Modern affärspraxis har inneburit ett skifte på företags huvudsakliga mål; idag är de inte bara angelägna att skapa vinst, de är även angelägna att tillföra värde för samtliga intressenter. Med anledning av rådande skifte har betydelsen av honnörsord likt socialt ansvarstagande ökat, vilket i sin tur ökat fokus på CSR. CSR är ett av de främsta koncepten inom hållbarhetsrapportering och omfattar ansvarstagande berörande ett företags affärsaktiviteter på ekonomiska-, sociala- och miljömässiga plan. Mer specifikt syftar CSR på ett företags sociala ansvar utöver sådant som är föreskrivet i lag. Enligt befintlig forskning kan ett företags sociala ansvar (CSR) tänkas ha en viss inverkan på dess anseende som arbetsgivare. Följande inverkan påstås ha sin bakgrund i den värderingsdrivna naturen hos dagens arbetssökande, där en majoritet söker sig till arbetsgivare med likasinnade värderingar. I synnerhet har följande benägenhet, att överväga en arbetsgivare med anseendet om att vara socialt ansvarstagande, observerats bland högutbildade arbetssökande. Exempelvis har ekonomistudenter exponerats för CSR under sin utbildning och kan därför antas besitta en medvetenhet om faktorerna och frågeställningarna bakom CSR som kan tänkas ha en inverkan på deras intentioner vid val av arbetsgivare. Följande kvalitativa studie syftar således till att skapa förståelse för hur ett företags sociala ansvarstagande (CSR) kan påverka dess anseende som arbetsgivare och därigenom dess förmåga att rekrytera svenska ekonomistudenter. Studiens resultat baseras på den kvalitativa ansats som utförts, där de semistrukturerade intervjuerna tyder på en ökad attraktivitet och ett förstärkt positivt anseende för socialt ansvarstagande företag. Påvisade fördelar har förnämligast visat sig ha en inverkan på ekonomistudenters kortsiktiga intentioner vid val av arbetsgivare. Av intervjuerna framgår följande ha sin grund i att ekonomistudenter drivs av egenintresse; där de som värdesätter socialt ansvar, söker arbetsgivare som tar sådant ansvar. Ekonomistudenter visar vidare indikationer på en vilja att identifiera sig med sin arbetsgivare utifrån egenintresse. Sammantaget visar således studiens resultat på att CSR, i rådande kontext, mycket väl kan vara en faktor för identifiering snarare än något annat.

Att företag arbetar med CSR blir mer och mer populärt och nuförtiden förväntar sig intressenter att företag arbetar med miljömässiga och sociala frågor. I takt med att CSR används flitigare har konceptet även spridits till kommunala bolag. Kommunala bostadsbolags arbete med CSR är relativt outforskat samtidigt som endast ett fåtal studier visar på hur CSR uppfattas av bolagets intressenter. Kommunala bostadsbolag finns till för att erbjuda bostäder till kommuninvånarna och är därför en viktig del av samhället.Syftet med studien är att få en förståelse för ett kommunalt bostadsbolags användning av CSR samt hur det uppfattas både internt och externt.MKB har valts ut som studieobjekt eftersom de är ett av Sveriges största kommunala bostadsbolag och arbetar aktivt med CSR. Den genomförda studien baseras på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Respondenterna är anställda på olika nivåer inom MKB samt externa samarbetsparter och hyresgäster. Totalt genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer samt 7 kortare och strukturerade intervjuer.De erhållna svaren från respondenterna har analyserats mot institutionell teori, intressentmodellen och legitimitetsteorin, och visar på att uppfattningen av CSR skiljer sig åt mellan de anställda och hyresgästerna. Skillnaderna beror främst på bristande kommunikation men även bristande intresse och språksvårigheter från hyresgästernas sida.Studien bidrar till en förståelse för hur ett kommunalt bolag arbetar med CSR samt hur det uppfattas av de anställda och hyresgästerna. Därutöver kan den ses som en inspiration för andra företag som arbetar med eller vill arbeta med CSR. / There is a growing interest to work with CSR among today’s companies and nowadays stakeholders expect companies to work with environmental and social issues. As CSR has become widely used, it has spread to municipal companies. Municipal housing companies work with CSR is a relatively unexplored field and only a few studies show how CSR is perceived by its stakeholders. Municipal housing companies provide homes for the local community, and is therefore an important part of society.The purpose of this study is to gain an understanding of a municipal housing company’s use of CSR and also how it is perceived internally and externally.MKB was selected as the study object due to the fact that they are one of the largest municipal housing companies in Sweden who works with CSR. The study is based on a qualitative approach and is conducted through interviews. The respondents consisted of employees at various levels within the company and external cooperation partners as well as tenants. In all, 11 semi-structured interviews and 7 shorter and structured interviews were conducted.The respondents’ answers combined with Institutional theory, Stakeholder theory and Legitimacy theory, shows that the perceived image of CSR differs between the respondents. The differences mainly depend on lack of communication and lack of interest as well as language barriers from the tenants’ point of view.The study contributes to an understanding of how a municipal housing company works with CSR. In addition, it may be an inspiration for other companies work with CSR.

