Under de senaste åren har användandet av Facebook blivit allt vanligare. Det har blivit ett naturligt inslag i vardagen för en stor del av Sveriges befolkning. Inte bara i privatpersoners liv utan på senare år också för företag. Många företag ser det idag som en självklarhet att finnas representerade på Facebook där de kan ha direktkontakt med kunder. Det är dock lätt att få en känsla av att många företag uppmärksammat Facebooks popularitet och känner krav på att finnas där, utan att riktigt veta varför och hur de ska bete sig i den nya miljön. En trend är att i kommunikationen med människor på Facebook vara väldigt informell och avslappnad. Syftet med följande uppsats är att undersöka hur unga människor ser på företags närvaro på Facebook, hur den avslappnade och informella stil som de ofta använder sig av där uppfattas och slutligen varför unga människor hellre följer vissa sorters företag än andra på Facebook. Hur unga människor uppfattar de satsningar som företag gör på Facebook är ett fenomen som det inte bedrivits särskilt mycket forskning kring än. Det teoretiska ramverket i följande uppsats består av Joshua Meyrowitz teori om hur dagens medieklimat resulterat i avmystifiering av auktoriteter, Danah Boyds teori om hur Facebook som offentligt nätverk påverkar människors beteende och slutligen Lennart Hellspong och Per Ledins resonemang rörande vad ett informellt tilltal kan sägas signalera. Studien som genomfördes genom semistrukturerade gruppintervjuer visar att de företag som anammar ett vardagligt och informellt tilltal i måttlig dos uppfattas på ett mycket positivt sätt. Detta medan de företag som använder en väldigt informell ton uppfattas som oseriösa, speciellt om det rör sig om företag som förknippas med exklusivitet och auktoritet. Vidare visar studien att det finns en i grunden mycket positiv inställning till företags närvaro på Facebook. Företag som har Facebook uppfattas som mer moderna och med i svängen, jämfört med motsvarande företag som inte finns representerade där. Det visade sig dock att det inte bara är mycket känsligt för exklusiva eller auktoritära företag att använda ett informellt tilltal. Det anses inte heller lämpligt för sådana företag att överhuvudtaget finnas på Facebook. Exklusiviteten eller auktoriteten skadas när dessa företag genom närvaron Facebook kommer närmre inpå människors vardag. I studien framkommer även att unga människor hellre gillar vissa sorters företag framför andra på grund av att gillandet och följandet av företag till stor del handlar om att skapa en online-identitet. Facebooks funktion som ett socialt nätverk, där publiker som tidigare var åtskilda nu finns samlade gör att unga människor främst gillar okontroversiella och trendiga företag som anses vara välkända i vänkretsen. Företag som de i verkligheten har ett gott öga för, men som inte överensstämmer med Facebookvännernas förväntningar undviks helt.

