Studien presenterar en bred tolkning av CSR begreppet underbyggt av litteratur från några av de främsta forskarna inom ämnet. De mest kända strategierna sammanställs och den mest förekommande problematiken kring mätning av CSR behandlas. Även styrinstrument kopplade till CSR presenteras både generellt och företagsspecifikt. Därefter introduceras en unik utvärderingsmodell som bygger på den grundläggande utvärderingsmetoden av CSR: the Triple Bottom Line. Den nya modellen används sedan för att utvärdera företaget Vanbruun och fem utvalda leverantörer till företaget. Vanbruun är verksamt inom smyckesindustrin och vill utveckla sitt arbete med CSR. Därmed utvärderas företagens nuläge och förslag på vidare arbete presenteras. Resultatet blev en lista med möjliga förbättringsområden för Vanbruun och deras leverantörer. Även en projektplan presenteras som kan användas som underlag till företagens kommande arbete. Slutligen diskuteras de effekter som kan antas vara troliga om företagen väljer att implementera de förslag på arbete som presenterats. Det bidrag rapporten förmedlar är främst kopplat till Vanbruun och deras leverantörers verksamhet men den unika utvärderingsmodellen kan även användas branschöverskridande. / The study presents a broad interpretation of the CSR concept, supported by some of the most renowned researchers within the field. The most well-known and accepted strategies are compiled, and the most common problems of measuring CSR are presented. The control instruments which can be linked to CSR are presented, both generally and company specific. With that as a base, and combined with the Triple Bottom Line framework, a unique evaluation model is introduced. The new model is then used to evaluate the current situation regarding CSR in the company Vanbruun and five of their suppliers. Vanbruun, which is a fine jewelry business, wants to expand their work with CSR. Through evaluation of the company and the chosen suppliers, multiple suggestions to further develop their CSR work are presented. The suggestions also include a project plan with practical steps towards a more comprehensive CSR work. The project plan and the evaluation method can also be used as support in the decision-making process. Lastly, the likely effects of the project proposal, as well as the estimated outcome from the suggested implementations are presented. This studies contribution is mainly linked to Vanbruun and their suppliers, but the unique evaluation model can be used cross-industry.

Corporate Social Responsibility (CSR), det vill säga företags samhälleliga ansvar, har diskuterats under flera decennier. Trots det råder det fortfarande en tvetydighet kring vad det sociala ansvarstagandet egentligen innebär. Samtidigt har CSR har institutionaliserats som organisationskoncept och kommuniceras externt i organisationers strävan efter legitimitet. Det finns dock flera institutionella faktorer som kan inverka på organisationers benägenhet att agera ansvarsfullt, såsom etablerade lagar, regler, finansiella resurser och normativa uppmaningar i organisationers omgivning. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur ett ledande företag inom färgtillverkningsindustrin uppfattar CSR och hur konceptet tar sig i uttryck i den dagliga verksamheten. Därtill syftar studien till att ge förklaringar till hur fallföretagets hållbarhetsarbete kan förstås i relation till färgtillverkningsbranschens omgivning, samt bakomliggande motiv till att arbeta med CSR. Studien nyttjar nyinstitutionell teori som teoretisk referensram tillsammans med institutionella faktorer som antas ha inflytande på viljan att arbeta med socialt ansvarstagande, samt olika former av organisatorisk legitimitet. Med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer och textanalys utforskas hur CSR-konceptet uppfattas och tar sig i uttryck hos en framstående aktör inom färgtillverkningsindustrin. Studiens centrala resultat visar på att fallföretaget tycks använda CSR som ett legitimerande verktyg genom att externt kommunicera hållbarhet vilket främst uttrycks genom ökad miljöhänsyn i den dagliga verksamheten. Vidare visar studien på att färgtillverkningsindustrin anpassar sig till en teknisk och en institutionell omvärld genom anpassning till såväl lagar, regler, konkurrenter, kunder samt rådande normer och värderingar i samhället. Resultatet visade emellertid ett starkare beroendeförhållande till en teknisk omvärld mot bakgrund av kostnadseffektiviseringar för att därigenom nå lönsamhet. CSR-arbete tycks således i första hand implementeras mot bakgrund av ekonomiska och ekologiska drivkrafter.