De ideella elitidrottsföreningarna börjar till stor del bli kommersialiserade och gränsen mellan dem och vinstdrivande företag är på väg att suddas ut. De är dock fortfarande en ideell idrottsförening till formen som ska vara allmännyttig, demokratisk, ha folkrörelsekaraktär, vara jämlik och jämställd – de ska med andra ord genom sin huvudsakliga verksamhet bidra till samhället. Trots det tenderar elitidrottsföreningarna att ta ytterligare samhällsansvar genom att bedriva olika projekt och verksamheter med syfte att på olika sätt hjälpa till exempel utsatta grupper i samhället. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse de sociala samhällsengagemangen har för ideella elitidrottsföreningar i förhållande till deras intressenter. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med representanter från fem olika ideella elitidrottsföreningar har vi skapat en förståelse kring deras sociala ansvarstagande för att därefter tolka vilken betydelse detta har för föreningarna och för vilka de arbetar med socialt ansvarstagande. Uppsatsen bidrar till att förstå att det finns nya strategier att använda sig av när det handlar om att bedriva en ideell elitidrottsförening. Vi önskar att uppsatsen kan bidra till att inspirera personer inom föreningsvärlden att våga gå nya vägar när det kommer till att leda och utveckla Sveriges idrottsföreningar. / The non-profit elite sports associations are beginning to be largely commercialized and the gap between them and private sector are on the verge of disappearing. However, they still are a non-profit sports association that should be public, democratic, have a people operating character and be equal - they should, in other words, through its main activity contribute to society. Although the elite sports unions tends to take more social responsibility by conducting various projects and activities aimed to help for example vulnerable groups in society. The aim of the paper is to understand what the social community engagements means to the non-profit elite sports association in relation to their stakeholders. By carrying out semi-structured interviews with representatives from five different non-profit elite sports associations, we have formed an understanding of their social responsibility and then interpret the meanings of this for the non-profit elite sports association and for whom they work with social responsibility. The paper helps to understand that there are new strategies to use when it comes to operating a non-profit sports association. We hope that the paper can help to inspire people in sports associations to take new paths when it comes to managing and developing sports associations in Sweden.

Bakgrund: Uppförandekoder har blivit ett välkänt CSR-verktyg i Sverige sen slutet av 1990-talet, och det vanligaste sättet att säkerställa efterlevnaden är genom kontroller. Dock har det visat sig att kontrollerna ofta lyfter fram problem utan att tillhandahålla lösningar och att företag tenderar att agera reaktivt, särskilt inköpsavdelningen. Det pågår därför en diskussion om huruvida företag istället borde fokusera på grundproblemen och gå från krav och kontroller mot fördjupade engagemang, incitament och ett socialt ansvarsfullt agerande från inköpsavdelningen. Syfte: Detta examensarbetes syfte är att analysera hur de valda fallföretagen arbetar med efterlevnaden av uppförandekoder för leverantörer, förklara vilka faktorer som direkt och indirekt påverkar efterlevnaden samt sammanställa ett antal riktlinjer för hur företag i Sverige kan arbeta med uppförandekoder i framtiden. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt i det realistiska perspektivet. Det är en komparativ flerfallsstudie där vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra fallföretag insamlat empirisk data som vi analyserat och jämfört med hjälp av vår teoretiskt framtagna analysmodell. Slutsats: Strategin med fokus på långa samarbeten, utbildning och utveckling samt incitament som rekommenderas för att få ett lyckat utfall av uppförandekoden återfinns i mycket liten skala hos fallföretagen. Företagen använder sig fortfarande främst av krav och kontroller, men små tendenser mot den rekommenderade strategin börjar visa sig. / Background: Since the end of the 1990’s, code of conducts has become a well-known tool for managing CSR in Swedish companies, and the most common way to ensure compliance is through monitoring. Although, studies have shown that monitoring is mostly raising the issues without providing any sustainable solutions. Companies tend to be reactive, especially the purchasing department. For that reason, there is an ongoing discussion suggesting that companies should focus on the root causes instead, leave the monitoring behind and use greater commitment, incentives and socially responsible actions from the purchasing department. Aim: The purpose of this thesis is to analyze how our chosen companies are working with the compliance of their code of conduct for suppliers, explain which elements that directly and indirectly affect the compliance and compile a guideline for how companies in Sweden can work with their code of conducts in the future. Methodology: This study has a qualitative research approach and a realistic perspective. It is a comparative multiple case study where we through semi-structured interviews with four companies have collected empirical data which we analyzed and compared using our theoretical analysis model. Conclusion: The strategy that focus on durable collaborations, education, training and incentives that is recommended in order to achieve a successful outcome of the code of conduct is found in a very small scale among the case companies. Companies are still mostly using requisites and controls, but there is a small tendency towards the recommended strategy.

