Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar är frågor som allmänheten allt mer ställer som krav på företagen. Enligt undersökningar så visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrågor skadar allmänhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt så visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                                Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill även undersöka hur aktörer inom finansbranschen går tillväga för att agera ansvarsfullt. Metod: För att samla in information har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hållbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig på respektive institut. Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som ställs på företagen för att uppfylla ett socialt ansvarstagande, vare sig om det är genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och värderingar. Det man dock själv kan välja att följa och till vilken grad, är de etiska normerna och värderingarna som definieras genom olika internationella riktlinjer. Undersökningen visade även att de undersökta finansinstituten konceptualiserar CSR genom att sträva efter att uppnå en hållbar finansiering. Finansinstituten har ett identiskt tankesätt vad gäller hållbar finansiering, att de störst kan påverka genom sin utlåningsverksamhet är en utgångspunkt som enar instituten. De anser att det leder till ett större ansvarstagande samt att verksamheten följer en hållbar utveckling. / Background and problem: Environmental- and social responsibilities are the issues that the public increasingly demands on businesses. According to studies, it turns out that the financial sectors disinterest in ethical and environmental questions damages public confidence in the financial industry. Meanwhile, it turns out that the financial sector has increased publication of Corporate Social Responsibility. Purpose: The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of how the financial sector fulfills a social responsibility. We also want to examine how actors in the financial industry go about to act responsibly. Method: To collect the information, we have used interviews. We investigated the sustainability reports and then followed it up with interviews with a CSR manager at the respective institutions. Conclusion: Through the investigation, we concluded that financial institutions comply with the requirements imposed on companies to fulfill a social responsibility, whether it is through statutory regulations or ethical standards and values. It, however, can choose to follow and to what degree, is the ethical norms and values ​​as defined by various international guidelines. The survey also showed that the surveyed financial institutions conceptualize CSR by striving to achieve sustainable funding. Financial institutions have an identical mindset of sustainable funding, the largest can influence through its lending activities is a starting point that unites institutes. They believe that this leads to greater accountability and that the business complies with sustainable development.

Denna uppsats berör och problematiserar kring ämnesområdet CSR, en förkortning av engelskans corporate social responsibility, eller som det heter på svenska; företagens sociala ansvar. Syftet med studien är att genom fem uppställda hypoteser undersöka om det finns något samband mellan omfattningen av företags CSR-kommunikation och variablerna: omsättning, segment (börsvärde), omsättning per anställd, branschtillhörighet, samt vilken typ utav CSR-kommunikation som används mest frekvent. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning där 254 företags årsredovisningar analyserades och poängsattes efter en framtagen skala rörande CSR-kommunikation. Den totala poäng de erhöll (företagens CSR-tal) jämfördes sedermera med ovan nämnda variabler genom regressionsanalys och medelvärdesberäkning. Teori kring ämnesområdet sammanställdes och användes senare som analysverktyg av de uppkomna resultaten. Genom undersökningen kan vi verifiera våra hypoteser gällande att omsättning och börsvärde skulle påverka företags CSR-tal samt att alla branscher arbetar mer med intern CSR-kommunikation än extern. Dock falsifierar vi hypotesen att företag med högre omsättning per anställd skulle kommunicera mindre kring sitt CSR-arbete. Slutligen fick vi delvis verifiera och delvis falsifiera hypotesen för vilka branscher som är mest benägna att kommunicera om sitt CSR-arbete.

CSR är viktigare än någonsin i dagens ekonomi och konceptet är numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intäkter är omdiskuterat. CSR inom underhållningsbranschen har dock inte fått någon större uppmärksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien är att undersöka om, och hur, CSR kan användas som ett strategiskt verktyg i jakten på sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen. Uppsatsen består av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll. Vi har intervjuat både anställda på Hammarby Fotboll och flera av klubbens sponsorer för att få en nyanserad bild av CSR:s betydelse för sponsorintäkter. Undersökningen visar att sponsorer är positivt inställda till CSR-arbete, men att det inte är ett motiv till deras sponsorskap. Det finns således inte något direkt samband mellan CSR och sponsorintäkter. Vi anser dock att det finns ett indirekt samband.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur företag definierar socialt ansvar samt varför företag redovisar sitt sociala ansvar. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer, där respondenter fick besvara frågor kring socialt ansvar och deras redovisning. Studiens resultat visar på att socialt ansvar är ett begrepp som är beroende av situation och individ, definitionen av socialt ansvar är även kopplat till vilken verksamhet företag bedriver.  Vilken tolkning företaget gör av begreppet socialt ansvar, leder till att syftet med redovisningen av det varierar. En anledningen till att företag väljer att redovisa sitt sociala ansvar är för att de anser att det är ett sätt att visa sina intressenter vad företaget har gjort, en form av marknadsföringsmaterial. Vidare kan det sociala ansvaret även redovisas av den anledning att företag anser att det är en naturlig del av verksamheten, i likhet med företagets redovisning av de miljömässiga och ekonomiska delarna. Orsaker till dessa variationer är för att socialt ansvar är kontextberoende, vilket gör att det inte finns något rätt eller fel när det gäller vad socialt ansvar är.