Det dröjde inte länge efter det att Internet blev något som plötsligt fanns i var mans hushåll förrän företag började inse möjligheter med att använda fenomenet som en ny kanal för marknadsföring. Ju fler människor som fick tillgång till Internet, desto fler företag insåg möjligheterna, och det utvecklades många idéer, program och funktioner som kunde hjälpa företag och organisationer att marknadsföra sina produkter och tjänster på Internet. ¨Från början tog Internetbaserad marknadsföring mycket inspiration från den som redan fanns i traditionella medier. Hemsidor kunde liknas vid informationsblad eller anslagstavlor, sponsorannonser i marginalen påminde om hederliga tidningsannonser, pop-ups som reklamavbrott i vardagen, exempelvis i TV-program, och spam-mail upplevdes på samma sätt som reklam i brevlådan. Den del av den ständiga tekniska utvecklingen som involverar hela samhället och anpassas så att alla ska ha möjlighet att ta del av utvecklingen är kanske som allra mest påtaglig på Internet. Eftersom våra relationer till Internet hela tiden utvecklas parallellt med den tekniska utvecklingen samtidigt som vi spenderar mer och mer tid där måste företag ställa sig frågan om vilken inställning de ska ha till marknadsföring på webben. Så gott som alla programmerare av webbläsare och mailtjänster har till exempel tagit fram filter mot pop-ups och spam-mail, vilket gör att den typen av marknadsföring kan vara onödig att lägga pengar och tid på idag. Genom Internets historia har det ständigt utvecklats nya verktyg och metoder som företag har tagit hjälp av för att marknadsföra sig på Internet, och varje företag har sina åsikter om huruvida de vill använda sig av något av dem, hur de går till väga och varför de vill använda specifika verktyg med utgångspunkt i målgrupp och önskade resultat. Gränsen mellan vilka olika verktyg som är riktade till gemene man och företag är inte alls särskilt påtaglig längre, och gränsen mellan företag och konsumenter på Internet suddas ut mer och mer. De olika verktyg, tjänster och möjligheter till social kommunikation som idag finns på Internet kan underlätta för företag att komma närmre sina konsumenter och vice versa, men det finns en skillnad gentemot den Internetmarknadsföring som påminner om den som förekommer i traditionell media. Alla de olika verktyg och kanaler som finns är inte anpassade eller utvecklade bara för eller av företag, och absolut inte för en specifik sorts företag. Därför ser man ofta en skillnad i vilka företag som använder sig av de olika verktygen, vilket kan vara baserat på vilken typ av målgrupp de har, företagets storlek, vinstintressen och ytterligare faktorer. När det gäller mindre företag med ett fåtal anställda kan situationen upplevas som annorlunda jämfört med större företag och konglomerat. Möjligheter till kundkontakt som inte behöver gå igenom support utan kan där kommunikationen kan gå direkt mellan företagsledning och kund är något som små företag kan dra nytta av. Samtidigt är det inte säkert att dessa företag har lika stor möjlighet att lägga tid och pengar på marknadsföring i jämförelse med större företag, och det kan vara svårare att slå sig fram bland eventuella branschgrannar. Även att ha möjlighet och tid att träffa sina kunder kan vara svårt om företaget har en stor kundkrets men få anställda. I vår uppsats har vi valt att fokusera på mindre företag för att komma åt både ledningens och de marknadsföringsansvarigas åsikter samtidigt, eftersom samma person ofta är ansvarig för och arbetar med bådadera. Trots dessa likheter skiljer sig företagen mycket åt, inte bara när det gäller inställning till de möjligheter som Internet skapar, utan även kundkretsen och produkterna/tjänsterna företagen erbjuder. I samtliga fall har intervjupersonen både suttit i styrelsen och varit marknadsföringsansvarig. Webbutikerna Tailor Store och Bygghemma har gemensamt att de är helt och hållet webbaserade och intervjupersonerna för respektive företag, Jan och Ola, som båda är marknadsföringsansvariga, har inte varit ensamma ägare av företaget. Båda butikerna säljer ”konkreta” produkter (kläder och byggvaror) men har aldrig någon egentlig fysisk direktkontakt med sin kundkrets. Reklambyrån Angry Creative ägs av intervjupersonen Jimmy, och både han och hans partner arbetar med affärer och marknadsföring på i stort sett samma villkor. De har inte heller några ytterligare anställda. Tjänsterna de erbjuder är främst hemsidor, och vid affärer sker oftast direkta möten med kunden. Restaurangen Pannkaksladan ägs i stort sett enskilt av Ulrika som sköter så gott som all marknadsföring, och inga affärer sker över Internet. Serveringspersonalen, och i många fall Ulrika, har alltid direktkontakt med kunden. Det intervjuade företag som kanske skiljer sig mest åt är nyhetssidan Rakaka, som är den enda som inte direkt erbjuder tjänster eller produkter mot monetärt utbyte från kunden. Intervjupersonen Shahin är chefredaktör och marknadsföringsansvarig, och varken han eller någon annan anställd har någon direkt kundkontakt bortsett från vid enstaka event. Utgångspunkten i vår tidigare research kring nationella identiteter/social samhörighet och varumärkesuppbyggnad i en kombination med våra ursprungliga idéer till kandidatprojekt; en målgruppsbaserad informationsfilm och ett bloggprojekt i marknadsföringssyfte, är de övergripande faktorer som påverkat vårt val av uppsatsområde. Temat utgår från grunden i ett intresse kring hur företag kan nå fram till sin målgrupp, och hur de ställer sig till nya möjligheter att utveckla kommunikationen mellan företag och konsument.