Digitalization is spreading wide throughout society. The open, and free, internet equals new possibilities – but also difficulties regarding freedom of speech and development of democracy. According to research, an increasingly rougher tone of the debate may lead to people avoiding expressing their opinions; causing a polarization in the democratic conversation. This influence on the democratic development has become a social problem. According to Swedish library act, public libraries are to support free opinion formation and democratic development of the society. This study aims to examine the Swedish public libraries perception of responsibility regarding a sustainable web climate; based on the theoretical perspective of social responsibility. Based on a thematic analysis, from the results of five semi-structured interviews, it was evident that the public libraries were able to identify problems surrounding the web climate’s influence on freedom of speech and the democratic conversation. The majority of the respondents were also positive towards discussing sustainable web climate, in relation to the defined responsibilities of the public libraries. Still, none of the public libraries are currently involving sustainable web climate on any official or defined basis in their everyday work. Nevertheless, certain involvement of this topic may occur. In order include this task in their future activities, the public libraries inquire distinct guidelines and priorities from higher instance. The result of this study also illuminates that the problems surrounding the internet should be highlighted in a more distinct perspective of democracy.

En bit in på det nya millenniet har Asien blivit världens handelscentrum när det gäller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlägger sin produktion i områden där utbildningsnivån är låg och där fabriksarbetarnas rättigheter förbises i jakten på dem lägsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmärksammade globala marknadsvillkoren innebär, räknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rättigheter. Kundernas ökade krav och påtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och är en pådrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest känt under förkortningen ”CSR”. Begreppet CSR står för Corporate Social Responsibility och handlar om hela företagets sociala, etiska och miljömässiga ansvarstagande. Denna uppsats ringar dock in studerade modeföretags ansvarstagande i produktionsländer inom det sociala och etiska området. Studien genomförs för att se hur modeföretag arbetar under vägen mot sina nedskrivna mål. I denna uppsats jämförs olika CSR strategier för två modeföretag: Gina Tricot och Varner-Gruppen AS. Till denna jämförelse kopplas även en litteraturstudie. Studien är således genomförd genom tillämpandet av en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer. Slutsatsen presenteras ställt mot fem områden inom standarden ISO 26000. De sätt som företag kan arbeta med CSR på är många, men bland de skilda sätten kan centrala punkter plockas ut såsom vikten av att arbeta med den form av CSR aktivitet som är mest önskvärd hos lokalbefolkning i produktionsländerna, ett faktum som ska tas på största allvar då fabriksarbetaren är en av modeföretagens viktigaste resurser. Om inte den viktigaste. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

