Abstract Titel: En ytlig nödvändig glättighet – En kvalitativ studie av hur medieanvändare i åldrarna 40-69 ser på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook. Nivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoäng Författare: Fanny Lindholm och Elin Holm Handledare: Gabor Bora Examinator: Anna Edin Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur medieanvändare i åldrarna 40-69 år ser på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook, samt hur de ser på sin omgivnings användande av sociala medier. Det undersöktes även om eller hur dessa personers sätt att kommunicera med vänner och bekanta har förändrats i och med att sociala medier blev aktuellt. Frågeställningar: Hur ser medieanvändare i åldrarna 40-69 på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook? Upplever dessa personer att deras sätt att kommunicera med sina vänner har förändrats i och med att sociala medier blev aktuellt? Metod och material: I uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har bestått av tre fokusgrupper indelat i åldrarna 40-49, 50-59 och 60-69. Det var fyra deltagare i varje grupp och alla använder sig av sociala medier, främst Facebook. Detta för att det förhoppningsvis skulle finnas en förändring i sättet de kommunicerar på idag jämfört med förut. I uppsatsen har man tittat på olikheter, likheter och samband i materialet, som sedan har analyserats för att svara på frågeställningarna.   Slutsats: Undersökningen visade att deltagarna är mycket medvetna i sitt användande av sociala medier och det märktes att de har tänkt kring risker och konsekvenser, samt att det är lättare att nå varandra numera. De tycker även att sociala medier, främst Facebook, är ett bra hjälpmedel till att bibehålla och skapa kontakt med andra och att den största förändringen för dem är att de pratar kortare men oftare med sina vänner.   Nyckelord: Facebook, sociala medier, kommunikation, äldre personer

Syfte: Syfte är att undersöka hur dagens medieanvändares krav på hur myndigheterna informerar har förändrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning på järnvägen. Frågeställningar: Vid en operativ störning på järnvägen - vilka medier använder sig allmänheten av för att få information? Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmänheten vid en operativ störning på järnvägen? Teori: González-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förändrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation på Facebook. Metod: En kvantitativ metod genom en enkät, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjänsthandläggare på Trafikverket och sedan en jämförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets närvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler. Materialet: Resultatet av enkäten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer. Resultat: I dagens samhälle vill medelanvändarna få snabb, enkel och effektiv information. Internet innehåller så omfattande information att det är omöjligt att ta del av allting, därför söker användarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvändarna att få information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar. En app i mobilen samlar all information som är relevant för användaren och sänder en push-notis för att uppmärksamma vid en händelse. Vilken plattform myndigheten ska använda sig av är oklart, men fokus bör ligga på lättillgängligheten som mobilerna och apparna erbjuder. Detta för att ge medieanvändarna den typ av information som de kräver.

Syftet med denna B-uppsats i informatik är att få en bild av samt få bättre förståelse för vilka faktorer det är som kan påverka vilka kvinnor i åldern 18-25 som offentliggör privat information på sociala medier.  Dock har inte djupintervjuer tillämpats utan enkäter, vilket annars är normalt för ett kvantitativt tillvägagångssätt. Enkäter valdes för att respondenterna skulle kunna svara anonymt eftersom syftet är att undersöka samt analysera vilka kvinnor i ålder 18-25 offentliggör privat information på sociala medier.     Utifrån en enkätundersökning som skickades ut elektroniskt till 25 kvinnor i åldern 18-25 har jag kunnat identifiera olika faktorer som bidrar till varför vissa kvinnor delar med sig av mer privat information på sociala medier.   Några av de slutsatser som dragits utifrån denna studie är att kvinnor som befinner sig i ett offentligt förhållande oftare delar med sig av information på sociala medier samt att de som studerar är mer aktiva på sociala medier.

This work is about the rights of children, how students use social media and how effective teachers are using social media in their work against abusive treatment. The purpose of this work is to examine what students have rights in school, what and how students use social media and how schools and teachers are working to prevent the abuse that takes place over the internet and via mobile phones. The method used to investigate this is partly a survey of students in grades five and six at four different schools and interviews with four practicing teachers, working as a teacher in each class who made survey.   My conclusion is that children have a variety of rights in school, and all schools and teachers are working on this through rules, values ​​clarification and collaborative exercises. More and more younger children use out of social media, the survey shows that many of the students in grades five and six uses much social media. It turns out that they use it several times a day, and many feel that it is being violated through social media. Although teacher interviews indicate that the use of social media has increased among students. The four teachers are working on ways to have the violations taking place on social media in their work, this depends on where they work and how relevant it is to bring up the subject. They make use of various collaborative exercises, videos and discussion to counter it to occur.

By reading earlier research on Generation Y, content marketing and on social media during the working process the problem has gradually changed, in accordance with an abductive research approach. The study focus has developed from examine marketing methods on marketing towards Generation Y to include on what social media platform Generation Y is most susceptible for content marketing. The purpose of this study is to help companies whose target market is Generation Y to aim their content marketing through the right distribution channels, to save time and money. To meet this objective and to answer the main question of this study, empirical data was collected through a web based, quantitative survey which was completed by a total of 301 respondents, all of them belonging to Generation Y. The collected quantitative data was contrasted with existing theory and was analysed. The study concluded that Facebook is the social media channel where Generation Y feel most susceptible for content marketing, followed by YouTube.

