Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur fastighetsmäklare kan marknadsföra sina objekt via sociala medier. Detta för att öka kunskapen till hur fastighetsmäklarbranschen i framtiden har möjlighet till att öka förtjänsten av sin marknadsföring via sociala medier. Teoretisk referensram: Uppsatsen är förankrad och baserad på teori inom fem olika områden. Först presenteras kommunikationsmodellen som stegvis visar hur reklam för en produkt ska tillämpas. Denna följs av AIDA-modellen som förklarar processen om hur konsumenter påverkas av reklam till att ett köpbeslut tas. För att kunna nå önskad effekt kommer prioriteringsmodellen in som är indelad i fyra olika kategorier, räckvidd, frekvens, impact och tid. Slutligen kommer bannerannonsering och sociala medier som marknadsföringsverktyg för att kunna mäta marknadsföringens effektivitet via sociala medier. Metod: För att mäta vikten av fastighetsmäklarens marknadsföring via sociala medier har en kvantitativ studie genomförts med 100 respondenter som svarat på 9 olika frågor kopplat till ämnet samt tre fastighetsmäklare i en kvalitativ undersökning. Information har även hämtats från vetenskapliga artiklar och böcker. Empiri: Det empiriska underlaget som använts i uppsatsen är en kvantitativ strategi i form av enkätundersökningen med 100 respondenter samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tre fastighetsmäklare. Resultatet av undersökningarna presenteras i form av diagram och används för att genomföra en analys samt diskussion med koppling till den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Slutsatsen av denna undersökning visade att det är via Facebook och Instagram som fastighetsmäklare mest effektivt marknadsför sina objekt, vid jämförelse med de andra undersökta sociala medierna Snapchat och Twitter. Förslag till fortsatt forskning: Att ta reda på hur marknadsföring via sociala medier påverkar fastighetsmäklaren som varumärke, istället för själva objektet till salu. Hur får fastighetsmäklare sitt namn att synas bland alla andra fastighetsmäklare via sociala medier.

Målet med denna studie har varit att effektivisera arbetet med sociala medier på J.Lindeberg. Anledningen till att man funnit det nödvändigt att hitta ett effektivare sätt att arbeta beror på att J.Lindeberg jobbar med många olika sociala medier med flertalet konton på varje. Detta leder till att man lägger ner mycket tid på arbetet med sociala medier och mycket av tiden läggs på att växla mellan de olika kontona och sociala medierna. Innehållet som publiceras på sociala medier är inget som tas upp i arbetet, utan fokus ligger på de plattformar och verktyg som används i arbetet med sociala medier. Studien har genomförts med hjälp av observationer på J.Lindebergs huvudkontor i Stockholm, kvalitativa intervjuer med olika företag som arbetar med sociala medier och en kvantitativ undersökning om vilka plattformar företag använder i sitt arbete med sociala medier. Intervjuerna skedde dels på plats på företagen, men också över telefon. Undersökningen bestod av en enkät som mailades ut till företagen. Resultaten från intervjuer och undersökningen har samlats in och analyserats. Studien har visat att för att effektivisera arbetet med sociala medier bör de sociala medier som används i dagsläget minskas. Dessutom kan nya plattformar med olika verktyg för sociala medier användas för att effektivisera arbetet ytterligare. Slutligen bör också de olika kontona som används minskas och en databas med material för publicering införskaffas. / The goal of this study has been to streamline the work process of social media on J.Lindeberg. It was necessary to find a more efficient way to work because today J.Lindeberg uses many different social medias and with several accounts on each one of them. This leads to much time being spent on the work with social media and much of the time is devoted to toggle between the various accounts and social medias. The focus of the study is on the platforms and tools used in the work with social media and not on the content posted on the different social medias. The study has been carried out with the help of observations on J.Lindebergs headquartered in Stockholm, qualitative interviews with various companies working with social media and a quantitative survey on which platforms companies use in their work with social media. The interviews partly took place on the companies offices, but also over the phone. The survey consisted of a questionnaire that was distributed by email to the companies. The study has shown that in order to streamline the process the social medias being used should be reduced. In addition, new platforms with different social media tools can be used to streamline the work even further. Finally the different accounts that are used should also be reduced and a database of material for publication should be created.

