No description available.

The present study is embedded in the research field of Personal Information Management (PIM) and its goal is to contribute to this research area by showing information management aspects in untraditional contexts, as in the social networking site Twitter. The aim and purpose of this two year's master thesis was to investigate the beha-viour of librarians within the context of Twitter. The objectives of this thesis focus on the query of the informa-tion management aspect of Twitter, and on the investigation into whether Twitter offers the possibility to reach a state of flow while using it, as well as inquiring into the relationship between Mihaly Csikszentmihalyis flow theory and PIM. The theoretical framework of this thesis is centred upon the flow theory and the conditions that are necessary to reach a state of flow. To fulfill the purpose of this thesis a directed content analysis is applied as an investigative method, where its in-depth research aspects will be applied upon the empirical material, which contains 429 tweets. These were collected over a period of one month from 20 people, and divided among 10 women and 10 men who identified themselves as librarians on Twitter. The resulting analysis of the material shows that there is an aspect of information management to Twitter, even though a small facet and appears most-ly with tweets that are related to work issues. The analysis also demonstrates that Twitter fulfills the conditions of flow and thereby it can be concluded that Twitter holds the possibility of a state of flow while it is in use. This illustrates that there is a relationship between PIM and Csikszentmihalyis flow theory. The conclusion is that with the structured information management the possibility for a state of flow to occur rises, while the state of flow itself supports information management by enabling people to successfully retrieve information by remembering that which otherwise may have been forgotten.

Facebook är ett socialt internet-community som startades 2004 av Harwardstudenten Mark Zuckerberg. Sajten har idag ca 222 miljoner användare spridda över hela världen. Hur kan man, genom att studera ungdomars tankar kring sitt användande av Facebook - och relatera det till två skilda tänkare med mycket olika människosyn, förstå vårt identitetsskapande och vår syn på oss själva på två skilda sätt? Det ena kopplat till modernismen, det andra till postmodernismen. Hegels erkännandebegrepp och Nietzsches idé om vår vilja till makt relateras till modernismen respektive postmodernismen, och observationerna som gjorts under intervjuer med 13 gymnasieungdomar tolkas med hjälp av dem. I analysen bearbetas fyra teman som synliggjorts i intervjuerna. För det första, det frekventa ”rundkollandet” på vad andra gör, vilket ses dels som en kul grej, dels som meningslöst. Det kan förstås som ett sätt att lära känna sig själv genom reflektion – eller som en metod att ta reda på hur man blir som mest framgångsrik. För det andra, strävan att visa vem man är, vilket kan tolkas som ett behov av att prova den egna identiteten genom att visa upp den för andra, eller som en strategisk demonstration av en noggrant formad image. För det tredje, inställningen till att ge och få kommentarer, vilken varierar mellan ett icke problematiserande gillande - och förnekande av ett behov av bekräftelse från andra på den egna personen. Slutligen, svårigheterna som många upplever på grund av att man har en profil som kan ses av alla ens ”vänner”. Detta kan dock vara av nytta om man letar efter sitt sanna jag, som så att säga finns i en från början. Intressant är hur vissa informanter ser formandet av en så ”användbar” image som möjligt avseende de multipla åskådarna som helt oproblematisk. Slutsatsen är att Facebook tycks stimulera såväl ett modernistiskt som ett postmodernistiskt sätt att förhålla sig till identitetsskapandet. Dess redskap uppmuntrar ett demonstrerande av den egna personligheten, men då det samtidigt är mycket lätt att leka med de här redskapen, blir också ett obegränsat formande av identiteten möjligt. Men sajten skulle inte vara intressant om den betraktades som en teaterscen – och det framgår tydligt att det finns en önskan att visa vem man i sanning är, och att det likväl finns en idé om att andra också har dessa sanna jag. Men mediets karaktär uppmuntrar människors misstänksamhet gentemot hur andra eventuellt manipulerar sina identiteter. / Facebook is a social Internet community started in 2004 by Harward student Mark Zuckerberg and it has by now around 222 million users all over the world. How can one, by examining a few aspects of young peoples activity on the site, understand the act of identityshaping and the look at ourselfs, in two different ways? One connected to modernism and the other to postmodernism. The philosopher Hegel’s concept of recognition and Nietzsche’s notion of our will to power are related to the terms modernism and postmodernism, and the observations made in the interviews with 13 highschool students are interpreted with the help of them. The analysis treats four themes visible in the interviews. First, the frequent checking out on others’ activities, which is partly seen as fun, partly as useless. It can be understood as a way to get to know oneself throug reflection - or as a method to find out what is a successfull way of being. Second, the strong aim to show who one is, which could be interpreted as a need to try the own identity by showing it to others -or as a strategic demonstration of a consciously shaped image. Third, the attitude towards giving and getting comments, which vary between an unproblematic liking, and a rejection of the need for confirmation of one’s being. Fourth and finally, the difficulties with having one profile to be seen by all the ”friends”. This can be usefull if one is in search for a true identity that is so to speak already in oneself from the beginning. But this shaping of an image that is successfull among multiple viewers is also seen as a rather undramatic, or unproblematic, activity. The conclusion made is that Facebook stimulates as well a modernistic as a postmodernistic way of identity shaping. Its tools encourage the demonstration of the personality, but as it is very easy to play with these tools, an unrestrained designing of the identity is also possible. But the site wouldn’t really be interesting if it was considered a theatre scene – and it is quite clear that there is a wish to show who one really is, and that there is an idea about other persons having that kind of true selfs as well. But the caracter of the medium is such that people frequently suspect others to manipulate their identitys. / BI/Media

