Det finns personer som går till jobbet varje dag och alltid är vid god hälsa, även när deras arbete är krävande. Detta fenomen kan beskrivas som långtidsfriskhet. Syftet med denna kvalitaitva studie var att undersöka vad socialarbetare upplevde påverkade deras långtidsfriskhet. Vi har gjort intervjuer med åtta socialarbetare angående vilka friskfaktorer som hade störst påverkan på deras hälsa. Det empiriska materialet har sammanställts i tre kategorier, vilka är individen, organisationen och fritiden. Vi har också fört ett resonemang kring sjuknärvarons betydelse för långtidsfriskhet. Materialet har analyserats utifrån förljande teorier: Känsla av sammanhang (KASAM), krav- och kontrollmodellen, organisation och byråkrati, socialt stöd samt coping.

Syftet med denna studie har varit att erhålla en djupare kunskap om ungdomars användning av cannabis. För att göra detta utgår denna studie från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat fyra socialarbetare samt en polisman. Samtliga informanter har erfarenhet av arbete med ungdomar som brukat cannabis. För att analysera resultaten som uppkommit under intervjuer har vi valt att använda oss av de teoretiska perspektiven social konstruktionism samt utvecklingspsykopatologi. Vidare har vi i studien använt risk och skyddsfaktorer för att analysera vilka faktorer som kan påverka att en ungdom använder sig av cannabis. Resultaten pekar på att bakomliggande faktorer vid bruket är psykisk ohälsa, neuropsykiatrisk diagnos såsom ADHD eller ADD och en problematisk hemmiljö. I resultatet diskuteras vidare om riskfaktorer såsom en bristande skolgång samt huruvida könet har någon betydelse eller skillnad bland de som använder sig av cannabis som berusningsmedel. Ett av de viktigaste resultaten som framkommer är att psykisk ohälsa är den vanligaste gemensamma riskfaktorn hos de ungdomar som använder sig av cannabis och som blir aktuella på socialtjänsten. Nyckelord: cannabis, socialarbetare, social kontruktionism, socialtjänst, ungdomar / The aim of this study was to obtain a deeper understanding of young people's use of cannabis. To do that is this study made out of a qualitative interview method where we have interviewed four social workers and one policeman. All informants have experience of working with young people who used cannabis. To analyse the findings raised during the interviews, we have chosen to use the theoretical perspectives of social constructionism and the development of psychopathology. Furthermore, we have in the study used the risk and protective factors to analyse the factors that can influence a young person use of cannabis. The result indicates that the factors behind the use of cannabis are mental illness, neuropsychiatric diagnosis as ADHD or ADD and a problematic home. This result further discussion of risk factors such as a lack of schooling and whether sex has any significance or difference among those who use cannabis as an intoxicant. One of the main results that emerge is that mental illness is the most common risk factor for young people who use cannabis, and who is current to the social services. Keywords: cannabis, social constructionism, social service, social worker, young people

The aim of this study was to get a better understanding of social workers experiences of supervisions impact on social work with children and families. The two research questions where: Which are social workers needs of supervision? And does social workers perceive supervision as a tool for professional development and learning? The study´s empirical findings were a result of semi-structured interviews with five social workers in the social service department. The study´s theoretical framework was based on two different theories: new institutionalism, which is a specialization within organizational theory, and system theory perspective. The result found that social workers experiences supervision as an opportunity for support and reflection, which encourages them to develop professional skills in their daily work. Supervision had an effect on social workers self-confidence and wellbeing by adding expertise, which gave more structure, energy and stress relief in their work. The interviews also showed that supervision had a direct impact on the interaction and the team climate within a working group. However, certain terms and conditions must have been considered to call supervision successful. The supervisors responsibility to lead, see the groups needs and have an over all perspective was mentioned as one condition for good supervision. Another term was that the group cooperated and showed professionalism and respect towards one another. It was very important that supervision took place in a safe environment and that all group members felt trust towards their colleagues and supervisor. This way they where able to learn from each others experiences and show vulnerability and emotions which could contribute to reflection and professional development. Furthermore, social workers emphasise supervision as positive and a necessary tool in order to achieve an efficient and well functioning workplace.

<p>Denna rapport handlar om män i minoritet i ett kvinnoyrke, närmare bestämt socionomyrket. Rapporten bygger på enkäter ställda till män examinerade från socionomutbildningen i Lund under två perioder, början av 1980-talet och 1990-talet, samt intervjuer med män från sistnämnda grupp. Det framkommer att männens karriärer skiljer sig åt mellan de olika utbildningsgenerationerna. Medan de män som har examen längst bakom sig ofta gjort en vertikal karriär och blivit chefer väljer männen som examinerats under 1990-talet i stället en horisontell karriär. De hittar sin nisch i socionomyrket inom områden med hög intern status där de kan arbeta fritt och självständigt.</p> / <p>This dissertation is about men as a minority in a female profession, that of uni-versity-trained social worker. The aim is to illuminate the relationship between work and gender on the basis of career, minority, and masculinity in the profes-sion of social work. By means of questionnaires sent to all the men who trained as social workers in Lund 1980–1985 (the 1980s generation) and 1993–2003 (the 1990s generation) I have charted their careers. Eighteen of the 1990s generation who completed the questionnaire were interviewed to eliciting their own point of view. The results of the questionnaire study show that the men who took degrees in social work in both the educational generations to a large extent started their career in the social services but did not often continue their career there or en-tered this field after the first few years of their career. From the interviews it was found that the parts of the social services to which the men are most negative are those which involve the exercise of authority and the control of people. Those who qualified in the 1980s pursued a career which largely corresponds to the pre-vailing image of the male social worker’s career - many of these men had em-barked on a vertical management career or had left the profession. The 1990s generation displayed a different career development. Whereas the traditional male social worker career goes in a vertical direction and is a matter of formal power and superiority, the modern career goes in a horizontal direction and is a matter of creating an autonomous niche. The niche is not just an expression of a new ca-reer pattern; through the niche it is also possible to preserve a traditional mascu-linity. At the same time, the interviewed men present an alternative masculinity through their choice of profession and their way of reasoning about it. The male social workers can thereby be seen as representatives of a masculinity in a time of change.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Studien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. I analysen av den insamlade empirin har teorier om roller, gräsrotsbyråkrater, handlingsutrymme och makt används. Studiens resultat visar att socialarbetare anser sig ha en viss handlingsfrihet i arbetet med barnen och fosterföräldrarna. Organisationens ramar, budget och regelverket begränsar socialarbetarnas befogenheter som i sin tur inskränker deras handlingsutrymme och möjlighet att genomföra sitt arbete så som lagen föreskriver och som de själva önskar. Studiens resultat visar att socialarbetarnas roll skiftar från att vara antingen kontrollanter eller hjälpare eller både och samtidigt, beroende på vem som är klienten: barnet, fosterföräldern eller de biologiska föräldrarna.</p>

<p>Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur kuratorer vid psykosociala enheter inom primärvården hanterar sina känslor i patientarbetet. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med hjälp av intervjuer med fyra kuratorer vid tre olika psykosociala enheter inom primärvården. Resultatet har analyserats utifrån copingteori och existentiell teori. Resultaten visar att respondenterna använder sig av copingstrategier såsom att söka kunskap, söka lösningar, stöd och vägledning och upphäva stundens allvar i form av humor för att hantera känslor i patientarbetet. Dessutom förlitar respondenterna sig till sin kunskap och erfarenhet inom kuratorsyrket. De använder sig dessutom av reflektion och stöd av vissa kolleger som de känner sig trygga med. Vid sidan av copingstrategier använder sig respondenterna av existentiellt perspektiv i form av att finna mening, sammanhang och värde av sin handling i patientarbetet. Respondenter har beskrivit att deras ödmjukhet och empati till människor har fördjupats i samband med patientarbetet. De har även i samband med patientarbetet fått ökad medvetenhet för människans sociala sammanhang. Detta har därför påverkat deras inställning till egen livssituation och människor. De upplever även att vardagslivet har påverkats av patientarbetet. Respondenterna anser att det därför är viktigt att upprätta tydliga gränser mellan arbete och fritid för att orka med patientarbetet. Därför gör de fritidsaktiviteter som är roliga och avkopplande.</p>

Coping – a qualitative study of experiences of stress and burn-out in the work with children and youth within the social services. The aim of this study was to examine experiences and coping of work related stress and burn-out among social workers within the child and youth department of the social services in a larger municipality of Sweden. It is a qualitative study built on interviews with social workers about their experiences of stressful situations in their demanding working environment, and how they manage to handle these. They find their work-load unrestricted and demanding. To guard their own limits to their work-load and engagement in the organization and cases they work with, and to prioritize the duties they find most important, are found to be the main coping strategies. Support from colleagues and family, as well as working part time when having children, are also expressed as important factors in managing the stressful working situation, and to hopefully avoid burn-out. / Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter, upplevelser och hantering av stress och utbrändhet i arbetet med barn och unga inom socialtjänsten i en större svensk kommun. Detta är en kvalitativ studie byggd på intervjuer med socialarbetare angående deras erfarenheter av stressade situationer och krävande arbetsklimat, samt hur de hanterar dessa sammanhang. De konstaterar att arbetsbördan är obegränsad och krävande. Att vakta sina egna gränser i förhållande till arbetsbörda och engagemang i organisationen och ärenden man hanterar, och att prioritera de arbetsuppgifter man tycker är viktigast, uppfattas var de främsta coping-strategierna. Stöd av kollegor och familj såväl som att arbeta deltid när man har barn, uttrycks som viktiga faktorer i hanteringen av den stressade arbetssituationen, och för att förhoppningsvis undvika att bli utbränd.

Socialarbetare använder sig av flera typer av kunskap för att hantera komplexiteten av deras arbete, en del får man via utbildning men en del behöver förkroppsligas utifrån ett eget utforskande. Syftet med denna studie var att undersöka hur fronesis kommer till uttryck bland socialarbetare som jobbar med ungdomar med missbruksproblematik. Med inspiration från hermeneutik har i denna studie utforskat hur socialarbetare översätter deras tidigare erfarenheter till praxis. Empirin består av sex intervjuer med praktiserande socialarbetare som har flera års erfarenhet i behandlande arbete med ungdomar. Datat analyserades utifrån fronesis teori vilket är uppbyggd ur tre subkategorier: praktisk handling, moralen och personlig utveckling. Fronesis i denna studie är förmågan att anpassa sig till sammanhanget hos en situation och förmågan att handla i enlighet med en målsättning. Resultatet visar att subkategorierna gick att identifiera hos informanternas utsagor samt hade påverkan på varandra. Analysen visar att behandlarens målsättning kunde påverka både arbete samt möjligheter till vidare utveckling. / Social workers use several types of knowledge to get about in their complex work, some of which is given through education but some you have to embody on your own. The aim of this study is to use phronesis as a theory and see if this theory can explain some of the nature behind social workers experience-based knowledge. Using an approach inspired by hermeneutics this study aimed to explore how social workers translate their experience into praxis. The data consists of six interviews with practicing social workers with several years of experience in caring work with adolescents. The material was analyzed with phronesis theory which is built up by three subcategories¨: practical action, morals and personal development. Phronesis in this study is the ability to adapt to the context of the situation and the ability work towards a goal. The results show that the subcategories were identifiable in the data and had an influence on one another. Analysis shows that one’s goals could have effect on work and possibilities for further growth.

The purpose of this study is to understand the collaboration between the head of unit, coordinators and accommodation supervisors in a residential care homes for children. It also aims to critically analyze how the staff experience the effects of an increased workload which caused the organization to the reorganize. This requires good interaction between the different functions in the organization which is the primary focus of this study. The study analyzes how the reorganization affects collaboration between the professions and examines what effect the organizations’ different functions have on collaboration. The coordinator has a new function in the organization and that involves a new condition that needs to be emphasized. The study is based on seven semi-structured interviews. Theories that have been the basis for the analysis is Lipskys theories of street-level bureaucracy and discretion as well as interaction based on i.a. Danemarks theories. The result of the essay shows that the professions are effected by the increased work overload. They therefor request clearness in their function and role in the organization. Simply the time is not enough and major difficulties occur for the personal to handle the lodge and at the same time have time for the children living there. The reorganization is also an effect of the collaboration between the professions.

Women's vulnerability to domestic violence is a widespread social problem that causes problematic consequences for society and to the individual. I wondered what significance the professionals' knowledge has to help abused women, how professionals and abused women describe abused womens needs, and how the professionals work with and consider important in meeting with and helping abused women. Six qualitative interviews with a social worker who were working as a therapist in the social services, as councilors and in women's shelter were performed. The results showed that the professionals regarded specific knowledge of domestic violence as a prerequisite for being able to help the woman adequately. Furthermore, it appeared that the woman's needs could be psychological need of support and processing, but also help with practical issues to sort out their situation. The social workers were mapping the violence and the situation of the abused women. The mapping could determine the woman's needs and potential contributions. / Kvinnors utsatthet för våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem som får problematiska följder både för samhället och individen. Jag ställde mig frågan vilken betydelse de professionellas kunskap har för att hjälpa våldsutsatta kvinnor, hur de professionella och kvinnorna ser på kvinnans behov, samt hur de professionella arbetar med och anser är viktigt i mötet med våldsutsatta kvinnor. Sex intervjuer med socialarbetare som jobbade som behandlare inom socialtjänst, kuratorer och kvinnojour genomfördes. Resultatet visade att de professionella såg särskild kunskap om våld i nära relationer som en förutsättning för att kunna hjälpa kvinnan på ett adekvat sätt. Vidare framgick att kvinnans behov kunde utgöras av psykiskt behov av stöd och bearbetning, men också praktisk hjälp för att få ordning på sin situation. För att hjälpa kvinnan kartlade man våldet och kvinnans situation. Genom kartläggningen kunde man utröna kvinnans behov och bedöma insatser.