Syftet med denna kvalitativa studie var att analysera hur socialarbetare som arbetar med ensamkommande flyktingbarn praktiserar teorier och metoder utifrån lagar regler och förhållningssätt, samt att även ge en bild av vad de själva anser är viktigast i arbetet och mötet med dessa barn. Resultatet är baserat på 5 stycken djupintervjuer gjorda med socialarbetare som regelbundet möter ensamkommande flyktingbarn. Vidare gjordes även jämförelser med tidigare forskning. Resultatet visar att varken lagar, metoder eller teorier anses vara det viktigaste i mötet med dessa barn. Kunskapen om lagar och regler är eftertraktad men inte så mycket satsad på. Det viktigaste i arbetet och mötet med dessa barn är förhållningssättet och genom det främst att få barnen att känna sig trygga.

The purpose of this qualitative study was to examine male social workers experiences of working in a female dominated work. The aim with this study was to find out how men perceive working with mostly women and how this effects their construction of masculinity. The theories that have been used in this study are a social constructive perspective on gender, Chodorows (1995) Theory of Socialization and Connells (2008) Theory of Masculinities. The method used in this study is qualitative interviews based on the experiences of five male social workers in Sweden.The interviews have been recorded and retailed in text in its full version, to enable analysis out of the above mentioned theories and earlier studies. The result of the study shows that the men in this study experience mostly benefits from working with women and they feel appreciated as being men. At the sametime they experience some difficulties when it comes to communication, where they perceive the female colleagues to use a more subtle way of communicating.The male social workers in this study also experience that they get certain expectations due to their gender. These expectations consist in being able to deal with clients that are aggressive and another expectation is to function as a male role model for their clients. The way the male social workers in this study construct their masculinity in this female dominated work, consists of a differentiation between them and the female colleagues. This differentiation is influenced by a hegemonic masculinity that can be described as the male stereotype, which builds on a subordination of women (Connell 2008).

Abstract Emma, F. & Ida, S. (2011). Hur uppfattar socialarbetaren sin yrkesroll? C-uppsats i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. Människan har i sitt arbete en yrkesroll oavsett yrkestitel, arbetsområde eller arbetsuppgifter. En yrkesroll är något en människa socialiseras in i och det kan ske omedvetet samt medvetet. Syftet med studien var att undersöka fyra socialarbetares uppfattningar av deras yrkesroll med inslag av genusrelaterade skillnader i uppfattningarna. För att få svar på syftet har vi genomfört kvalitativa intervjuer som metod utifrån inspiration från den fenomenografiska ansatsen. Vid bearbetning och analys av data har fenomenografi använts som inspiration för att kategorisera socialarbetarnas uppfattningar. Valet av fenomenografi som analysmetod var för att vi sökte efter variationer i uppfattningarna så som likheter och olikheter. I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar som finns hos socialarbetarna angående deras yrkesroll. De tre teman som synliggjorts är; att vara engagerade, att kunna förhålla sig till förväntningar samt att vara en förebild i yrkesrollen. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om "typiskt kvinnligt" och "typiskt manligt" samt "mammaroller och papparoller". Enbart en kvinnlig och en manlig socialarbetare uppfattar att beroende på kön skapas olika former av förutsättningar i yrkesrollen. Slutsatsen är att socialarbetarna förhåller sig i sin yrkesroll, oavsett om aspekterna är av positiv eller negativ karaktär, vilket bidrar till att de lär sig att anpassa sin yrkesidentitet utifrån situation. Socialarbetarnas uppfattningar av yrkesrollen har formats av individens uppväxt, utbildning, tidigare yrken samt kön. Det har inte påträffats några större genusrelaterade skillnader i uppfattningarna av yrkesrollen. Dock gällande genus i förhållande till yrkesrollen framkommer gemensamma uppfattningar om att män och kvinnor har olika betydelse i yrkesrollen som socialarbetare.

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ”Yttrandefrihet på riktigt!” etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jämföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare. Med socialkonstruktionism och inspiration från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys har en analys av empirin samt en jämförelse mellan diskurserna genomförts. Studiens slutsats är att Flashback Forumdiskursen präglas av en stark misstro och en till viss del förlegad kvinnosyn samt att massmediediskursen tycks påverka de övriga diskurserna att presentera en svartvit bild av socialtjänsten och socialarbetare.

Syftet med denna studie är att studera samspelet mellan socialarbetaren och det sociala arbetet. Detta görs utifrån fem pensionerade socialarbetares egna berättelser från sitt yrkesliv. Kritiska händelser och situationer som socialarbetaren sett som betydelsefulla har stått i fokus, samt hur dessa händelser och situationer har påverkat yrkesidentiteten och synen på sig själv. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och utgår från en narrativ forskningsmetod med inslag av Critical Incident metoden. Studien vilar på en fenomenologisk tolkningstradition. Resultatet visar att socialarbetaren i olika utsträckning utvecklar strategier och förhållningssätt för att möta, hantera samt fungera i det sociala arbetet. Dessa strategier och förhållningssätt presenteras i studiens analysdel utifrån fyra idealtyper; Den Krigande, Trädgårdsmästaren, Den Distanserade samt Den Sörjande.

Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förståelse av ensamkommande barns integration i det svenska samhället och de tillvägagångssätt olika aktörer, däribland socialarbetare, har när de arbetar med detta. Metoden som vi valde att använda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten använde vi oss av systemteori och empowerment. Resultaten visar att språk, skola och en meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhället. Socialarbetarna i vår studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det är boendepersonalen/familjehemmet och de gode männen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de ensamkommande barnen var svagt från samhällets sida och att socialarbetarna ansåg att de dokument som används inte alltid var anpassade för de ensamkommande barnen. Ytterligare en slutsats var att socialarbetarna ansåg att dokumenten inte alltid följdes väl av de aktörer som arbetade närmast barnen. / The purpose of this study was to seek information about social workers understanding of unaccompanied children´s integration in to the Swedish society and the approaches different participants, amongst them social workers, had when they conducted this work. The data was gathered by qualitative interviews. We analyzed the interview results by proceeding from systems theory and empowerment. The results of the study showed language, education and meaningful leisure were important parts of the unaccompanied children's integration into the society. According to the interviewed social workers, they did not work in practice with the children's integration; this was the responsibility of the staff at the accommodations/foster home and the trustees. Important conclusions drawn from this study were that the society showed a weak interest in the unaccompanied children and that the social workers considered the documents in use were not always suitable for the unaccompanied children. Another conclusion was that the socialworkers considered the documents not always being followed by those who worked close to the children.

Syftet med denna studie var att främst undersöka om det finns ett negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet hos handläggare inom socialtjänsten som arbetar med barn och ungdomar. Ett ytterligare syfte var att se om deltagarna uppvisade höga nivåer av sekundär traumatisk stress. Totalt deltog 37 handläggare från socialtjänstens barn och ungdoms grupper i en av Sveriges större städer. Mätinstrumentet som användes för studien var frågeformuläret ProQOL version 5. Resultatet från Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient visade att det fanns ett signifikant måttligt negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet. Vilket innebär att högre nivåer av medkänsletillfredställelse är associerat med lägre nivåer av utbrändhet. I linje med tidigare forskning dras slutsatsen att medkänsletillfredställelse kan hjälpa till att motverka utbrändhet. Deltagarna i studien rapporterade även låga nivåer av sekundär traumatisk stress. Detta var förvånande eftersom tidigare forskning rapporterar det motsatta.

This study aims to provide a deeper understanding of how social workers relate to societal notions of gender, class, ethnicity and sexuality in meetings with clients. As the basis of the study, qualitative interviews were conducted with four social workers. The results were analyzed by means of an intersectional perspective. The respondents described that societal power structures were present in social work and affected the clients. Male clients with Western origins were experienced in most situations less vulnerable, depending on other present power relations. Clients with non-European origin were perceived as more vulnerable, while LGBTQI-identified clients largely were invisible. All the social workers emphasized the importance of questioning their own beliefs and prejudices at work, in order to provide good treatment towards the clients. Social workers felt that the power structures of gender, class, ethnicity and sexuality may affect their treatment towards the clients, in one way or another. / Denna studies syfte är att ge en djupare förståelse för hur socialarbetare förhåller sig till samhälleliga föreställningar om kön, klass, etnicitet och sexualitet i mötet med klienter. I studien genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med socialarbetare, verksamma inom socialt arbete. Studiens resultat analyserades med hjälp av ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visade att socialarbetarna ansåg att samhälleliga maktstrukturer var närvarande i det sociala arbetet och påverkade de klienter som sökte sig dit. Manliga klienter med västerländskt ursprung upplevdes i de flesta situationer som mindre utsatta i socialt arbete, beroende på vilka andra maktordningar som samspelar. Klienter med utomeuropeiskt ursprung upplevdes som mer utsatta medan hbtq-personer upplevdes vara mer osynliga. Samtliga socialarbetare framhävde vikten av att ifrågasätta egna föreställningar och fördomar i arbetet, för att kunna ge ett gott bemötande gentemot klienterna. Socialarbetarna upplevde att maktstrukturer kring kön, klass, etnicitet och sexualitet kan påverka deras bemötande på ett eller annat sätt.

The aim of this study is to examine how one can understand the experiences that social workers within the social service's have of children who have committed sexual assault against other children, and the social workers’ thoughts about the choice of actions and the family involvement in those actions. The study has a qualitative character. Information was obtained through interviews with social workers within two Swedish counties, and the analysis of the results was based on earlier research findings as well as theoretical aspects, such as systemic theory and salutogenesis. Regarding the actions taken for the target group, the social workers have, in many ways, a systemic perspective as they emphasize elements within the child as well as within the family. It is also shown that the collaboration with other authorities affects the choice of actions, and that it is important to involve the entire family in any interventions, so that the effect of those interventions may last over time. With salutogenesis as a base, it is shown that the social workers’ experience the subject area as abstruse, but they have different ways of making it more comprehensible and manageable for themselves. To summarize, there is a shortage of research in this area. The knowledge base for this problematic issue must be strengthened, so that children with sexual behavior problems can be identified and get help at an early stage. Then they also have a better chance of successful treatment which could help reducing the incidences of sexual assault. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur man kan förstå de upplevelser som socialarbetare inom socialtjänsten har av barn som utsatt andra barn för sexuella övergrepp, samt socialarbetares tankar kring valet av insats och familjens inkludering i dessa. Studien är av kvalitativ karaktär. Data inhämtades genom intervjuer med socialarbetare inom socialtjänsten i två svenska län, samt analyserades utifrån tidigare forskning respektive teoretiska utgångspunkter som systemteori och KASAM.                       Gällande aspekter som påverkar valet av insatser för denna målgrupp, framkom att socialarbetarna på många sätt har ett systemteoretiskt perspektiv då de lyfte fram faktorer hos såväl individen själv som i familjen. Det framkom även att samarbetet med andra instanser påverkar valet av insats samt att det är viktigt att involvera hela familjen i insatserna, för att de ska få bestående effekt. Utifrån KASAM kan sägas att socialarbetarna uppfattar problematiken som svårbegriplig, men har olika sätt att göra den mer begriplig och hanterbar för sig själva.                       Sammanfattningsvis kan sägas att det saknas forskning inom ämnesområdet. Kunskapen kring problematiken behöver förbättras, så att barn med sexuell beteendeproblematik kan upptäckas och få hjälp tidigare. Då har de också bättre prognos att bli hjälpta vilket kan bidra till att färre sexuella övergrepp begås. / VG

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare i myndighetsutövning upplever sin arbetssituation och sin arbetsmiljö i socialt arbete med ungdomar. Undersökningsmetoden har bestått av kvalitativa  intervjuer med fyra socialarbetare från två  olika socialtjänster. Resultaten visade på tydliga krav inom arbetsrollen  (såsom att följa rådande lagstiftning och hålla utredningstider)  och att knappa resurser gjorde kraven svårhanterliga. Andra faktorer som gjorde kraven svårhanterliga var felaktig struktur inom organisationen samt en konflikt gällande krav mellan politiker, ledning och  socialarbetarna. Gemenskapen upplevdes vara väldigt viktig då kollegorna och chefen sågs som resurser, vilket bidrog till att arbetssituationen blev mer hanterbar. En god relation mellan anställd och chef ledde till att den anställda stannade kvar i arbetet. Meningsfullheten i arbetet ansågs vara mycket viktig, eftersom denna gjorde att de stannade kvar i arbetet trots motgångar och svåra perioder.  Inom ramen för socialarbetarnas upplevda arbetssituation  fanns  det  en tydlig relation mellan meningsfullheten,  gemenskapen och kraven i arbetet samt tankar om framtiden gällande arbetet; så länge arbetet kändes meningsfullt och kraven hanterbara och det fanns en god relation till kollegor och ledning så kände inte socialarbetarna att de hade skäl nog att lämna sitt arbete. Nyckelord: Socialarbetare inom socialtjänsten, arbetssituation, krav, meningsfullhet, gemenskap, upplevd arbetssituation. / The aim of this study has been to examine how social workers in social services perceive their work situation in social work with youngsters. The methodology was a qualitative case study consisting of interviews with four social workers from two different social services. The results showed that their work situation consisted of high demands  (such as to comply current legislation and to keep the current investigation times)  and that few resources made the demands harder to manage. Other factors that made the demands harder to manage were an inadequate structure within the organization and a conflict with  the requirements betweenpoliticians, management and social service workers. The communion was perceived to be very important and the colleagues and the manager were seen as resources, which contributed to the work situation becoming more manageable. A good relationship between the employee and the manager led the employees to stay at work. Meaningfulness at work was considered to be very important, and so they stayed at work despite adversity and difficult times. Finally, within the framework of the social  workers’ perceived job situation,  meaningfulness, the community and the requirements associated with their thoughts on the future. As long as the work felt meaningful and there was a good relationship with the manager and their colleagues, they could deal with the high level of requirements at work. Keywords: Social workers in social services, work situation, requirements, meaningfulness, community, perceived work situation.