Denna uppsats syfte var att studera värnplikten som en socialiseringsprocess där social identitet skapas. Uppsatsen bygger på två frågeställningar som berör syftet närmare: Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till det militära i förhållande till sitt civila liv innan värnplikten? Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till sitt nuvarande civila liv i förhållande till det militära liv de lämnat? Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med hermeneutik som tolkningsgrund. Urvalet består av tio informanter som gjort värnplikten. I intervjuerna speglade informanterna sina upplevelser från och tankar om värnplikten. I en fördjupad analys har detta sedan analyserats utifrån teori med utgångspunkt i socialkonstruktivism (Berger och Luckmann, Goffman, Jenkins). Empirin mynnade ut i följande slutsatser: Socialiseringsprocessen i värnplikten har karaktären av en primär socialisation, likt den första socialisation vi genomgår; något som är möjligt genom Försvarsmaktens totala institutionella drag. I socialisationen uppstod motsättningar mellan det civila och det militära, som grundas i legitimerandet av den senare institutionen. Efter socialisationen upplevde informanterna att värnplikten hade haft en positiv effekt på dem, i relation till hur de var tidigare. Detta kan förstås som att en ny social identitet etablerats, vilken legitimeras genom de skillnader som finns i relation till det tidigare civila livet och till dem som inte har gjort värnplikten. Värnplikten har därmed en förenande effekt på dess medlemmar samtidigt som den skapar motsättningar till dem utanför.

Gastric Bypass är en kirurgisk viktminskningsmetod som innebär att magsäcken förminskas.Detta sker genom att maten leds förbi större delen av magsäcken och den första delen avtunntarmen. Den Gastric Bypass opererade blir då fortare mätt och kroppens upptag avnäringsämnen och kalorier minskar. Det har gjorts en hel del medicinsk forskning kringGastric Bypass, men inte så mycket kring de opererades egna upplevelser av operationen,samt de pedagogiska aspekter som det innebär att vara tvungen att lära sig leva efter en heltny livsstil. Detta fann vi därför intressant att undersöka närmare i denna kvalitativa studie. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur Gastric Bypass opererade, med bloggen somredskap lär sig leva med den livsstilsförändring som operationen innebär, samt vad som skermed bloggarens sociala identitet under den snabba viktnedgången. Teoretisk utgångspunkt:Studiens utgångspunkt ligger i ett sociokulturellt perspektiv av textanalys, med inspiration avhermeneutik i analysarbetet. Datamaterial samlades in via sex bloggare, som via sina bloggarskriver om upplevelser före och efter en Gastric Bypass operation. Resultat: Ur analysenframkom att samtliga av de bloggare som vi valt att ha med i studien ser Gastric Bypass somden sista utvägen att bli fri från sin övervikt. De upplever även att de komplikationer som kanuppstå vid operationen är en mindre risk än ett fortsatt liv som överviktig. Som vi tolkar det ärdet även vanligt att bloggarna försöker hålla uppe en positiv ton kring operationen i bloggen.Detta trots att vi i analysen funnit flertalet tecken på att den livsstilsförändring som krävs avde opererade är allt annat än enkel att genomföra. Problematik kring kosten och den egnasjälvuppfattningen ser vi som vanligt förekommande, samt att omgivningens påverkan fårbetydelse för bloggaren på flera olika sätt. I vår analys har vi även sett att bloggen skullekunna fungera som ett hjälpmedel för Gastric Bypass opererade då den ger möjlighet tilllärande genom utbyte av erfarenheter mellan bloggare och läsare, samt även fungerar somskrivterapi och en sorts social gemenskap. Slutsats: Slutsatsen av vår tolkning av upplevelsenkring en Gastric Bypass, är att det är vanligt med en viss förvirring kring den socialaidentiteten och de nya rutinerna hos den opererade. Vi menar därför att Gastric Bypassopererade borde erbjudas mer pedagogisk hjälp för att ändra sitt beteende, och att fokus inteenbart bör läggas på de medicinska effekterna, utan även på de opererades egna upplevelserav operationen.