Individuals who have travelled from Sweden and affiliated to the Islamic State in Syria will, after the fall of the caliphate, return home to Sweden. The concept of ISIS returnees has begun to dominate the debate and there is a common concern that individuals who possess radicalized opinions should return to Sweden only to commit terrorist crimes. The study is based on a qualitative research method, specifically an interview methodology with semi-structured interviews. The study identifies the capacity Sweden possesses, according to experts, both socially and legally, to deal with the problems of Swedish citizens who wants to return from ISIS-controlled areas. The study also aims to examines measures that is the most suitable to apply to returnees from the expert’s perspective. An analysis based on the Transitional Justice framework identified the importance of applying both legal aspects, as well as social processes in order to handle the problems with returnees. Through a review of previous research, three courts were identified, because they previously had the ability to prosecute individuals who committed criminal acts, these are: The Ad-hoc Tribunal, the Hybrid Court and the International Criminal Court. It was therefore considered important to examine these in order to review whether the courts were a legal alternative in the discussion of returnees who committed terrorist crimes. All actors, both international and national, have lack of capacity and efficiency regarding how to handle the ISIS-returnees. The study therefore contributes to an understanding of the capacity Sweden possesses in order to handle the problem of individuals who are now returning from ISIS, and also proposes new ways to handle the problematic aspects about ISIS-returnees to Sweden.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka <em>hur</em> och <em>varför</em> de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ”mjuka” variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna. Utifrån detta har vi gjort våra slutsatser.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Basta och Barncancerfonden använder sig inte av några hållbarhetsrapporter eller sociala redovisningar, men skriver om sitt arbete ur sociala aspekter i separata dokument eller i förvaltningsberättelser/verksamhetsberättelser. Båda arbetar med en blandning av hård och mjuk data i det som räknas till den sociala redovisningen. I vår slutsats har vi kommit fram till att Basta och Barncancerfonden redovisar mer än vad de själva är medvetna om, vilket vi anser bero på att den sociala redovisningen för dem innebär redovisning av verksamheten i sig.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan ett aktiebolag och en ideell organisations sociala redovisning. Detta främst då syftet med verksamheten skiljer sig åt och det blir en jämförelse mellan ett vinstdrivande och ett icke-vinstdrivande företag/organisation. En annan möjlighet skulle vara att gå längre på djupet med denna uppsats och avgränsa sig till enbart bidragsgivande organisationer alternativt kooperativ.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för hur den sociala redovisningen används inom kooperativ och ideella organisationer. Studien har gett upphov till ny kunskap om hur dessa organisationer ser på redovisningen av det sociala ansvarstagandet och kan vara värdefull för studenter och andra intressenter som är intresserade av denna form av redovisning.</p> / <p> <strong>Aim:</strong> The aim of this study is to analyse in which extent co-operatives and non-profit organizations use social accounting. We want to examine how and why they report the social responsibility and if they are using guidelines, recommendations or other tools when working with social accounting.</p><p> </p><p><strong>Method: </strong>The study has been carried out with a qualitative method because we felt this to be an appropriate approach with the many soft variables in mind that exists in the social accounting. Two personal interviews have been conducted with respondents from Basta and the Children’s Cancer Foundation. The information we were given were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our conclusions due to that result.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>Basta and Children’s Cancer Foundation do not use any separate sustainability reports or social accountings, but they are writing about their work from the social aspects in separate documents or in annual reports. Both Basta and Children’s Cancer Foundation are working with a mix of hard and soft data in the set of social accounting. In our conclusion, we have found that they account for more than what they themselves are aware of. We believe this to be due to the fact that social accounting in these associations is the same as accounting of the organization’s activity itself.