I dagens samhälle spelar företag en stor roll, och det förväntas att de ska ta miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar. Ett begrepp som ofta används för att beskriva företagens samhällsansvar är CSR, även kallat Corporate Social Responsibility. I takt med att CSR har blivit alltmer efterfrågat av företags intressenter, har företag som exempelvis Ericsson börjat producera årliga hållbarhetsrapporter.   Ericsson, som flera gånger har rankats högt av olika organisationer för sitt samhällsarbete, är det företag vars hållbarhetsrapportering analyseras i denna rapport. Fokus ligger på den förändring som skett av budskap och innehåll i deras rapportering mellan år 2000 och år 2012. Det innehåll som har studerats är de tre huvudområdena inom CSR: miljö, socialt och ekonomiskt ansvar och engagemang. Utifrån ett kodningsschema har de nämnda områdenas omfattning beräknats för att se hur dessa har förändrats under perioden. Budskapen i rapporterna har delats upp i fyra huvudbudskap: CSR-åtagande, CSR-påverkan, CSR-motiv och CSR-kongruens.  Med hjälp av ytterligare ett kodningsschema har budskapen studerats för att se hur de fyra budskapskategorierna har förändrats under tidsperioden.    Efter att en innehållsanalys av budskapen och innehållet i Ericssons hållbarhetsrapportering genomförts var det tydligt att båda delarna har förändrats under tidsperioden. Innehållet i CSR-kommunikationen har gått från att endast fokusera på miljö-dimensionen av CSR till att fokusera allt mer på de sociala aspekterna. Inom den sociala dimensionen så har begreppen mångfald och mänskliga rättigheter fått ett allt större fokus på senare år. De mest kommunicerade budskapen har genomgående varit CSR-kongruens och CSR-motiv.

<p>Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförändringar i näringslivet har haft betydelse för långsiktigt värdeskapande. Företag kan upprätta en så kallad hållbarhetsredovisning för att rapportera om dess hållbarhetsarbete och långsiktiga värdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan använda sig av när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om väsentlighet som beskriver vilka områden och indikatorer som är av väsentlig grad för verksamhetens hållbarhetsredovisning.</p><p>Uppsatsens syfte är dels att undersöka vad som är väsentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hållbarhetsredovisningar utifrån GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hållbarhetsredovisningar.</p><p>Utifrån uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för väsentlighetens gränsdragning och att det till största del är intressenternas åsikter som avgör vad som är väsentligt. De områden som visat sig vara väsentliga att redovisa för båda företagen är vatten, energi och koldioxidutsläpp. Även ledningens uttalande och information om händelser som påverkat företaget, är väsentligt att inkludera i hållbarhetsredovisningen. De skillnader vi påträffat i företagens hållbarhetsredovisningar berör struktur, innehåll, tillämpningsnivå och extern granskning. Likheter som vi funnit är att båda företagen har filosofier de ska följa, samt att ekonomidelen är den del som är minst utvecklad.</p>

Bakgrund: Företag upplever idag ett ökande tryck från intressenter att agera hållbart och ansvarsfullt. Globaliseringen har lett till att företag har affärskopplingar med internationella partners och leverantörer. För att nå upp till de krav som ställs av konsumenter och investerare har många företag uppfört en Code of Conduct. Denna kod kan beskrivas som en regelsamling för hur företag ska agera i olika situationer. Beroende på vad företag vill förmedla med sin CoC kan de vara konstruerade på olika sätt. Ofta används internationella normer och standarder som exempelvis FN:s deklarationer. Syfte: Denna uppsats syftar till att jämföra innehåll av CoC mellan olika branscher. Vidare ämnar studien identifiera likheter och skillnader i dessa CoC.  Metod: Studiens undersökningsdesign är av jämförande karaktär och forskningsmetoden är kvalitativ. Författarnas vetenskapliga synsätt har varit positivistiskt och ett deduktivt angreppssätt har använts. Vidare har urvalet gjorts genom ett icke-sannolikhetsurval och det empiriska materialet som samlats in är av typen sekundärdata. Slutsats: Studien har identifierat stora likheter i de sociala punkterna mellan alla branscher. Nästan alla företagen uppfyller de kraven som FN har fastställt. Vissa skillnader har hittats inom de miljörelaterade punkterna. Livsmedels- och bilbranschen har en del avvikelser i dessa punkter gentemot övriga branscher. Det går inte att dra några direkta slutsatser kring att branscherna företagen verkar inom, påverkar innehållet i CoC.