Föreliggande studies syfte var att nå en förståelse för hur anställda, i yrken som innebär kundellerpatientkontakt via telefon, använder sig av och hanterar sin röst och dialekt i yrket.Vidare avsåg studien att utforska vilka strategier de anställda använder sig av för att hanteraden dialektala problematiken i yrket, samt hur de pendlar mellan ett privat jag respektive ettarbetsjag. Syftet konkretiserades till två frågeställningar. Studien är av kvalitativ karaktär, därintervjuer användes som metod för insamling av data. Urvalet av informanter gjordesstrategiskt, för att skapa variation och bestod av sju kvinnor, vars arbetsuppgifter är attleverera information till kunder eller patienter via telefon, i tre olika branscher. Genom detempiriska materialet framkom att dialekter, som fenomen, skapar positiva känslor hosmänniskor och att det är något som bör bevaras. Dialekter gör individer speciella och lättareatt kategorisera, vilket uppskattas av människor. I den privata sfären ges dialekter stortutrymme och det är en viktig markör för en individs identitet. Framförallt grundar det sig i attdialekter ger individen en plats i samhället och att därav en social identitet skapas, därindivider känner grupptillhörighet och samhörighet med andra människor. I yrken, som hartelefonen som arbetsredskap, finns det en problematik vad gäller hur dialekter ska hanterasoch om dessa bör eller inte bör användas. Det tycks inte finnas något rätt eller fel i dessafrågor och på så vis blir problematiken motstridig. För att hantera denna problematik, kan deanställda välja strategin att anamma en arbetsroll.

Research in the field of organizational identification with the members of an organization is insufficient when it comes to the reasons for the lack of organizational identification. It is unclear whether it is a communicative problem or if the problem has other grounds. The purpose of this thesis was therefore to examine whether it’s possible for an organization to anchor their core values onto their employees, through internal communication, so that these possibly lead to organizational identification among the employees. Based on this purpose following research questions were designed: Do the sales representatives at GANT Sweden AB identify with the organization's core values? and What is / are the reasons that sales representatives have, or have not identified with the organization? To answer these two questions we chose to conduct qualitative interviews with sales representatives working for GANT Sweden AB, where there is an on going process of change that is aiming to incorporate revised corporate values onto the employees. The analytical framework has been gathered through a largely field research and through looking at the social identity theory and “the meaning perspective” of communication. Our main results with this study showed that a more equal and meaningful communication where the sales representatives feel included in the organization could possibly contribute to greater organizational identification among the sales representatives.

Studiens syfte är att på uppdrag av enheten för Personal- och organisationsutveckling (POU) vid Umeå universitet, undersöka prefekters identitetsskapande utifrån upplevda förutsättningar, förväntningar samt vilket stöd prefekterna upplever att de är i behov av. För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med nio prefekter verksamma vid Umeå universitet. Studiens resultat visar att det kollegiala ledarskapet i praktiken förutsätter att institutionens medlemmar bidrar och samarbetar i sitt arbete mot gemensamma mål. Slutsatsen blir här att prefektens identitetsskapande i relation till det kollegiala ledarskapet handlar om ett ledarskap som strävar mot en gemensam gruppidentitet i betydelsen av ett ”vi”. Prefektens professionella ledarskap innebär att ledarskapet hela tiden står och väger mellan en extern styrning och ett internt samarbete. Slutsatsen blir därmed att prefektens identitetsskapande i relation till det professionella perspektivet innebär att prefektens ledarskap handlar om att pendla mellan å ena sidan att vara chef i betydelsen av management och å andra sidan att vara en kollegial ledare. Avslutningsvis visar studien att prefekterna behöver mer stöd för att frigöra tid åt delar i arbetet som upplevs vara mest meningsfullt för stunden. Resultatet visar att organisatoriska förutsättningar innebär tidstjuvar som prefekterna både har svårt att själva påverka och som tar tid och energi från prefekterna. Slutsatsen blir därmed att organisatoriska förutsättningar hindrar prefekterna från att skapa identiteten av att vara en strategisk och visionär ledare som förväntas kunna hantera krav på att leda helheten.