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research</strong>: It would be interesting to make a comparison between a corporations' and a nonprofit organizations' social accounting. Primarily because the purpose of the organization’s activities are different and there will be a comparison between a profit and a non-profit organization. Another possibility would be to go further with this study and only look into donor organizations or co-operatives.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis:</strong> This study has contributed to a better understanding of how social accounting is used in co-operatives and non-profit organizations. The study has given rise to new knowledge about these organizations’s view of reporting of the social responsibility. It can be valuable for students and other stakeholders who are interested in this form of accounting.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen.   Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ”mjuka” variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna. Utifrån detta har vi gjort våra slutsatser.   Resultat &amp; slutsats: Basta och Barncancerfonden använder sig inte av några hållbarhetsrapporter eller sociala redovisningar, men skriver om sitt arbete ur sociala aspekter i separata dokument eller i förvaltningsberättelser/verksamhetsberättelser. Båda arbetar med en blandning av hård och mjuk data i det som räknas till den sociala redovisningen. I vår slutsats har vi kommit fram till att Basta och Barncancerfonden redovisar mer än vad de själva är medvetna om, vilket vi anser bero på att den sociala redovisningen för dem innebär redovisning av verksamheten i sig.   Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan ett aktiebolag och en ideell organisations sociala redovisning. Detta främst då syftet med verksamheten skiljer sig åt och det blir en jämförelse mellan ett vinstdrivande och ett icke-vinstdrivande företag/organisation. En annan möjlighet skulle vara att gå längre på djupet med denna uppsats och avgränsa sig till enbart bidragsgivande organisationer alternativt kooperativ.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för hur den sociala redovisningen används inom kooperativ och ideella organisationer. Studien har gett upphov till ny kunskap om hur dessa organisationer ser på redovisningen av det sociala ansvarstagandet och kan vara värdefull för studenter och andra intressenter som är intresserade av denna form av redovisning. / Aim: The aim of this study is to analyse in which extent co-operatives and non-profit organizations use social accounting. We want to examine how and why they report the social responsibility and if they are using guidelines, recommendations or other tools when working with social accounting.   Method: The study has been carried out with a qualitative method because we felt this to be an appropriate approach with the many soft variables in mind that exists in the social accounting. Two personal interviews have been conducted with respondents from Basta and the Children’s Cancer Foundation. The information we were given were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our conclusions due to that result.   Result &amp; Conclusions: Basta and Children’s Cancer Foundation do not use any separate sustainability reports or social accountings, but they are writing about their work from the social aspects in separate documents or in annual reports. Both Basta and Children’s Cancer Foundation are working with a mix of hard and soft data in the set of social accounting. In our conclusion, we have found that they account for more than what they themselves are aware of. We believe this to be due to the fact that social accounting in these associations is the same as accounting of the organization’s activity itself.   Suggestions for future research: It would be interesting to make a comparison between a corporations' and a nonprofit organizations' social accounting. Primarily because the purpose of the organization’s activities are different and there will be a comparison between a profit and a non-profit organization. Another possibility would be to go further with this study and only look into donor organizations or co-operatives.   Contribution of the thesis: This study has contributed to a better understanding of how social accounting is used in co-operatives and non-profit organizations. The study has given rise to new knowledge about these organizations’s view of reporting of the social responsibility. It can be valuable for students and other stakeholders who are interested in this form of accounting.