Bakgrund och syfte: Sociala plattformar utmanar de traditionella medierna och Twitter har på senare tid öppnat upp en ny arena för den politiska kommunikationen. Plattformen används som ett verktyg av politiska aktörer och personer som vill skapa debatt och opinion, men även stärka sitt personliga varumärke. Carl Bildt är som första svenska utrikesminister på Twitter ett unikt fall. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur han använder sig av den sociala medie-plattformen Twitter. Vi intresserar oss för hur han kommunicerar sitt officiella arbete och sina personliga betraktelser till övriga användare. Vidare problematiserar vi hur Bildt skapar en digital Twitter-identitet och dess utmärkande egenskaper. Teori: Till den teoretiska bakgrunden hör van Zoonens syn på kändisskapande hos politiker, Papacharissis definition av offentligheten i digital tid och Strömbäcks teori om makt och publicitet hos politiker. Metod: Metod för denna studie är en textbaserad tematisk kvalitativ analys. Det empiriska materialet utgörs av 191 twitterinlägg från två av utrikesministerns konton på plattformen. Genom vår analys kategoriserar vi upp det empiriska materialet för att sedan visa på hur Bildts digitala identitet ser ut. Därefter sätts det i kontext till teoridelarna van Zoonens teori om den moderna politikerns kändisskap, Papacharissis om offentlighet och det privata, Larsson och Moe om Twitter som politiskt verktyg samt Strömbäck om dagens politiska klimat. Resultat och slutsats: Vi återfann elva kategorier som tydliggjordes utifrån empirin. Utifrån dessa såg vi även exempel på hur utrikesministern valde att kommunicera i främst syfte för sitt eget varumärkesbyggande. Resultaten visade på hur Bildt var både personlig och professionell i sina uttalanden.

Title: Social media as a communication tool - A case study on social media influence corporate culture Level: Final assignment for Bachelor degree in Business and Economics Author: Jessika Klintsbacka & Oskar Berge Supervisor: Pär Vilhelmsson, Ernst Hollander & Maria Fregidou-Malama Date: 2014-06-13 Purpose of Study: The aim of this study is to inquire into Swedish companies internal communication, their approach to social media as an internal communications tool, and if it affects the corporate culture. Method: The study is a multiple case study with a qualitative research design. The study's interview questions were designed by a operationalization of based on theory in the areas of internal communication, corporate culture and social media. The interviews took place in April 2014. The interviews were recorded and then analyzed to bring out the similarities and differences between the companies. Results & Conclusion: The study shows that Swedish companies corporate cultures have connections with internal communication, and implementation of social media as a communications tool. The study found that connections to companies with a comprehensive one-way positive consider social media as alternative communication tool to strengthen the unity and community within the company. Suggestion for further research: One of the study's three companies is owner-led and this company showed a high level of corporate culture. Further research should examine whether there is a relationship between corporate culture and internal communication on the ownermanaged business. The study also finds that further researched can study the extent to which  an implementation of social media had an impact on the company's internal communication and corporate culture, before and after the implementation. Contribution of the thesis: The study's contribution is to show the context of social media as an internal communications tool and if it has a connection with the culture that is identified in the company. This is to show the possibilities that social media has internally to increase cohesion and information dissemination. Also, to show the benefits that a company can get by implementing social media as an internal tool and not just in an external purpose. Key Words: Internal communication, organizational culture & Social media

Studiens syfte är att undersöka ungdomars sociala medieanvändande och hur dessa påverkar dem då de är online och offline. Det som studien fokuserar på är införlivande av tillhörighetskänslor, kollektiv självkänsla och bekräftelse via sociala medier hos informanterna. Det är en kvalitativ metod som används i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och kopplas till tidigare forskning samt Richard Jenkins teori om social identitet vilken inkluderar begrepp som grupper, kategorisering, institutionalisering, habitualisation, identifikation, självbild och offentlig image. Även Berger och Luckmanns begrepp face-to-face interaktion och socialisationsprocess används i analysen samt begrepp som berör internetberoende. Det empiriska materialet analyseras enligt hermeneutiska principer, och visar på att alla informanterna tar del av sociala medier varje dag. Informanterna uttrycker att det är viktigt för dem att vara aktiva på sociala medier för att “hänga med” och ta del av vad andra gör, samt dela med sig av vad de själva gör. En enad ståndpunkt de har är att de inte kan tänka sig en vardag utan sociala medier. De anser att de som inte är aktiva på sociala medier är konstiga, samt att det finns en risk att dessa individer blir utanför. Informanterna anser att det är viktigt även för grupper bestående av nära vänner att ta del av sociala medier då det är via dessa som en stor del av kommunikationen sker. Våra slutsatser är bland andra att sociala medier är en stor del av informanternas vardagsliv, att de är viktiga för dem i och med att det är via dem som stor mängd bekräftelse erhålls samt att majoriteten individer i deras omgivning är aktiva användare och de vill känna tillhörighet till gruppen. Det tyder på att online och offline går hand i hand; det vill säga att det som händer online genomsyrar även livet då informanterna är offline.