I denna uppsats har vi belyst det faktum att det idag finns ett överflöd av recept och handböcker med lösningar på hur man som ledare ska upptäcka och agera då ett beroende eller missbruk upptäcks hos en anställd på arbetsplatsen. Vårt syfte med uppsatsen är att få fram en kvalificerad text om socialt ansvar, ledarskap och alkohol som i sin tur kan bidra till att öppna upp ämnets diskurs.Vårt mål är inte att komma fram till en given sanning eller en lösning på problemet, detta då vi anser att det inte finns någon. Vi anser ämnets diskurs än mer komplex än så och vårt syfte med uppsatsen har därför varit explorativt. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ ansats och har i denna uppsats genomfört tre intervjuer med tre olika företagsledare. Detta för att få reda på hur de intervjuade ledarna ser på socialt ansvar och hur de agerar i sin roll för en hållbar samhällsutveckling med fokus på alkoholrelaterade frågor. Vid val av metod ansåg vi att en tvärsnittsundersökning passade bäst då vi haft en begränsad tidsåtgång samt att det från vår sida inte finns ett intresse i att studera detta vidare över tiden.Resultatet av våra intervjuer har vi analyserat och tolkat för att försöka skapa en förståelse för ämnets komplexitet. För att komma i kontakt med respektive ledare har vi använt oss av snöbollsmetoden, detta då vi genom bekanta fått våra informanter rekommenderade till oss. Vi har valt att presentera och framställa vårt empiriska material i en narrativ form, av berättelser, som vi sedan analyserat och tolkat med hjälp av teorin. Detta då vår önskan är att öppna upp för en diskussion inom detta kända, men känsliga område. Med tanke på vårt syfte har vi inte kommit fram till en given sanning eller en lösning på problemet men vi hoppas att vi med denna uppsats lyckas förmedla tänkvärda tankar och på så sätt skapa en diskussion inom området. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Dagens textil-och modebransch är utspridd över ett globalt nätverk och har en stor påverkanpå människa och miljö. Hur företagen tar sitt ansvar för sin inverkan på samhället och visardet utåt blir allt viktigare. Det här refereras till Corporate Social Responsibility, CSR, somidag kan sägas vara ett viktigt verktyg för att uppnå differentiering. För mindre modeföretagkan CSR vara en utmaning på grund av begränsade resurser, men genom att se det som enkälla till möjlighet och innovation bör det implementeras i verksamheten för att på sikt kunnaleda till ökad lönsamhet. Syftet med undersökningen var att undersöka hur mindremodeföretag på svenska marknaden kan implementera CSR och uppfylla CSR-kriterier. Endel av syftet var att tillämpa en implementeringsmodell som användes i det teoretiskaramverket. Vidare inkluderade teorin en modell för de olika ansvarsområdena inom CSR,CSR-aktiviteter samt en sammanställning av vilka konkurrensfördelar CSR kan medföra.Genom en kvalitativ metod med deduktiv ansats studerades ett fallföretag för att kunna svarapå forskningsfrågorna och uppfylla syftet. Det empiriska materialet samlades in viasemistrukturerade intervjuer med respondenter på fallföretaget och analyserades ur etttolkande perspektiv. Resultaten visade att innovation och möjlighet för företag av den härsorten finns i deras design- och inköpsavdelning och att CSR-kriterier lämpligt uppfyllsgenom aktiviteter inom de här områdena. Slutsatsen drogs att ekonomisk stabilitet ochstruktur i organisationen är förutsättningar för att det ska kunna realiseras. Företagensbegränsade resurser kan nyttjas stegvist för att öka ansvarstagandet och samtidigt dra fördelav de värden som skapas på vägen. Tack vare modeföretagens kreativitet finns möjlighet attinkludera CSR som en helhet i företagens vision och verksamhet. Undersökningensgeneraliserbarhet är begränsad på grund av fallstudiemetoden men anses trots det vara ettrelevant praktiskt bidrag till företag med liknande omständigheter. På grund av den teoretiskalitteraturens begränsade utbud av praktikexempel på ämnet ger undersökningen även ett teoretiskt bidrag. / Program: Textilekonomutbildningen

<p>Idag räcker det inte med att ett företag genererar vinst och har överlägsna produkter, nu tas även ansvarstagande och företagets värderingar in i bedömningen.</p><p>Detta är en fallstudie på Stadium AB med frågeställningen: </p><p>Vilka är de primära drivkrafterna bakom Stadium AB:s CSR arbete idag och vad blir konsekvenserna av CSR arbetet ur ett varumärkesstärkande perspektiv?</p><p>Syftet var att få mer förståelse för begreppet CSR och drivkrafterna bakom. Detta gör vi genom att med en kvantitativ metod studera hur Stadium AB arbetar med CSR.</p><p>Efter jämförelser mellan empiri och teori framkom att Stadium AB:s primära drivkrafter är företagets anställda och kunder. Konsekvenserna av detta är bland annat att ägarna, de anställda och kunderna får en enhetlig bild av vad företaget står för, något som är mycket viktigt och i förlängningen stärker företagets varumärke.</p>