<p> <strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong><strong>Datum: </strong>2009-05-29</p><p> <strong>Nivå:</strong> Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng</p><p><strong>Författare:</strong></p><p>Magdalena Stål, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås                                </p><p>Marina Vokbus, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås</p><p><strong>Handledare:</strong> Leif Carlsson</p><p><strong>Titel: </strong>Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjer</p><p><strong>Syfte:  </strong>Syftet med uppsatsen är att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprättar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras på. Vidare är syftet att studera vilka områden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest på samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod.<strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primär­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angående deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Anledningen till att de undersökta företagen upprättar en uppförande­kod skiljer sig åt. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affärer och långsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingår det i den ursprung­liga affärsidén att utföra goda gärningar och Samhall har som ett statligt ägt företag krav på sig att leva upp till uppsatta mål. Atlas Copco hänvisar i sina etiska riktlinjer till de internationellt upprättade etiska principerna ILO och Global Compact, The Body Shop hänvisar till ILO medan Samhall varken hänvisar till ILO eller Global Compact. Generellt omfattar de undersökta företagens etiska riktlinjer områdena; mänskliga rättigheter, miljö och arbetsvillkor. Atlas Copco och Samhall fokuserar mest på personalfrågor medan The Body Shop riktar sin uppmärksamhet mot företagets samtliga fem grundvärderingar. Alla de undersökta företagen genomför kontroller av både anställda och leverantörer för att säkerställa att de etiska riktlinjerna efterlevs.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Corporate Social Responsibility, socialt ansvarstagande, uppförande­kod, etiska riktlinjer, företagsetik.</p>

Sammanfattning  Datum: 2009-05-29  Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng Författare: Magdalena Stål, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås                                 Marina Vokbus, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås Handledare: Leif Carlsson Titel: Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjer Syfte:  Syftet med uppsatsen är att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprättar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras på. Vidare är syftet att studera vilka områden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest på samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod. Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primär­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angående deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall. Slutsatser: Anledningen till att de undersökta företagen upprättar en uppförande­kod skiljer sig åt. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affärer och långsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingår det i den ursprung­liga affärsidén att utföra goda gärningar och Samhall har som ett statligt ägt företag krav på sig att leva upp till uppsatta mål. Atlas Copco hänvisar i sina etiska riktlinjer till de internationellt upprättade etiska principerna ILO och Global Compact, The Body Shop hänvisar till ILO medan Samhall varken hänvisar till ILO eller Global Compact. Generellt omfattar de undersökta företagens etiska riktlinjer områdena; mänskliga rättigheter, miljö och arbetsvillkor. Atlas Copco och Samhall fokuserar mest på personalfrågor medan The Body Shop riktar sin uppmärksamhet mot företagets samtliga fem grundvärderingar. Alla de undersökta företagen genomför kontroller av både anställda och leverantörer för att säkerställa att de etiska riktlinjerna efterlevs. Nyckelord: Corporate Social Responsibility, socialt ansvarstagande, uppförande­kod, etiska riktlinjer, företagsetik.

Vår uppsats handlar om chefers erfarenheter och tankar kring lönebidrag och av att ha anställda med stöd av lönebidrag. Det fanns vid årsskiftet 2014-2015 en grupp om 75 000 människor i Sverige som skulle kunna vara i behov av ett särskilt anpassat arbete på grund av en sänkt arbetsförmåga (Arbetsförmedlingen, 2015). Lönebidrag är ett statligt ekonomiskt stöd till arbetsgivare som anställer människor från den nämnda gruppen. Området lönebidrag kan ses utifrån flera perspektiv där vi har valt chefsperspektivet, eftersom vi ansåg att det var cheferna som satt inne med den viktiga kunskapen om hur lönebidrag fungerar för företag i praktiken. Chefer befinner sig också i den utmärkande positionen att avgöra vem som ska anställas. Studien syftar till att ge en ökad förståelse av lönebidrag genom att intervjua chefer om deras erfarenheter kring lönebidrag, däribland deras tankar kring regelverket och anpassningar av verksamheten och arbetsuppgifter. Frågorna och svaren kan sammanfattas i punkter om en samhällsaspekt, en individaspekt, samt vinster och fördelar för företaget.Den kanske viktigaste slutsatsen vi har kommit fram till är att det finns en välvilja hos cheferna att anställa människor från utsatta grupper i samhället. Detta kommer till uttryck dels i det sociala ansvar som tas i och med själva anställningen, men också i hur de resonerar kring samhällsnytta och arbetets betydelse för individen. Det har även visat sig finnas vissa faktorer som kan försvåra vid anställningen av personer med en arbetsnedsättning, såsom företagets vinstintresse och behov att rätt kompetens. Fördelar kan ses av att göra ett gediget förarbete i och med anställningsintervju och matchning, god information kring vad den sänkta arbetsförmågan innebär, samt en plan för anpassningar och även öppenhet inför medarbetare. Några av cheferna har upplevt att de behövt göra förhållandevis få, om inga särskilda anpassningar alls i arbetet, vilket också speglar deras förväntningarna, då de ofta sökt rekrytera för särskilda arbetsuppgifter. Hos andra har anpassningar istället utgjort de förutsättningar som behövts för att arbetet ska fungera. Några av de anställda verkar utifrån ett arbetsgivarperspektiv inte kunna uppnå en 100% arbetsförmåga och i sådana fall har ett lönebidrag fortsatts att betalas ut, trots fyraårsregeln. De chefer som vi har intervjuat har ändå berättat om en positiv utvecklingen för de anställda, vilket ligger i linje med det Arbetsförmedlingen har som mål för lönebidragsanställningar (Arbetsförmedlingen, 2015).Aktuell kunskap kring regelverket gällande lönebidragsanställningar ansågs inte av cheferna som något prioriterat. Detta berodde framför allt kanske eftersom de inledande samtalen med Arbetsförmedlingen och broschyrerna har räckt till, samt menade en chef att reglerna finns tillgängliga vid behov. En annan mening var att beräkningarna var gjorda och, då det finns många olika regelverk att hålla reda på, så ansågs det räcka med att bli uppdaterade om några förändringar skett. Vi tror ändå att detta kan påverka upplevelsen negativt, då vi har fått höra om erfarenheter där handledning i vissa fall har upplevts som resurskrävande. Cheferna kan då ha missat att det finns extra bidrag att söka. En funktionsnedsättning behöver inte heller alltid innebära nedsatt arbetsförmåga, då det snarare beror på relativa förutsättningar och omständigheter som omgärdar ett specifikt arbete (SOU, 2012:31). Detta har också varit ett samtalsämne under intervjuerna med de sex cheferna som deltagit i studien. De samlade uppfattningarna har varit att de lönebidragsanställda kan fungera precis lika bra som någon annan anställd och vi fick höra om många som hade arbetat i många år på samma arbetsplats.