Title: The role of social media on today‘s markets – Companies‘ desire to understand theircustomers Authors: Kristoffer Avci-Nåmark & Patrik Widlund Background: The markets of today are characterized by dynamic conditions because of thecontinuous change in consumer preference. Due to this, the interaction between the company and its consumers is gaining importance as companies find the need to increase their knowledge about the market. Out of this need social media has emerged as a tool forcompanies to improve their communication with customers. The popularity of social media isincreasing at a rapid rate and sites such as Facebook now has around 500 million usersworldwide. Despite this popularity companies are still reluctant to invest money in their use of social media because they lack the knowledge necessary to use it with effectiveness. Even those who are using it claim that there is a need for improvement in terms of how to evaluate the performance of social media and the results that it generates. Purpose: In this thesis we intend to explain the possibilities of organizational learning that may arise from the use of social media and increase the usefulness of social media by explaining how companies can evaluate their own use of it. Methodology: We have in this thesis, through a qualitative approach, collected data oncompanies who are considered relevant for the purpose of the thesis. By using these examplesand theories on both organizational learning and measurements of effectiveness we have completed an analysis on how companies can use social media and evaluate their own use. Conclusion: Despite the development of social media there are still some problems that mustbe solved. The correlation between social media and organizational learning is displayed in the companies we have analyzed where these companies have managed to improve their understanding of how their customers think. There are still no complete models or measurements on how to evaluate social media as a tool for organizational learning. Future research should therefore focus on developing this part of the process in order to enable the continued growth of social media. Key words: Social media, organizational learning, evaluation, effectiveness.

Uppsatsen ämnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som är en kurs i den nya gymnasieskolan. Den ämnar också att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör välja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera på att använda vissa metoder framför andra. Denna undersökning är gjord med hjälp av ett litteraturstudium. Studien pekar mot att man bör använda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det är av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering.

Titel : Snacka om Spotify Författare : Fredrik Ahlbäck och Daniel Erlandsson Handledare : Christine Tidåsen Nivå : Kandidatuppsats, Marknadsföring (15hp), VT 2010 Nyckelord : Word of Mouth, Sociala medier, Twitter, Facebook, Blogg Frågeställning : Hur har Spotify använt sig utav sociala medier och Word of mouth? Syfte : Syftet med vår studie är att förklara hur sociala medier och WOM har använts utav Spotify. Denna uppsats kommer alltså att vara en fallstudie om företaget Spotify men för att få ett bredare perspektiv och en djupare förståelse så kommer vi även att undersöka hur kunderna har uppfattat WOM kring Spotify. De sociala medierna vi kommer undersöka och titta närmare på är Facebook, Twitter och bloggar. I avseendet WOM kommer vi både att titta på viral marknadsföring, vilket är WOM på internet, men vi kommer också att titta på WOM offline. Metod : Det är en kvalitativ och kvantitativ studie med ett deduktivt angreppssätt. Teoretisk referensram : I detta kapitel presenteras den teori vi har valt att utgå ifrån för att gå vidare till den empiriska delen och analysen. Vi börjar med att presentera en lite bredare teori för att alltef-tersom komma in mer och mer på de faktorer vi valt att fokusera på Empirisk studie : Data är insamlad via en öppen individuell telefonintervju med Sophia Bendz, Global Marketing Director på Spotify samt en enkätundersökning på 192 Spotify-kunder. Slutsats : Vi har identifierat två saker som genomsyrar allt som Spotify har gjort i sitt arbete med att bygga upp och bibehålla en stark och positiv WOM kring företaget samt arbetet med de sociala me-dierna, de två faktorerna är kvalitet och kundorientering

