Företags vilja att hållbarhetsredovisa har ökat markant under 2010-talet. I och med den ökade tillämpningen av hållbarhetsredovisning skapas även behov av ett ramverk. Det ramverk som idag är det mest framträdande inom hållbarhetsredovisning har skapats av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). GRIs mål är att frivillig hållbarhetsredovisning ska vara lika tillförlitlig och jämförbar som finansiella rapporter.Hållbarhetsbegreppet kan delas in i tre områden vilka är social, ekonomisk och miljömässig. Resultat från tidigare forskning visar att det råder stora brister inom hållbarhetsredovisning eftersom redovisningen är frivillig och det därmed inte föreligger några lagstadgade krav. Tidigare forskning visar även att socialt ansvar är den del i hållbarhetsredovisningen som är mest bristfällig. Den här studien kommer således att studera Sveriges tre största dagligvaruföretags redovisning av socialt ansvar i jämförelse av år 2008 och år 2013.Studiens syfte är att undersöka hur dagligvaruföretagen redovisar socialt ansvar enligt GRIs riktlinjer samt vilka kvalitetsförändringar som skett i dagligvaruföretagens redovisning av socialt ansvar genom att jämföra år 2008 och år 2013. För att se hur företagen redovisar enligt GRIs riktlinjer studeras dagligvaruföretagens redovisningar utifrån GRIs resultatindikatorer inom socialt ansvar. Vidare studeras dagligvaruföretagens redovisningar från år 2008 och år 2013 för att jämföra redovisningarna och på så vis se vilka kvalitetsförändringar som företagens redovisning visar. Kvalitetsförändringarna studeras utifrån kvalitetsprinciperna neutralitet, precision och jämförbarhet.Studiens resultat visar att dagligvaruföretagen redovisar fler av GRIs indikatorer inom socialt ansvar år 2013 jämfört med år 2008. Trots att fler indikatorer redovisas brister dagligvaruföretagen fortfarande i att redovisa en stor del av indikatorerna. Kvalitetsprinciperna neutralitet, precision och jämförbarhet kan inte anses vara uppfyllda varken år 2008 eller år 2013 trots att redovisning av socialt ansvar för svenska dagligvaruföretag förbättrats i kvalitet mellan åren.Hållbarhetsredovisning av socialt ansvar har förbättrats mellan år 2008 och år 2013 då fler indikatorer redovisas. Dock behöver de studerade företagen fortsätta utveckla redovisningen av socialt ansvar för att mer fullständigt tillämpa GRIs indikatorer. Det är inte endast tillämpningen av indikatorerna som dagligvaruföretagen behöver förbättra inom redovisningen, de behöver även förbättra kvaliteten i redovisningen. Genom att skapa hållbarhetsredovisningar med neutralitet, precision och jämförbarhet kan kvaliteten av rapporterna höjas. / Program: Civilekonomprogrammet

Textilindustrin som den ser ut idag är ohållbar, den leder till negativ miljöpåverkan och storasociala problem runt om i världen. Det här till följd av ett ohållbart agerande genom helavärdekedjan, från råvara till kund. Människan konsumerar utöver jordens tillgångar,klädkedjorna driver på trender och pressar priser, allt för en ökad klädkonsumtion. Det finnsforskning som tyder på att konsumenter och övriga intressenter blir allt mer medvetna, detställs idag högre krav på klädkedjornas transparens och förbättring, dock leder det inte tillförändrat köpbeteende. Man talar om det ansvarsfulla företaget, företaget som genom arbetemed CSR tar hänsyn till miljöfrågor så väl som sociala och ekonomiska frågor för att byggaen hållbar organisation och bidra till en hållbar utveckling som inte äventyrar kommandegenerationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det råder en kommunikationsproblematikmellan intressenter och klädkedjor då intressenterna inte får den information deönskar för att kunna göra hållbara val. Den här studien syftar till att undersöka hur svenskaklädkedjor kommunicerar sitt CSR-arbete till intressenter och vad som påverkarkommunikationens effektivitet. Tre fallföretag: Gina Tricot, Lindex och MQ har analyseratsgenom observationer på webbplatser och i butiker. Intervjuer har genomförts med CSRpersonligheterpå företagen. Studien indikerar att det finns problem för klädkedjorna att nå utmed CSR-kommunikationen till sina intressenter på ett effektivt sätt. För att konsumenternaska kunna göra hållbara val som matchar deras attityder krävs det att klädkedjorna ger merlättillgänglig och distinkt information. Det är värdefullt att ständigt föra en dialog medintressenterna, kommunicera motiven bakom CSR-engagemanget och de faktiska resultatenav arbetet samt att de på ett trovärdigt sätt lyckas leva upp till sina lovord. Då klädkedjornasaffärsidéer trots allt inte går ihop med en hållbar utveckling bör de heller inte överdrivakommunikationen, då finns risk för skepticism och minskad trovärdighet hos intressenterna.Gemensamt kan klädföretagen och medvetna en hållbar utveckling / Program: Textilekonomutbildningen