Finns det ett samband mellan sannolikheten för att ha ett arbete och hur ditt nätverk ser ut? I så fall på vilket sätt? Denna studie undersöker om antalet nära vänner har betydelse för om du har arbete eller inte. Studien syftar även till att ta reda på vilka egenskaper hos nära vänner som kan gynna eller missgynna individen i arbetssökandet. Nära vänner med eller utan arbete, födda i Sverige eller utlandet; vilka är till gagn på arbetsmarknaden och vilka har mindre att tillföra? Denna kvantitativa studie är grundad i ett nationellt representativt datamaterial och undersöker sambanden mellan att vara anställd eller arbetslös och innehållet i ens personliga nätverk – dem man kallar sina nära vänner. Studiens hypoteser bygger på nätverksteori och teori om socialt kapital, samt forskning som tidigare gjorts på området. Genom logistiska regressioner har sedan sambanden undersökts och analyserats utifrån en deduktiv ansats. Resultaten visar att det inte finns något samband mellan antalet vänner och sannolikheten för att ha ett arbete. Inte heller att vännerna är födda utomlands är signifikant för sambandet. Däremot finns det ett negativt samband mellan sannolikheten för att ha ett arbete och antalet vänner som är arbetslösa. Detta analyseras vidare och diskuteras utifrån individ- och samhällsnivå. Avsnittet utmynnar slutligen i förslag på framtida forskning.

Sammanfattning Titel: De sociala nätverkens betydelse för revisorer på mindre orter Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Viktoria Norberg & Gunilla Persson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016-01   Syfte: Vi har funnit att studier om de sociala nätverkens betydelse för revisorers oberoende är högst begränsade och med ett tillägg av små orter, helt obefintligt. Vårt syfte med studien är därför att belysa betydelsen av detta på just mindre orter   Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med 10 godkända eller auktoriserade revisorer. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats för att slutligen presenteras utifrån ett antal förutbestämda teman.   Resultat & slutsats: Det empiriska materialet bekräftade att sociala nätverk har en stor betydelse på mindre orter samt att relationen till klienten blir närmre. Även om resultatet till stor del påvisade de positiva aspekterna, fick vi indikationer på att de sociala nätverken och nära relationerna även påverkar revisorerna i en negativ riktning.   Förslag till fortsatt forskning: Under vår empiriska undersökning fick vi en del indikationer på faktorer som ökade de sociala nätverkens påverkan och betydelse, så som ortens storlek och revisorernas erfarenhet. Dessa faktorer samt en mer rikstäckande studie för att undersöka om det finns några geografiska skillnader anser vi skulle vara intressanta att undersöka närmre genom mer fokuserade studier.   Uppsatsens bidrag: Vi anser att vi med vårt empiriska resultat tillfört ett unikt bidrag till befintlig forskning inom ämnet. Även om vår studie kan anses begränsad i sin omfattning så anser vi oss öppnat upp för fortsatta studier för att ytterligare skapa förståelse inom området.   Nyckelord: sociala nätverk, revisor, oberoende, relationer, små orter / Abstract Title: The significance of social networks for auditors in small communities Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Viktoria Norberg & Gunilla Persson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016-01   Aim: We have found that studies about the significance of social networks for the auditors' independence are very limited and with the addition of small communities absent. Our purpose of this study is to illuminate the significance of this in small communities.   Method: We used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with 10 approved or authorized auditors. The result is processed and analyzed to finally presented from a number of predefined themes.   Results & Conclusions: The empirical data confirmed that social networks have a major role in small communities and the relationship with the client gets closer. Although the results emphasize the positive aspects, we received indications that social networks and close relationships also affect the auditors in a negative direction.   Suggestions for future research: In our empirical study we received some indications of factors that increased the social networks 'influence and importance, such as the communities size and auditors' experience. These factors, as well as a more nationwide study to investigate potential geographic differences, would be interesting to examine closer through some more focused studies.   Contribution of the thesis: We consider ourselves with our empirical results brought a unique contribution to existing research. Although our study can be considered limited, we believe we have pioneered for further studies, to further promote understanding in the field.   Key words: social networks, accountant, auditor, independence, relationships, small communities