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kommunikationsperspektiv redogöra för vilka strategier svenska företag använder sig av inom sociala medier. Problem: Den nya utvecklingen av tekniken har förändrat sättet hur människor kommunicerar. Detta har i sin tur påverkat förutsättningar för företag och organisationer som vill nå ut till publiken. På tre år har sociala medier blivit denpopuläraste aktiviteten på Internet. Därför borde det vara naturligt för företag att använda sig av sociala medier som en del av deras kommunikationsstrategi. Metod: Studien grundas på kvalitativa telefon- och e-postintervjuer med sex svenska företag. Vi utförde ljudupptagning på de intervjuer där det var möjligt, för att få så rikt material som möjligt till vår analys. Resultat: Resultatet visar att det verkar finnas okunskap på företagen kring sociala mediestrategier och därmed otydliga strategier. Det visade sig att företagen använder sig av alla de fyra strategier som presenteras i studien, mer eller mindre då de går hand i hand, dock verkar de inte vara medvetna om det.

Utvecklingen av sociala medier har inneburit både möjligheter och hot för företag i deras anseendehantering. Sociala medier som Twitter ger kunder möjlighet att vara opinionsbildare och snabbt sprida information. Detta gör det viktigt för företag att ha en kommunikationsstrategi för att hantera denna spridning och därmed försvara sitt företagsanseende. SJ AB har fått mycket kritik för problemen i tågtrafiken och företagets anseende har försämrats. SJ AB arbetar idag aktivt med att förbättra sitt anseende och finns sedan 2009 aktiva på Twitter, vilket är en del av deras kommunikationsstrategi. Med detta som bakgrund är vårt syfte att undersöka hur SJ:s twittrande resenärer upplever kommunikationen med SJ på Twitter för att därefter föra en diskussion kring om kommunikationen kan förbättra SJ:s anseende hos dessa resenärer. En kvantitativ metod tillämpas och primärdata består av en enkätundersökning där urvalet är resenärer som kommunicerat med SJ på Twitter. Sekundärdata har insamlats för att ge bakgrundinformation om SJ AB:s arbete med Twitter genom en e-postintervju med Jenny Gejke, chef digitala kanaler på SJ AB samt en videoföreläsning med Jacob Palicki, digital media strateg på SJ AB. Våra resultat visar att det viktigaste för resenärerna i kommunikationen är att ställa frågor och uttrycka sina åsikter vilket visar att de värdesätter interaktion med SJ AB. Företaget uppfyller inte helt sina kunders förväntningar på tillgänglighet och beteende i kommunikationen på Twitter men trots detta är majoriteten av respondenterna positiva till SJ AB:s användning av Twitter. Något som indikerar att det viktigaste är att SJ AB är närvarande hos sina kunder och möjliggör för interaktion.