Denna studie undersöker muslimska skolungdomars utsatthet i relation till deras synliga religiösa markörer. Syftet med studien är att undersöka om muslimska skolungdomar är mer utsatta än andra och vilka mekanismer som ligger till grund för detta. Förväntningarna är att muslimer är mer utsatta än andra elever och att ju mer synlig deras religiösa identitet är desto mer utsatt är de. Detta undersöks genom att klassificera de muslimska religiösa markörerna klädsel, mat, bön och moskébesök. Studien bygger på en omfattande enkätundersökning om intoleranta attityder och upplevd utsatthet bland skolungdomar i Sverige. Genom en statistisk metod har det varit möjligt att undersöka vilka religiösa aspekter som har betydelse för muslimska skolungdomars utsatthet. Resultatet visar att muslimer är mer utsatta än andra och att kläder och bön är de religiösa markörer som är av betydelse. Mest utsatta är de muslimska tjejer som klär sig enligt religionen, eftersom deras kläder är den tydligaste markören för den sociala identiteten. Unga muslimer blir inte utsatta på grund av en underliggande fientlighet mot islam som religion, utan utsattheten beror på deras synliga religiösa identitet, vilken skiljer dem åt från mängden. Detta grundar sig i majoritetens svårigheter att de utifrån sin egen grupptillhörighet har svårt att identifiera sig med muslimer som minoritetsgrupp.

I denna kvalitativa uppsats undersöks anställda inom krogbranschens upplevelser av att arbeta i en sexualiserad miljö och vad det får för betydelse. Uppsatsen söker också svar på hur krogen som sexualiserad arbetsplats framställs och vilken betydelse den har, hur de anställda inom krogbranschen förhåller sig till den organisationskultur och de känsloregler som dominerar där samt hur kön skapas, upprätthålls och utmanas på krogen som sexualiserad arbetsplats. Tidigare forskning i form av krogbranschen som yrke och som sexuell mötesplats kommer att presenteras. Likaså sexuella handlingar och sexuella trakasserier, och att gynnas, eller inte gynnas av en sexualiserad miljö. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes totalt och materialet från intervjuerna utgör den empiri som används i uppsatsen. Det teoretiska ramverket i uppsatsen utgår ifrån organisationskultur, emotionellt arbete, social identitet och görande av kön. Uppsatsens har tre huvudsakliga resultat där det första är att branschen är motsägelsefull organisatoriskt, vilket innebär att branschen är kvinnodominerad och emotionellt arbete och ansvar är en viktig del. Samtidigt har branschen en typiskt mansdominerad hierarkisk organisation. Uppsatsens andra resultat är att branschens sociala identitet är väldigt stark vilket gör att det är viktigt för de anställda att anpassa sig efter de andra, samtidigt som man inte ska tappa sig själv. Det tredje resultatet är att i krogbranschen finns könade förväntningar som man ska leva upp till men i praktiken fungerar det inte eftersom det finns skiljaktigheter i förväntningar och faktiska handlingar.