Bakgrund och problem: Hållbarhetsarbetet har blivit allt viktigare för företag idag. Begreppet hållbar utveckling innefattar tre viktiga aspekter: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Den sociala hållbarheten är idag inte lika långt utvecklad som den ekologiska hållbarheten och det saknas strategier för hur det sociala hållbarhetsarbetet ska etableras i små och medelstora företag. Syfte: Studien syftar till att öka förståelsen kring hur små och medelstora företag i Sverige arbetar med social hållbarhet. Vidare ämnar studien att föreslå strategier, arbetssätt och aktiviteter som passar små och medelstora företag och bidra till utvecklingen av social hållbarhet. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med en del kvantitativ data och grundar sig i 101 företag som har deltagit i intervjuer angående hur de arbetar med social hållbarhet. Det empiriska materialet har samlats in genom strukturerade intervjuer och tillsammans med tidigare forskning ligger det till grund för vår analys. Slutsats: För att öka det sociala hållbarhetsarbetet inom små och medelstora företag i Sverige krävs en mer tydlig definition av social hållbarhet vilket leder till en ökad kunskap. Vidare krävs det strategier som är utvecklade och anpassade utefter små och medelstora företags behov och resurser. / This study is written in Swedish. Background and problems: Sustainability has become increasingly important for enterprises today. The concept of sustainable development includes three important aspects: social, ecological and economic sustainability. However, it appears to us that the aspect of social sustainability is not as advanced today as the ecological sustainability and there are no strategies for how social sustainability should be established within small and medium-sized enterprises. Purpose: This study aims to increase the understanding of how small and medium-sized enterprises in Sweden work with social sustainability. Furthermore, the study intends to propose strategies, models and activities that fit small and medium-sized enterprises and contribute to the development of social sustainability in these companies. Method: The study uses a qualitative method while also including some quantative data and is based on interviews with 101 companies that have participated in the study sharing information on how they work with social sustainability. The empirical material has been collected through structured interviews and, together with previous research; it forms the basis of our analysis. Conclusion: In order to increase the work with social sustainability in small and medium-sized enterprises in Sweden, a more obvious definition of social sustainability is required, which leads to increased knowledge. Furthermore, we conclude that specific strategies are need to be developed and adapted to the needs and resources of small and medium-sized enterprises.

Sustainability is an increasing subject of interest amongst customers, society and corporate leaders. As firms are adapting towards a more sustainable business, opportunities towards a leading position where both long-term corporate social responsibility and financial performance is of interest. The purpose of this thesis is to investigate firm’s Environmental, Social and Governance (ESG) rating and its effect on their financial performance. The study is conducted on firms located in the European region. A related purpose is to investigate individual sectors to understand whether this relationship is different depending on the sector characteristics in which the firms operate in. This thesis uses secondary data for several firms over a time-period ranging from 2008-2017. In order to investigate several entities over this time-period, the data was constructed as panel data. To investigate the objective, panel regressions was performed. The compounded dataset, including firms from all sectors, shows that the Environmental rating has statistical significance on financial performance. The individual sectors that shows significance with any of the ESG-rating, indicates an often-negative relationship between ESG and financial performance. This thesis contributes as an ongoing analysis in the field of ESG and financial performance. The understanding from this and future studies assist customers, investors and corporate leaders when choosing to adapt towards more socially responsible activities. Further research in the European region is of interest, continuing investigating positive or negative aspects of ESG and a firm’s financial performance. / Hållbarhet är ett ämne av växande intresse hos både kunder, samhället och företagsledare. När företag anpassar sig till en mer hållbar affärsverksamhet, öppnar sig möjligheter till en ledande position där både långsiktigt socialt ansvarstagande och finansiell prestanda är av intresse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka företags miljömässiga, sociala och bolags styrande betyg och deras inverkan på deras finansiella prestanda. Studien utförs på företag som är verksamma inom den Europeiska regionen. Ett relaterat syfte är att undersöka enskilda sektorer för att skapa en förståelse om detta samband är annorlunda beroende på karakteristiken av sektorn som företagen verkar inom. Detta examensarbete använder sig av sekundärdata från flera företag under en tidsperiod som sträcker sig från 2008–2017. För att kunna undersöka flera entiteter över denna tidsperiod, konstruerades datan som paneldata. För att undersöka syftet utfördes panelregressioner. I den sammansatta datan, som innehåller företag från alla sektorer, visas det att det miljömässiga betyget har statistisk signifikans för den finansiella prestandan. De enskilda sektorerna som visar signifikans för någon av ESG-betygen, indikerar ett ofta negativt samband mellan ESG och finansiell prestanda. Detta examensarbete bidrar till en pågående analys inom ESG och finansiell prestanda. Förståelsen ifrån denna och framtida studier hjälper kunder, investerare och företagsledare när dem väljer att anpassa sig till mer socialt ansvarstagande aktiviteter. Ytterligare forskning inom den Europeiska regionen av är intresse, fortsättningsvis att undersöka positiva eller negativa aspekter av ESG och företagens finansiella prestanda.