Frågeställning: Hur resonerar respondenterna kring användning av sociala medier inför ett investeringsbeslut på aktiemarknaden? Bakgrund: Sociala medier är ett snabbt växande fenomen i dagens samhälle samtidigt som personer har börjat använda det till att delge information och diskutera aktuella ämnen. Börsen är ett hett ämne på sociala medier och har växt under covid-19 pandemin då allt fler småsparare har börjat investera. Detta gör att kopplingen mellan sociala medier och börsen är intressant att forska om. Syfte: Syftet med studien är att förstå hur investeringsbesluten på aktiemarknaden påverkas av sociala medier hos privatpersoner. En jämförelse mot etablerade tidningar inom ekonomi görs för att få en bredare bild samt en djupare förståelse om individens beteendeekonomi har någon inverkan på investeringsbeslutet. Metod: I denna studie används en deduktiv forskningsansats, vidare har en kvalitativ studie genomförts där sex personer har intervjuats. Intervjuerna präglas av metoden think aloud protocol för att ge en objektiv bild av ämnet. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att människor är benägna till att flockas runt plattformar där de kan få idéer till investeringar från andra personer samtidigt som trovärdigheten är det viktigaste hos personer de lyssnar på. Respondenterna använder sig av information på olika sätt oberoende av om det kommer från tidningar eller sociala medier. I vissa fall kan vi se tendenser till övermod i hur de värderar den egna kunskapen jämfört med informationen de får och vissa fall inga tendenser till övermod alls.

I den här studien undersöks hur idrottande tjejer och killar konsumerar idrott i media. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur ungdomar som idrottar, mellan åldrarna 15–19, konsumerar idrott genom media samt ifall det är någon skillnad mellan tjejer och killar. Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsmetod för att få en övergripande bild av studiens syfte.  Som datainsamlingsteknik användes elektroniskt frågeformulär där totalt 24 ungdomar deltog i undersökningen. 14 var tjejer och 10 var killar. Uppsatsen byggs upp av dessa teoretiska utgångspunkter: sportens resa genom massmedia, sportkonsumtion, jämställdhet inom idrotten samt sociala medier.  Resultatet visade att idrottande ungdomar följer mycket idrott i media. TV och streamingtjänster är de populäraste mediekanaler som används vid sportkonsumtion och när det gäller sociala medier så dominerar Instagram och Youtube. I stor utsträckning tittar man helst på lagidrotter, internationella tävlingar samt följer en speciell liga, när det handlar om att följa idrott i olika medier. En stor anledning till att följa idrott är för att lära sig från de bästa och anamma det i sitt eget idrottande.