I militär verksamhet brukar kåranda, det vill säga en nära gemenskap och delade normer, beskrivas som centralt för arbetet. Både positiva och negativa aspekter av kåranda diskuteras i olika sammanhang. Fokus ligger då på hur grupper påverkas av kåranda, till exempel genom att bli mer effektiva men också exkluderande. Mindre utforskat är dock hur individer i grupper som kännetecknas av kåranda berörs av denna. Därför undersöker denna studie vilken betydelse kåranda har för identifikationsprocessen i militära sammanhang. Genom kvalitativa intervjuer med tio kadetter har kårandans funktion undersökts. Studien visar att de extremförhållanden som soldatyrket innefattar förstärker kårandan, vilket skapar en miljö där den sociala identiteten i större utsträckning formas av den militära gruppen. Gruppen och relationerna mellan gruppmedlemmarna blir särskilt viktiga under dessa förhållanden och de vänskapliga relationer kårandan gynnar influerar den sociala identifikationen. Likheter inom den egna arbetsgruppen, regementet och vapenslaget betonas som ett resultat av kårandan, där den egna tillhörigheten framhävs medan skillnader till andra grupper betonas. Symboler, såsom uniformen, utbildningstecken och förbandstecken, tillskrivs egenskaper som bidrar till identifikation till det militära. Distinktionen mellan den egna gruppen och andra grupper betonas, vilket skapar tendenser till subkulturer där kårandan kan skilja sig åt även inom militära grupper. Detta bidrar till att kadetternas identifikationsprocess i större utsträckning influerades av kårandan inom dessa mindre grupperingarna än av den generella kårandan inom Försvarsmakten.

Kunskapstester inom arbetslivet är vanligt förekommande. Tidigare forskning kring reaktioner på testning kopplad till arbetsplatsen fokuserar på arbetssökande. Sådan forskning tar inte hänsyn till kontexten att redan anställda medarbetare hunnit identifiera sig med arbetsplatsen. Syftet med arbetet var att undersöka reaktioner hos anställda som skriver tester samt undersöka vad som händer med deras identitet. Undersökningen genomfördes genom att intervjua medarbetare på en svensk storbank som skrivit SwedSecs licensieringstest. Både respondenter som klarade licensieringstestet och inte klarade testet intervjuades för att få ett så brett underlag som möjligt samt för att kontrasten mellan grupperna skulle leda till en bättre bild av vad som händer med deras identitet. Resultatet blev att starka starka reaktioner kring rättvisa och relevans iakttogs hos respondenterna samt att deras identitet förstärktes eller försvagades utifrån testresultatet. Konsekvenser på reaktionerna noterades också. Det bildades ingrupper och utgrupper och respondenterna blev negativt inställda mot medlemmar av den motsatta gruppen.

Forskning visar att en stark företagskultur kan likställas med ett informellt regelverk som ger arbetstagarna riktlinjer för hur de bör agera utifrån företagets mål. Trots att det inom många branscher idag finns starka företagskulturer som ställer krav på arbetstagaren så är studier utifrån arbetstagarens perspektiv relativt bristfälliga. Det har däremot utförts mycket forskning kring effekter av företagskultur utifrån arbetsgivarens perspektiv. Denna studie ämnade därför att undersöka hur arbetstagare förhåller sig till en stark företagskultur samt hur deras identitet påverkas av det. Genom att få insyn i subjektiva upplevelser var förhoppningen med studien att kunna bidra med en förståelse kring arbetstagares identitetsskapande i relation till företagskultur. Vid insamlingen av empiriskt material utfördes kvalitativa intervjuer med 10 personer som har erfarenhet av en stark företagskultur på ett företag inom säljbranschen. Hälften av intervjupersonerna är nuvarande anställda och resterande har tidigare varit anställda på det aktuella företaget. Det insamlade datamaterialet har sedan analyserats i relation till Tajfel och Turners teori om social identitet, Goffmans teori om roller och framträdande samt Collins teori om interaktionsritualer. Resultatet visade att arbetstagare väljer att anpassa sitt beteende efter önskvärda personlighetsdrag som uppmuntras på arbetsplatsen. Hur identiteten påverkas av den starka företagskulturen visade sig bero på hur arbetstagarnas personliga identitet i grunden skiljer sig från de önskvärda personlighetsdragen på arbetsplatsen samt hur mottagliga de är för att förändra sin sociala identitet, vilket således avgör i vilken grad det resulterar i påfrestningar på den personliga identiteten.