Det politiska landskapet har förändrats på senare år, och antalet personer som blir medlemmar i ett politiskt parti blir allt färre. Samtidigt så ökar antalet rörliga väljare och den tekniska utvecklingen har medfört nya kommunikationsmöjligheter som till exempel sociala medier. Forskare har under en tid förutspått att sociala medier kommer få en ökad inverkan på valresultatet, något som ännu inte inträffat fullt ut. Samtidigt som vikten av sociala medier och dialog är i fokus så har det visat sig att organisationer har svårt att veta hur de ska använda sociala medier på rätt sätt. Även vem som sätter dagordningen gällande samhällsfrågorna har kommit att ifrågasättas av forskarna på senare tid. I tidigare forskning menar man att massmedierna var de som bestämde dagordningen för såväl medborgare som för politiker. Idag ser vissa forskare däremot på skapandet av dagordningen som en gemensam process mellan politiker, medborgare och media, snarare än att det är en enda part som bestämmer. Detta beror återigen delvis på den nya tekniken och därigenom möjligheterna att selektera mellan nyheter i det stora utbudet på internet. Politikerna har som ett resultat av detta behövt professionalisera sig i sitt sätt att framföra sitt partis ståndpunkter, samt i sitt sätt att kommunicera med allmänheten.                       Syftet med denna uppsats var därför att undersöka hur politiska partier kommunicerar på sociala medier. Vi valde att ta reda på detta genom att undersöka Socialdemokraternas och Moderaternas kommunikation på Facebook under en bestämd tidsperiod. Detta har vi gjort genom kvantitativa innehållsanalyser och kvalitativa textanalyser. Vi kodade partiernas inlägg och tillhörande underkommentarer och analyserade därefter texten i inläggen. Resultatet redovisas i form av löpande text och diagram och vävs därefter ihop i analysen. Resultatet visade att både Socialdemokraterna och Moderaterna främst använder sig av envägskommunikation i sina inlägg och att de väldigt sällan går in och svarar på frågor från publiken i underkommentarerna. Vidare framkom det att även om partierna inte svarar på frågor så diskuterar publiken med varandra i kommentarsfältet ändå, samt lyfter också andra ämnen än de som tas upp i partiernas inlägg.

Vårt syfte är att undersöka hur representanter från länsstyrelserna i Sverige beskriver sitt arbete och samverkan med strategisk kriskommunikation samt hur de beskriver kommunikationen i digitala kanaler i det arbetet. Länsstyrelsen är en svensk nationell myndighet som kan bli berörd av en mängd olika kriser. Deras roll i samhället är att vara väl förberedda när en kris inträffar och agera spindeln i nätet för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner tillsammans med andra krishanterande myndigheter genom att informera, samverka och fördela resurser. Sociala medier har ändrat förutsättningarna för kommunikation och möjliggör en direktkontakt och interaktion mellan aktörer och allmänheten – vilket kan ha ändrat förutsättningarna för kriskommunikationen. Det empiriska materialet är insamlat genom en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Det kvantitativa materialet har samlats in genom 17 enkätundersökningar, genomförda via telefon. Det kvalitativa materialet har också samlats in via telefon, då enkätundersökningen avslutades med ett antal öppna frågor där respondenterna ombads ge mer djup i sina svar. Vårt urval avsåg en anställd från varje länsstyrelse som arbetar med kriskommunikation eller krishantering. Av 21 möjliga länsstyrelser deltog 17. Länsstyrelserna bejakar vikten av att proaktivt arbeta med krishantering. Genom övningar, scenarioträningar och samverkansövningar ser de till att alltid försöka bli bättre och utvecklas. Länsstyrelsen anser att de är bättre på att sprida information än att föra en dialog med allmänheten. En majoritet av länsstyrelserna använder sig av sociala medier både i det ordinarie arbetet och i kris. De beskrev kommunikationen till allmänheten i sociala medier som ganska enkelriktad, vilket kan bero på vikten av att informationen ska gå fort när en kris uppstår. Allmänheten vänder sig generellt sett sig inte till Länsstyrelsen för informationsfrågor vid en kris, utan snarare till kommuner och elbolag. En av deras viktigaste roll är således att se till de instanser som i första hand möter allmänheten har rätt information. Länsstyrelsernas samverkan innefattade en mängd olika konstellationer, både med varandra och andra myndigheter. De arbetar mycket med att ta lärdom av varandra genom tidigare erfarenheter av kriser. Många beskrev arbetet med sociala medier som resurskrävande och som en risk för ryktesspridning, men lyfte dock fram att sociala medier ger tillfälle att nå en större grupp människor.