Bakgrund och syfte: Dagens ökande krav på företag gör att de måste ta samhällsansvar för att hantera utmaningen att behålla personal. Att företag tydliggör sin syn gällande socialt ansvarstagande är en del av employer branding och ett sätt att göra detta är genom kommunikation. Syftet med uppsatsen är därmed att få en förståelse för hur den sociala dimensionen av CSR samspelar med kommunikation av socialt ansvarstagande och employer branding med fokus på bibehållande av befintlig personal. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes ur ett ledningsperspektiv med åtta respondenter på tillverkningsföretaget SNA Europe [Industries] AB, beläget i Lidköping och Edsbyn. Slutsats: Resultatet av studien visade att socialt ansvarstagande har betydelse för företagets interna employer brand oavsett om det kommuniceras eller inte. Dessutom fann studien att kommunikationen inte är avgörande för personalretentionen samt att det interna sociala ansvarstagandet har större betydelse än det externa för de anställda.

Bakgrund: OECD har tillsammans med G20-länderna beslutat att koncerner skall skatterapportera i enlighet med ett nytt underlag utifrån en ny lagstiftning, som heter Country-By-Country-rapportering (CbCr). Detta innebär att företagen skall börja rapportera bland annat betald skatt och sina anställda per jurisdiktion där företaget verkar och på så vis kommer en ökad transparens inom skatteredovisning att ske. Ur myndigheters synpunkt är detta en ändring mot det positiva, men frågan blir vad företagen och dess koncernskattechefer anser om denna ändring i skatteraportering. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera och beskriva koncernskattechefers attityder till en ny lagstiftning som ändrar dagens skatterapportering genom CbCr som leder till en ökad transparens i skatteredovisningen, samt att se vad som påverkar identifierad attityd. Denna studie kommer att bidra genom att ge ett empiriskt underlag som öppnar för framtida forskning kring attityder hos koncernskattechefer vid den ökade transparensen i skatteredovisning. Studien ger också ett kunskapsunderlag för statliga myndigheter, i synnerhet skattemyndigheter, och för berörda koncerner samt svenskt näringsliv. Metod: Genom en kvalitativ metod med  intervjuer av koncernskattechefer hos 8 stora koncerner samt skatteverket har empiriskt material samlats in som leder till en vidare analys och slutsats. Slutsats: De mest framträdande resultaten i denna uppsats har varit att en del koncernskattechefer ser samband mellan skatt och socialt ansvar och är därmed positiva till implementeringen eftersom det kommer att stärka det sociala kontraktet. Andra koncernskattechefer ser risker med CbCr och ökade kostnader och därmed minskade incitamentsersättningar och har en negativ attityd till en ökad transparens i skatteredovisningen. / Background: A decision made by OECD, together with G20-countries says that Corporate Groups shall report report tax according to new guideline, called Country-By-Country-reporting. This means that corporate groups for example will report tax paid per jurisdiction and therefore will the tax transparency be increased. According to  authorities, the new implementation is positive but the question is whether the corporate groups and their corporate group tax managers will be positive or not. Purpose: The purpose of this study is to identify and explain attitudes of tax managers when a new legislation changes today´s tax reporting in the form of a CbC-report which will increase transparency in the tax reporting, and what elements are behind these identified attitudes.This study will contribute by giving an empirical material thats opens to further research about corporate group tax managers attitudes with increased tax transparency. The study also gives better knowledge for public authorities, particularly the tax authority and to concerned corporate groups. Method: Through a qualitative method with interviews with corporate group tax managers with 8 large corporate groups and tax authorities, empirical material has been gathered, which leads to further analysis and a conclusion. Conclusion: The most prominent results in this essay has been the fact that some corporate group tax managers sees the connection between tax and social responsibility and therefor are positive to the implementation because it will strengthen the social contract.Other corporate group tax managers sees the hazards with CbCr and appurtenant costs and therefor decreased incentive compensation. These corporate group tax managers have a negative attitudes towards an increased tax transparency.

Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina. Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det. Ett antal metoder används av företagen för att påverka, men det upplevs som svårt att påverka socialt ansvarstagande i stort på grund av företagens storlek. För att påverkan på kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande skall lyckas, är en av de viktigaste faktorerna att företagen bygger relationer med rätt personer i Kina. / Nominerad till bästa uppsats