chosen to use a Webb survey in our study to gather empirical data. The survey has been available for the population on Karlstad universities study platform “It’ s Learnings” homepage during two weeks. The result of the survey displays that the area of concern that the respondents believe is the most important is the environment and labor conditions.  The link that we see here is that KRAV, Fairtrade and Svanen all have high demands on environmental and labor condition-initiatives if a product should be allowed to carry their label. This means that this two area of concern is most important for the students. We can also see from the result that KRAV, Fairtrade and Svanen are the labels that are most visible in commercials and food stores. The research displays that friends together with social media are the channels where the students understand the highest amount of communication from ethicals labels work. We can also see in the result that quality is the most valued feature regarding products in the food industry. Quality is also one of the most important features for the products that are approved by the ethical labels presented in this study. The most notable result is that the students valued the labels but the ethical values did not always lead to a direct purchase. The result also pointed out that the reason for not always leaded to a purchase is different kinds of difficulties. The communication reaches the students but sees as deficient and has to develop to reach its full potential.

This essay has been conducted in order to increase a greater understanding and knowledge of young adults that interact and hang out on YouTube through the community Booktube. Booktube is a community where a broad mix of people talks about and share their greatest interests; books and reading. The study of this essay was conducted using semi-structured interviews with seven informants via Skype. The interview data was collected to answer questions about why these young adults activate themselves on Booktube, and also to understand how the Booktube community contributes to young adults identity development, both self-identity and social identity. Former studies and theories discussed in this essay to analyze and discuss the informants’ interview replies include: theories of identity development, social identity theory (SIT), social media and reading as an act contributing to a person’s identity development.

Syftet med studien var att beskriva och analysera äldres samtal med avseende på innehåll och betydelse för deras sociala identitet. Utifrån syftet har följande frågeställningar arbetats fram: Vad samtalar äldre om i möte med andra? Vad är det äldre försöker förmedla i samtalen? Vilken betydelse har samtalen när det gäller äldres sociala identitet? Studien har en kvalitativ metod med en explorativ ansats. Fyra deltagande observationer har använts i kombination med fyra semi­strukturerade intervjuer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats till skriven text, för att sedan tematiseras. Under observationerna har fältanteckningar gjorts. Informanterna är i åldrarna 80-95 år, boende i eget hem samt utan större omfatt­ning av hjälpinsatser. Resultaten av studien visar på betydelsen av samtal för äldres välbefinnande. Den visar på skillnader av samtalsämnen i olika sammanhang. När det gäller hälsofrågor vänder äldre sig helst till familjemedlemmar. Samtal med vänner och bekanta innehåller ofta minnen från förr samt aktuella händelser i bygden. I analysen har valda delar lyfts ut och ställts mot teoretiska perspektiv samt tidigare forskning.  Slutsatserna är att äldre har behov av samtal i olika sammang för ett gott åldrande och de sociala arenorna som finns i samhället spelar en viktig funktion för att finna samtalspartners. För att samhället ska klara av att möta äldres behov behövs ökande kunskaper om deras vardagsvillkor.

Denna studie kommer att belysa på vilket sätt sociala identiteter utvecklas och upprätthålls i utsatta områden. Vad är det som gör att människor uppfattar sin omgivning som meningsfull och identitetsskapande men samtidigt utsatt och marginaliserad? Genom att ge röst åt ungdomar och medborgardrivna individer som upplevt fenomenet, förklarar vår studie segregationens motsägelsefullhet. Hur exkludering parallellt leder till inkludering och hur segregation kan skapa integration. Arbetsgången baserar sig på tematisk analys av intervjuer och resulterar i teman som förklarar två dimensioner av utsatta områden; ett inifrån- och utifrånperspektiv. Resultatet visade att boende på området utvecklar social identitet till följd av delaktighet och samhörighet inom området, medan utomstående fördomar stärker skiljelinjen av områdets gränser. Ett “vi” och “dom” återspeglas av identifikation och tillhörighet.

Denna studie unders.kte fritidsledares upplevelser och erfarenheter av .ldersblandad och .ldersindelade fritidsaktiviteter p. fritidsg.rden samt om de upplevde n.gon skillnad mellan grupper av deltagare med lika eller blandad .lder och deltagarnas sociala utveckling. .tta fritidsledare intervjuades i studien. Analysmetoden f.r denna studie var induktiv tematisk analys. Dataanalysen resulterade i fyra teman: fritidsledarrollen och syns.tt p. .ldrar, samma eller olika - kategorisering, gruppen - anv.ndning och gruppmedlemmarna - j.mf.relse). Resultatet visade ingen upplevd skillnad n.r det g.ller utveckling av social identitet hos deltagarna kopplat till bes.kande i de .ldersblandade- och .ldersindelade aktiviteterna. I st.llet beskrevs f.r samtliga aktiviteter en identitetsutveckling som g.r i linje med social identitetsteori.