Bakgrund: Antalet olika sociala medier har ökat snabbt och har blivit allt fler det sista 10 åren. Unga vuxna (18–30 år) står för stor del av användningen av sociala medier. Ohälsan, speciellt psykiska ohälsan har också ökat de senaste 10 åren. Tidigare forskning visar att Facebook är ett av de ledande sociala medierna, forskningen indikerar också att flera hälsofaktorer kan påverkas av användningen av Facebook och andra sociala medier. Delar av sjuksköterskans roll är att identifiera faktorer som påverkar hälsan.  Syfte: Att beskriva unga vuxnas erfarenheter av att använda sociala medier med avseende på hälsan.  Metod: En beskrivande litteraturstudie av 11 kvantitativa artiklar från databasen PubMed.  Huvudresultat: Resultatet visade att unga vuxna rapporterade både positiva och negativa effekter på hälsan beroende på vilket sätt sociala medier användes samt vad individen hade för upplevelser av tiden som de spenderade uppkopplad på internet. Det rapporterades upplevd försämrad hälsa vid användning av sociala medier. Det rapporterades även att tid spenderat på Facebook kunde öka det sociala stödet och även den fysiska aktiviteten, därmed upplevdes ett bättre välmående. Positiva erfarenheter på sociala medier associerades även minska risken för ensamhet och även öka välbefinnandet. Negativa erfarenheter på sociala medier visade sig associera med depressiva symtom och ångestkänslor. Slutsats: Hälsan påverkas både positivt och negativt av tiden spenderad på sociala medier. Användning som styrts känslomässigt, påverkade psykiska hälsan negativt och depressiva symtom rapporterades. Detta i sin tur kan leda till ensamhet. Positiva erfarenheter rapporterades av de som har ett stabilt socialt nätverk runt sig och de som inte upplever negativa erfarenheter på sociala medier. Sjuksköterskor kan med hjälp av denna litteraturstudie få insikt hur sociala medier påverkar hälsan och använda kunskapen vid omvårdnads-samtal. / Background: The number of different social media is increasing rapidly and has increased the last 10 years. Young adults (18–30 years) account for a large part of the use of social media. Health, especially mental illness, has also increased in the last 10 years. Previous research shows that Facebook is one of the leading social media and that several health factors are affected by the use of Facebook and other social media. Part of the nurse's role is to identify factors that affect health. Aim: The aim was to describe young adults´ experiences of using social media with regard to public health.  Method: A descriptive literature review of 11 quantitative articles from the Medline database PubMed.  Main Result: The results showed that young adults reported both positive and negative effects on health depending on the way social media was used and what the individual had for experiences of the time they spent connected to the internet. There were reports of perceived deterioration in health when using social media. It was also reported that time spent on Facebook could increase social support and also physical activity, thus experiencing better well-being. Positive experiences on social media were also associated with reducing the risk of loneliness. Negative experiences on social media were found to be associated with depressive symptoms. Conclussion: Health was affected both positively and negatively by the time spent on social media. Use controlled emotionally affected mental health negatively, where depressive symptoms were experienced, which in turn can lead to loneliness. Positive experiences were reported by those who have a stable social network around them. With the help of this literature study, nurses can gain insight into how social media affects health and use the knowledge in nursing conversations.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar i åldern 14-17 år upplever och förhåller sig till kroppsideal i sociala medier. Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Deltagarna är ungdomar på grund- och gymnasieskolan. Frågeställningar Hur upplever ungdomar i åldern 14-17 vilket kroppsideal som framhävs i sociala medier? Hur upplever ungdomar i åldern 14-17 att kroppsideal och sociala medier påverkar deras tillvaro? Metod Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Deltagarna är ungdomar på grund- och gymnasieskolan. Urvalet baserades på ….och består av sex stycken intervjuer med tre killar och tre tjejer mellan 14-17 år. Studien har en fenomenologisk ansats där vi undersökte deltagarnas upplevelse av fenomenet kroppsideal. Intervjuerna analyserades via en kvalitativ innehållsanalys där resultaten kategoriserats genom tre olika teman. Intervjuerna gav bland annat en bild av ungdomarnas syn på kroppsideal samt hur det med jämförelse med andra har påverkat deras självbild. Resultat        Intervjuerna påvisade att exponeringen från bilder av kroppsideal på̊ sociala medier i stor utsträckning påverkar ungdomar både positivt och negativt, samt att det på olika sätt kan leda till konsekvenser. Analysen av intervjuerna gav oss tre teman; den första handlade om Kroppsideal på Instagram, där det framkom att Instagram var den främsta plattformen på sociala medier där kroppar synliggörs mest. Det visade sig också finnas ett kroppsideal som tar mer plats än andra. Den vältränade muskulösa mannen och den slanka kvinnan med stor byst och stor bakdel. Det andra temat handlade om Jämförelse med andra, påverkan och självbild. Informanterna delgav att de någon gång under deras liv har upplevt en påverkan i någon grad. De flesta har velat eller vill göra någon förändring med deras kropp. Förändringarna handlar oftast om viktnedgång eller muskelbyggnad. Det sista temat är Identitetsskapande. Sociala medier skapar utrymme för att skapa sig en identitet, en så kallad online-identitet där en visa upp en bild av sig själv som inte behöver stämma överens med verkligheten, även kallat offline-identitet. Slutsats     I denna studie framkom det att social medier, framförallt Instagram förmedlar ett kroppsideal som för många skiljer sig stort ifrån hur den egna kroppen ser ut. Dessa ideal är för många ouppnåeliga attityder och föreställningar om de kroppar som inte når upp till idealet och hur detta påverkar ungdomar, vilket i värsta fall kan leda till negativa konsekvenser. Slutsatsen blir att Förälder, influencers/förebilder, blivande och verksamma lärare bör uppmärksamma hur ungdomar upplever dessa ideal samt hur de blir påverkade av dessa.

Sociala medier har blivit en självklar del av vardagen i dagens samhälle där även organisationer och myndigheter är delaktiga. Ett exempel är Polismyndigheten som har officiella konton. Dessutom finns det enskilda poliser vars privata konton på sociala medier har miljontals visningar. Det finns därmed poliser i uniform som delar innehåll offentligt från arbetsdagen och blandar detta med privat innehåll med en mer underhållande karaktär. Syftet med studien är att belysa fenomenet om Polismyndigheten och enskilda poliser på sociala medier och hur myndighetens (implicita och/eller explicita) riktlinjer och rekommendationer uppfattas, tolkas och tillämpas av enskilda poliser. Det teoretiska ramverk som används i studien är nyinstitutionell teori med utgångspunkt i legitimitet, isomorfism, särkoppling samt professionalism. Studien har gjorts genom kvalitativ innehållsanalys där transkriberingar av semistrukturerade intervjuer samt dokument har analyserats. Studiens resultat är att enskilda poliser på sociala medier har ett stort handlingsutrymme baserat på att det inte finns några tydliga officiella riktlinjer som kommuniceras från Polismyndighetens håll. Dessutom verkar det finnas särkopplingar mellan hur poliser tolkar de lagar som finns och själva får göra en bedömning om vad som anses vara okej att publicera. Detta kan i sin tur leda till att Polismyndigheten riskerar att få ett skadat förtroende eller inte kunna upprätthålla sitt förtroende från allmänheten. Vad som inger förtroende och inte anses delvis vara subjektivt av informanterna och kan därmed variera. Informanterna upplever att det borde finnas tydligare riktlinjer för vad som gäller på sociala medier för att de upplever att det finns enskilda poliser som eventuellt skadar myndighetens rykte och förtroende.

Sociala medier, ett digitalt samhällsfenomen som påverkar allas våra liv på ett eller annat sätt.Ytterst få människor, oavsett generation, står helt utanför och ständigt uppkommer nya medier och allt fler ansluter sig. Men, vad har egentligen sociala medier för påverkan påkonsumentens köpprocess? Det som i fem steg beskriver vilka olika stadier vi genomgår vidett köp. Utifrån modellen har forskarna sammanställt relevanta frågor som resulterat i kvalitativa intervjuer med syfte att belysa samverkan mellan konsumenters närvaro på socialamedier och deras köpprocess. Den insamlade empirin presenteras, analyseras och diskuteras sedan för att ge en målande förklaring till respondenternas svar och agerande iu ndersökningen Under teoridelen får läsaren ta del av köpprocessen i sin helhet men också en mer djupgåendeinformation om varje stadie. För att vidare förstå köpprocessen beskrivs allmänt omkonsumentköpsbeteende utanför, men också, på sociala medier. I kapitlet redogör forskarnaäven grundligt om sociala medier samt olika relevanta underkategorier rörande socialamedier Slutligen analyseras empirin utifrån köpprocessen samt tidigare forskning och forskarnapresenterar i slutsatserna de samband och som har detekterats. Det visar sig att sociala medierhar stor inverkan på konsumenters köpprocess vilket blir grunden för vidare forskning inomområdet. / Social media, a digital societal phenomenon that affects everyone's lives in one way or another. Very few people, regardless of generation, are completely excluded and new media are constantly emerging and more people are joining. How does social media affect the consumer's buying process? The five different stages that the consumer goes through whenmaking a purchase. Based on the model, the researchers have compiled relevant questions thathave resulted in qualitative interviews with the aim of shedding light on the interactionbetween consumers' presence on social media and their buying process. The collected empirical data is presented, analyzed and then discussed to provide an explanation for therespondents' answers and actions in the survey During the theory part, the reader gets to take part in the buying process in its entirety butalso, more in-depth information about each stage. To further understand the buying process,consumer buying behavior is generally described outside, but also, on social media. In thechapter, the researchers describe social media and various relevant subcategories concerningsocial media.  Finally, the empirical data are analyzed based on the buying process and previous research.The researchers present in the conclusions the connections that have been detected. It turnsout that social media has a great impact on consumers' buying process, which will be the basisfor further research in the field.

The Corona Pandemic 2019 has taken a toll on the skepticism against vaccination and once again the conflict about vaccination has risen. Due to the speed of technological development in correlation with more people being drawn to digital networks these movements has grown bigger than ever. The purpose of this study is to investigate the Swedish anti-vaccination movement Frihetsrörelsens and how the members' experience censorship of vaccination skepticism regarding Covid-19 and if it has affected their interactions on Facebook. The method that forms the basis for the study is qualitative interviews and netnographic study. The material is collected from Frihetsrörelsens Facebook group and thereafter coded to seek underlying themes in the transcripted interviews and the published posts on Facebook. The results show that the members experience censorship to the extent that they can not express themselves freely about opinions that are against or critical towards vaccination. In the study there appeared to be a general distrust of government agencies, the media and pharmaceutical companies among the members. Mistrust also seemed to have resulted in arguments that there is a hidden agenda behind the Covid-19 pandemic because of the censorship. The experience and awareness of censorship has led to members moving to the uncensored platform Telegram.

No description available.