Inledning Detta är en analytisk uppsats som har som syfte att ta reda på hur de sociala medierna både används och framställs i svensk nyhetsrapportering av världspolitiska händelser. Med de sociala medierna åsyftas de tre kanske största: Facebook, Youtube och Twitter. De händelser som anses vara världspolitiska har alla att göra med de revolutioner som startade i Nordafrika och Mellanöstern i början av 2011. I dessa konflikter har de sociala medierna spelat en erkänd stor roll vilket motiverar ämnets relevans till syftet. För att göra undersökningen möjlig har sju stycken artiklar valts från de största aktörerna i svensk dagspress: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Valet av tidningar gjordes då dessa kan sägas vara de största i landet, kan de även sägas repsentera svensk nyhetstextmarknad i stort. Sju stycken artiklar ger en lagom mängd material att analysera, och bidrar även till möjligheten att utläsa skillnader mellan aktörerna.   Frågeställningar ·        Hur används de sociala medierna i artiklarna? ·        Hur förhåller sig journalisten kritiskt till de sociala medierna? ·        Hur framställs de sociala medierna som källor i artiklarna? ·        Går det att se någon skillnad mellan tidningarna hur de sociala medierna används?   Teori Konvergenskultur: de sociala medierna är en ny form av medialt format som kolliderar med äldre. Detta fenomen kallas för konvergens och när denna förgrening påverkar marknaden och dess konsumenter börjar man tala om en konvergenskultur. De gamla medierna uppträder oftast fientligt mot de nya, och om det visar sig finnas negativa referenser i artiklarna kring de sociala medierna går detta att hänvisa till denna teori.   Kritisk diskursanalys: begreppet diskurs syftar till att alla texter är invända i situationer, kulturer och ideologier, vilket gör dem till något mer än bara en fristående text: de är del av en betydligt större process. Inom denna teori studerar man hur man kritiskt ska förhålla sig till textmaterial för att blottlägga dessa mönster, och man kan då säga något om skribentens potentiella underliggande agenda eller helt enkelt hur dennes kultur och åsikter har påverkat texten. Denna teori är användbar för att se hur de sociala medierna framställs i artiklarna.   Metod Kritisk diskursanalys kommer att användas för att analysera artiklarna. Detta inkluderar redogörelser för rapporteringens huvudsakliga innehåll, makronivå: nyhetstextens tematiska och schematiska struktur, mikronivå och sociokulturella kontextualiseringar   Analys Analysen visar på ett varierat förhållande till de sociala medierna. Deras roll i världspolitiken framställs som stor och positiv sådan, men de anses inte vara tillräckligt trovärdiga plattformar för källor enligt flera artiklar, som hellre hänvisar till etablerade nyhetsbyråer.   Slutsatser och diskussion Frågeställningarna har alla blivit besvarade. Diskussion följer huruvida mediernas relativt negativa framtoning i artiklarna är ett resultat av konvergenskulturen, d.v.s. att tidningarna fruktar konkurrens, eller om de helt enkelt inte kan ses som tillräckligt trovärdiga. Slutsatsen är att de sociala medierna återges med aningen negativ framtoning i svensk nyhetspress.

I bloggar hittar vi mängder av personlig information som berör både blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den här studien avser att öka förståelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framställs i två kända personers bloggar. Studien baseras på två bloggar skrivna av offentliga, kända personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han är en känd medieentreprenör och skribent, hon är en folkkär artist och sångerska från en teaterfamilj. Dessa bloggare är redan kända av allmänheten, något som gör att gränsen för vad som är privat och offentlig information blir väldigt suddig.   Genom en kvalitativ textanalys i två steg, en beskrivande samt en tolkande textanalys, kommer resultatet visa vilka ämnen som tas upp i bloggarna. I den beskrivande analysen studeras texten, och teman som är unika för bloggarna genereras ur texterna. Därefter tolkas och studeras dessa teman i den tolkande textanalysen för att få en förståelse för den information som bloggarna lämnar ut.   Med utgångspunkt i Privacy theory diskuteras vilken typ av personlig information som blogginnehavarna delar med sig utav. Utifrån resultatet av analysen visar studien att de ämnen som presenteras i bloggarna är följande: privat i offentligheten, vardagsreflektioner, självgranskning, känslouttryck, familjeliv och arbete och familj.

Syfte: Vårt syfte är att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-användare har förändrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgänglig på internet och många finns även tillgängliga på sociala medier, där läsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förändrat användarnas sätt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkätintervjuer på internetResultat: Resultatet visar att användarnas sätt att konsumera nyheter mer eller mindre har förändrats sedan de startat konto på Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att få nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra användare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, där de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna.