Diss. Göteborg : University.

Att socialarbetare drabbas av utmattningssyndrom är något som har blivit allt vanligare och omtalat. Återhämtningen och vägen tillbaka till arbetet är komplicerad och påverkas av både inre och yttre aspekter i en individs liv. Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod, beskriva och analysera vägen tillbaka till arbetet för socialarbetare som har varit sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Effekten av gynnande och hämmande faktorer studerade vi utifrån tre områden, individens egen förmåga, dess omgivning och faktorer kopplat till dess arbete. Vidare undersöktes om olika faktorer har någon mer gynnande eller hämmande effekt under återhämtningsprocessens olika delar. Fem socialarbetare som hade varit tillbaka i det sociala arbetet i minst sex månader intervjuades. Vi inspirerades av hermeneutiken och materialet analyserades genom en kvalitativ analys. Resultatet analyserades sedan med hjälp av begreppen återhämtning och stigma samt en teori om återhämtningsprocessens tre faser. I resultatet kunde vi urskilja att det i den första fasen av återhämtningsprocessen var gynnande med medicinska hjälpmedel och förståelse från omgivningen. Samtidigt var oförståelse från omgivningen och prestationskrav samt stress kopplat till arbetet hämmande. Utvecklandet av mentala verktyg, att prioritera sig själv, fysisk aktivitet och goda professionella kontakter var gynnande under den andra fasen, samtidigt som bristande självkänsla och mindre bra professionella kontakter hämmade. I fas tre var stöd från arbetsgivare och kollegor gynnande, och brister hos arbetsgivare hämmande. Stigmatisering och upplevd ensamhet var hämmande under hela processens gång medan vald ensamhet var gynnande.

Studien syftar till att undersöka ett antal socialarbetares uppfattning av sin kompetens i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. I denna kvalitativa studie har tre intervjuer genomförts med två socialsekreterare och med en boendepersonal från ett HVB-hem. Intervjuerna utgör underlaget för besvarandet av en rad frågeställningar gällande socialarbetares egna uppfattningar om sin kompetens i sitt arbete med ensamkommande barn. I resultatet framkommer det att socialarbetare från socialtjänsten upplever att det är svårt att utöva sina samtalsfärdigheter eftersom samtalstillfällena är för få. Vidare visar studien att socialarbetare upplever att det är problematiskt att utreda många av barnens behov när en tolk är inblandad. Boendepersonal från HVB-hem upplevde inga problem att förstå barnen då barnen ofta kan kommunicera på svenska. Undersökningen visar även att socialarbetare upplever svårigheter att hantera traumatiserade barn och kontakten med barnens anhöriga. I resultatet framkommer också att kulturkompetens inte krävs i arbetet med ensamkommande flyktingbarn och att en förförståelse om kulturella bakgrunder kan skapa fördomar gentemot barnen. Sökord: Ensamkommande barn, Unaccomapanied minor, Social work refugees, Immigrant social work

Inledning: Arbetet inom socialt arbete för att motverka och förebygga cannabisbruk som råder bland ungdomar har som mål att se över samt minskariskfaktorerna för de som löper risk att börja bruka. Detta arbete bestårbland annat av att implementera rätt förebyggande insatser som syftar tillatt minska cannabisbruket hos den enskilde individen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka socialarbetares arbete med insatsersom finns för att motverka cannabisbruk bland ungdomar. Studien avserbesvara: Vilka förebyggande insatser finns för att motverka cannabisbrukbland ungdomar samt hur tillämpas dessa i praktiken?; Vad är verksamhetensmål och syfte med dessa insatser utifrån socialarbetarnas perspektiv? ; samtHur utvärderar socialarbetare dessa insatser utifrån riskperspektiv?Metod: Kvalitativ studie med tonvikt på intervjuer med åtta socialarbetare.Resultat: Resultat presenteras i följande huvudteman: Socialarbetares funktion och mål i arbetet med ungdomar som brukar cannabis; Åtgärder ochinsatser gällande cannabisbruk samt Identifiering av riskfaktorer och utvärdering av insatser rörande cannabisbruk. Resultatdelen innehåller även samtliga subteman: Respondenternas roll, funktion och arbetsuppgifter; Arbetetmed MI, skapandet av delaktighet och beröm; MI som en del i arbetet medatt förebygga återfall och Individuella-, sociala-, och strukturella nivåer avarbetet med minskat cannabis missbruk hos unga.Slutsats: Resultatet belyser att vägarna att gå för att uppnå mål och syfteskiljer sig åt från individ till individ men att en stor del av arbetet med attstärka den motståndskraften som ligger i att bjuda in ungdomen till samtaloch delaktighet i sin egen insats. Studien konkluderar att cannabisbruk somfenomen har under sista tiden vunnit mark och normaliserats. Detta hargjort att socialt arbete, beträffande att ifrågasätta dessa normer i relationtill ungdomar har blivit av enorm vikt. Den normaliserade attityden kringcannabisbruk har även skapat vidare utmaningar för socialarbetare vilketäven poängterar betydelsen av fortsatt forskning om detta ämne då det ärett snabbföränderligt fenomen som kan ha stor påverkan på både individ ochsamhälle.

Arbetsmiljön inom socialtjänsten har varit ett ämne som lyfts mycket i sociala medier den senaste tiden. Anledningen till detta beror på att socialtjänsten arbetsbelastningen har ökat och även arbetskraven, vilket leder till en stressfylld arbetsplats. Syftet med denna studien var att utifrån Karasek och Theorells (1990) krav- kontroll- och stödmodell undersöka hur socialarbetare upplever sin arbetsmiljö. Respondenterna till denna studie arbetar inom försörjningsstöds- och biståndsenheten i en mellanstor kommun i centrala Sverige. Studiens utgångspunkt var en kvantitativ ansats och datainsamlingen genomfördes genom en enkätundersökning. Respondenternas svar påvisade att de hade oförenliga krav på arbetsplatsen och relativt goda möjligheter till att kontrollera sina arbetsförhållande, vidare framkom det att respondenterna hade ett bra stöd från kollegor och ledning

Syftet med denna studie var att undersöka empatitrötthet bland socialarbetare som arbetar med flyktingar. Studien innehåller fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetar med flyktingar och som arbetade klientnära med flyktingar under flyktingkrisen år 2015. Studiens resultat visar att ingen av respondenterna upplevde empatitrötthet. De hade inte heller tagit del av traumatiska berättelser från flyktingarna gällande deras flykt från hemlandet. Respondenterna uttryckte dock en annan typ av trötthet. Resultatet visar att den typ av trötthet som respondenterna beskrev grundade sig i bristen på förberedelser och riktlinjer. Enligt studiens resultat var trötthet på grund av bristen på förberedelser och riktlinjer störst under flyktingkrisen år 2015. Studien visar behov av vidare forskning om empatitrötthet bland socialarbetare.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika institutionella logiker påverkar yrkesverksammas arbete med våldsutövande män. Totalt sex yrkesverksamma inom antingen Socialtjänsten, Kriscentrum eller Frivården intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Som teoretisk utgångspunkt applicerades teorin om institutionella logiker, materialet analyserades sedan med hjälp av grundad teori. Resultatet i arbetet visade på två framträdande gemensamma logiker från samtliga intervjupersoner som vi valt att benämna alliansbyggande och konfrontation. Däremot fanns det skillnader i hur dessa institutionella logiker uttrycktes i de olika verksamheternas praktiska arbete med våldsutövande män. Vidare analyserar vi mot slutet av arbetet att alliansbyggande och konfrontation kan grunda sig i en gemensam professionell logik inom området Socialt arbete. Vi diskuterar också kring orsaker och konsekvenser som de gemensamma logikerna kan leda till beroende på de organisatoriska förutsättningarna. Arbetet avslutas med vår slutsats, en kritisk reflektion och förslag till vidare forskning.

Studien syftade till att undersöka yrkesverksammas arbete med att göra ungdomar delaktiga i planering och genomförande av sin vård på Hem för vård eller boende (HVB). Det som har studerats är hur HVB-personal och socialsekreterare beskriver och resonerar kring ungdomars delaktighet samt vilka hinder och möjligheter som framkommer ur de yrkesverksammas resonemang. Den metodologiska utgångspunkten var en kvalitativ ansats med inslag av hermeneutik där data inhämtats med semistrukturerade intervjuer som sedan studerats. Intervjuerna genomfördes med sex yrkesverksamma, varav tre socialsekreterare och tre HVB-personal. Resultatet visar på att delaktighet utformas i olika nivåer och där delaktighetsprocessen påbörjas genom information. För att utöka ungdomars delaktighet krävs vidare relationsskapande som i sin tur kan motivera och bidra till ökad delaktighet hos ungdomen. Faktorer som hindrar och möjliggör delaktighet visar resultatet ligger på både en organisatorisk- och individnivå. Det krävs att yrkesverksamma har den tid och resurser som krävs och detta är i första hand en organisatorisk fråga. Vikten ligger i att skapa en meningsfull relation till ungdomen för att möjliggöra en högre nivå av delaktighet som kan resultera i ett bättre behandlingsresultat för ungdomen. / Socialt arbete