I takt med att Instagram växer pågår en föränderlig användning av applikationen där nya beteenden och användarmönster växer fram. Därför är det angeläget att utforska hur användarnas beteenden, överenskommelser och normer ser ut i applikationen idag. Denna uppsats syftar till att nå ökad förståelse för hur svenska Instagram-användare med ett följarantal mellan 94-294 använder sig av följarfunktionen på Instagram. Den syftar också till att undersöka hur användarna förhåller sig till funktionen och huruvida följarantalet möjligen påverkar deras användning och förhållningssätt gentemot den. För att besvara uppsatsens frågeställningar och uppnå dess syfte har vi använt en kvalitativ ansats och genomfört tre fokusgruppsintervjuer. Våra resultat tyder på att Instagramanvändare med ett följarantal mellan 94-294 använder följarfunktionen med syfte att följa konton. De lägger inget fokus på att bli följda av andra konton och är ointresserade av att öka sitt följarantal. Vidare har de en allmän uppfattning om att ett högre följarantal än deras kan komma att medföra krav, förväntningar och press från följarna.

<p>När sociala nätverk blir en del av människors vardag öppnar sig många möjligheter till interaktion med vänner, kollegor och bekanta på nätet. Medan sociala nätverk erbjuder en uppsättning av verktyg och forum för att dela med sig av vardagen kan de också utsätta användaren för risk gällande den personliga integriteten och säkerheten. Denna uppsats behandlar hur användare kan vidta försiktighetsåtgärder för att skydda sin personliga integritet och säkerhet på sociala nätverk. Med detta i åtanke genomfördes en kartläggning av tre sociala nätverk för att identifiera vilka risker som en användare kan utsättas för. Dessutom genomfördes en onlineundersökning där användare svarade på hur deras åsikter angående inställning, medvetenhet och beteende ter sig i givna situationer. Slutsatserna av studien resulterade i rekommendationer som kan ges till användare för att förbättra deras personliga integritet och ge en säkrare upplevelse av sociala nätverk, så som; Undersök vilka olika inställningar som finns tillgängliga för Ditt konto.</p>

<p>As computerized communication and the Internet have evolved, the possibility to express and affirm one’s identity in new ways has also been created. Facebook, which has taken a leading role among the social fora on the Internet and succeeded worldwide, is my choice of study due to the number of people that actively choose to present themselves on it. </p><p>The purpose of this thesis is to study the identity construction on Facebook through the activities a member partakes in, as well as how the presentation of oneself is written and if it is a result of a self-reflective process of the individual.</p><p>The rationale for the qualitative study has been personal interviews in order to get an insight into how the individuals use and present themselves on Facebook and - in the interaction with others – how they construct their own identity. My hypothesis has been that we, in the interaction with others, have a great possibility to create and understand our own identities. </p><p>The study results show that identity formation is a constant process and that it is indeed a self-reflective project. It is through the interaction with others the possibility to affirm and strengthen the identity not only to oneself but also towards others is created. Individuals choose to show certain parts of one’s identity, which often gives a misleading and biased image of the individual in question. However, there seems to be a high awareness of what the presentation signals and to whom. The membership of this social forum is a consequence of the sense of being a part of a greater union with others.</p>

The internet has become an increasingly part of everyday life with digital artefacts like smartphones and tablets. We’re looking at the usage of social networks and how the usage relates to traditional addiction. We conducted a quantitative research where 84 poeple finished our web survey. Our research focused on addiction, time spent on social networks, normal and non-normal usage and general user patterns. The result we gathered shows that there have been a standard displacement in how we use social networks online, as well as the view of what is acceptable when it comes to internet use with the increase of social networks. One indication of a standard displacement is that non-dependents spend more than double of the time on social networks now than they did in earlier studies of internet use. We think that the definition of addiction on internet needs to be revised with a better understanding of what can be seen as normal internet usage.

In the age group 16-25 years, the Internet is the most powerful source of information. This age group is also the main user of social media. The purpose of this study was to investigate young people's experience of social media and any associations between social media and adolescents health by answering the questions: ”how does young people use social media”, ”what risks can occur in young people's use of social media” and ”how can social media influence young people's lifestyles”. The survey was conducted by a quantitative cross-sectional study using questionnaires. The sample consisted of 45 second year social science high school pupils, of which 14 were girls and 31 were boys. The results showed that all participants used social media, all but one several times a day. All had daily access to the Internet primarily through their own computers and smartphones. Girls turned out to experience slightly more risk factors associated to health through social media than boys. Only a small proportion experienced that they had changed their lifestyle habits because of information transmitted through social media.