Background: Corporate Social Responsibility (CSR) is a term that has become increasingly prominent in the corporate world. As the awareness of responsibly produced products is growing among both companies and consumers, it has become increasingly important for companies to get involved in sustainability issues. There may be several reasons why companies choose to integrate CSR in their business, where one reason may be related to company size. In the business category of micro, there is currently no widespread research, which makes this company size interesting to study. The choice of industry was made because coffee is one of the world's most important merchandise, and the coffee industry has come a long way with integrating CSR in comparision to many other industries. Purpose and research question: The purpose of this study is to create a deeper understanding of why coffee roasters in the business category of micro enterprises choose to incorporate CSR in their businesses. In connection with our purpose we have chosen the following research question: What are the main driving forces to why micro roasters choose to engage in CSR activities? Method: This study is based on a qualitative method with an abductive approach. We have conducted six semi-structured interviews to gather our empirical material. Conclusion: The main driving forces identified for micro roasters to engage in CSR activities include: Personal commitment, for-profit business, a meaningful work and convey messages. Keywords: Corporate Social Responsibility, CSR, sustainability, driving forces. / Bakgrund: Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som blivit allt mer framträdande i företagsvärlden. I takt med att medvetenheten kring ansvarsfullt framtagna produkter ökar hos såväl företag som konsumenter, har det blivit allt viktigare för företag att engagera sig i hållbarhetsfrågor. Det kan finnas ett flertal förklaringar till varför företag väljer att integrera CSR i sin verksamhet, där en anledning går att relatera till företagsstorlek. Inom företagskategorin mikroföretag finns det idag inte någon utbredd forskning, vilket gör att denna företagsstorlek är av intresse att studera. Valet av bransch gjordes då kaffe är en av världens viktigaste handelsvaror och kaffebranschen har kommit längre i utvecklingen kring CSR än många andra branscher. Syfte och problemformulering: Avsikten med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse kring varför kafferosterier i företagskategorin mikroföretag väljer att arbeta med CSR. Detta syfte uppfylls med hjälp av vår problemformulering: Vilka är de främsta drivkrafterna till att mikrorosterier väljer att engagera sig i CSR-aktiviteter? Metod: Vi har i denna studie valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Vi har genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Slutsats: De främsta drivkrafterna som identifierats för mikrorosterier att engagera sig i CSR-aktiviteter är: Personligt engagemang, vinstdrivande verksamhet, mening i arbetslivet och förmedla budskap. Nyckelord: Corporate Social Responsibility (CSR), socialt ansvarstagande, hållbarhetsarbete, drivkrafter.