Hot och våld riktade mot socialarbetare från klient har ökat mycket de senaste åren. Mot bakgrund av tidigare forskning inom området har utveckling resulterat i stora arbetsmiljöproblem. Syftet med studien är att undersöka socialarbetares upplevelser av klientrelaterat hot och våld, hur detta problem kan påverka deras hälsa, vad verksamheter och organisationer kan ha för rutiner för att skydda anställda samt hur det kan förebygga hot och våld på arbetsplatser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju socialarbetare som arbetar inom socialtjänsten. Det insamlade materialet analyserades utifrån teoretiska begreppen, copingsteori och KASAM-teori, för att begreppsligagöra socialarbetarnas upplevelser.    Resultatet visade på att hot kunde förekomma i vanligare utsträckning än våld. Samtliga respondenter hade någon gång utsatts för hot, dock var det endast en respondent som hade utsatts för både hot och våld. Det framkom även att utsattheten för hot och våld påverkade respondenternas hälsa på olika sätt. Men det var otäckt och obehagligt att höra det ständigt. Arbetsklimatet kan vara en av de saker som är jätteviktigt för att hantera känslor av hot och våld. Där vågar de prata och diskutera med varandra om olika upplevelser och erfarenheter, även kring att dem har blivit hotade av klienter. Respondenterna upplevde att kollegor och chefer är de största stöd som finns på arbetsplatsen. Arbetsgivare är skyldig att ta ansvar till att förebygga hot och våld i arbetsplatsen. Respondenterna upplevde att de var nöjda med sin verksamhets/organisationens rutiner. Trygghetslarm och säkerhetsrummet är exempel på åtgärder som har implementerats för att förebygga hot och våld på arbetsplatser.    Studiens slutsats är att klientrelaterad hot och våld mot socialarbetare kan vara ett stort arbetsmiljöproblem. Det kan vara viktigt för socialarbetare att öka kunskap gällande hur man bemöter klient och hur man ska göra för att skydda sig själv. Det kan också vara bra att ens chef kan ta upp problem om hot och våld från klient oftare i möten så att man kan ha bättre koll av detta problem. Därefter kan man hantera och förebygga det på ett effektivare sätt.

Homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter samt intersexpersoner (HBTQI) är en grupp som ofta utsätts för diskriminering och kränkningar utifrån sexuell läggning, könsuttryck och/eller könsidentitet. Till följd av detta är det extra viktigt att socialarbetare besitter kunskap om HBTQI, då kunskap föranleder ett adekvat bemötande. Denna studie syftar till att förstå hur heteronormen och socialarbetares kunskap kring HBTQI påverkar det professionella mötet. Deltagarna utgörs av sex socialarbetare som arbetar med myndighetsutövning på socialtjänsten och familjebehandlare. Resultatet visar att en öppenhet och trivsamhet på arbetsplatsen är betydande för utbytet av kunskap och att kompetensutveckling var något samtliga deltagare ville ha mer av. Resultatet visar även att socialarbetarens vokabulär och anpassning av sitt språk i möten med klienter har betydelse för det professionella mötet och hur det upplevs av socialarbetaren. Slutsatserna visar att ett öppet klimat hade betydelse för att våga prata om HBTQI inom arbetsgruppen samt att högre kunskap innebar en större trygghet för socialarbetaren i möten med klienter. Vidare har studien visat att verksamheter inom socialt arbete påverkas av heteronormen. Resultatet visade på att deltagarna i studien aktivt arbetar för att ändra på den påverkan heteronormativiteten har på det sociala arbetet. / Lesbians, gays, bisexuals, transgender, people with queer expressions and identities and intersex people (LGBTQI) are a group that is often subjected to discrimination and violations based on sexual orientation, gender expression and/or gender identity. As a result of this, it is especially important that social workers possess knowledge of LGBTQI, as knowledge leads to adequate treatment. This study aims to understand how the heteronormativity and social workers' knowledge regarding LGBTQI affect the professional meeting. The participants were a total of six social workers who all worked in the social services with either exercise of authority or as family therapists. The results show that openness and comfort in the workplace are significant for the exchange of skills and that skill development was something all participants wanted more of. The results also show that the social worker's vocabulary and adaptation of their language in meetings with clients is important for the professional meeting and how it is experienced by the social worker. The conclusions show that an open climate was important for the work group to feel comfortable in talking about LGBTQI and that higher knowledge meant greater comfort for the social worker in meetings with clients. Furthermore, the study has shown that activities within social work are affected by the heteronormativity. The results showed that the participants in the study are actively working to change the impact that heteronormativity has on social work.