Syfte: Sambandet mellan CSR och CFP har undersökts otaliga gånger utan att forskarna kommer överens om huruvida det finns ett samband eller inte. Därmed finns också olika åsikter om vilket motiv som driver företag att investera i CSR. Tidigare forskning har fokuserat på två huvudmotiv: vinstmaximerings- samt filantropiska motiv. Vi har kunnat utröna ett möjligt tredje motiv till CSR-investeringar, nämligen att företagets information om framtida CFP motiverar investeringar i CSR. Syftet med vår studie är därmed att undersöka om framtida förväntad CFP förklarar nuvarande CSR-investeringar i företag.   Metod: Vår studie utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med hypotetisk-deduktiv ansats. Forskningsstrategin är kvantitativ med en longitudinell forskningsdesign. Data från 890 europeiska bolag har insamlats från Thomson Reuters Datastream för åren 2008-2016. Vidare har dessa data analyserats i statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att framtida förväntad CFP förklarar företagets nuvarande CSR-investeringar. Detta genom att den information företaget innehar om sin framtida CFP påverkar dess engagemang i CSR-aktiviteter, vilket därmed utgör det huvudsakliga motivet till företagets CSR-investeringsbeslut. Resultatet visar också att företag inte investerar i CSR av filantropiska skäl, medan en undergrupp av företag väljer att investera i CSR med vinstmaximering som motiv.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till motivforskningen om CSR-investeringsbeslut genom att bevis erhållits för att ett tredje motiv finns, som hittills är outforskat. Olika intressenter har nytta av kunskapen om detta motiv eftersom studien visar att CSR-investeringar leder till att information om företagets framtida information avslöjas.   Förslag till fortsatt forskning: Fortsatta studier inom ämnet skulle förslagsvis kunna rikta in sig på mindre företag eller enskilda länder, då denna studie fokuserat på stora europeiska bolag. För att få en mer detaljerad inblick i hur ett företag tänker kring CSR-investeringar föreslår vi en fallstudie inom ämnet, med kvalitativ inriktning. / Aim: The relationship between CSR and CFP has been investigated many times without any conclusion if there is any relationship or not. Because of the lack of conclusion there are different opinions about what motive companies have when they invest in CSR. The research that has been done in the field have focused on two motives: profit maximization- and the philanthropical motive. We have identified a possible third motive to CSR-investments, namely that company’s information about future CFP motivates current investments in CSR. The aim of our study is to investigate if future expected CFP explains current CSR-investments among companies.   Method: Our study is based on a positivistic research philosophy with a hypothesis-deductive approach. The study has a quantitative strategy with a longitudinal design. We have collected data from 890 European companies during the period of 2008-2016 from Thomson Reuters Datastream. We have analyzed the data in the statistical software SPSS.   Result & Conclusions: The result of the study indicates that the future CFP explains current CSR-investments. This happens because the company’s private information regarding future CFP influences the commitment to CSR-activities, which make the information-motive the main motive to CSR-investments. The result also shows that companies do not invest in CSR for philanthropic reasons, while a subgroup of companies chooses to invest in CSR with profit maximization as a motive.   Contribution of the thesis: The study provides a contribution to the research about how different motives drive companies’ decision-making process about CSR-investments through the third identified motive, which is an unexplored field. Different stakeholders can appreciate the knowledge of this motive because of the private information the companies reveal with the CSR-investments that they do.   Suggestions for future research: We have done our study on large public European companies. Future studies in the field should aim non-public companies or specific countries. We suggest a qualitative study to get a more detailed picture about how companies reveal private information in this field.

<p>På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke. Att helt strunta i de krav som omgivningen ställer på företagens ansvarstagande kan stå företagen dyrt, särskilt som företag som agerar oetiskt ofta utsätts för en hård bevakning från media. Problemet för många företag är att de inte vet vad som förväntas av dem avseende det sociala ansvarstagandet och hur de skall hantera ansvaret. Det finns en rik flora av konventioner, riktlinjer och verktyg som inte erbjuder någon enhetlig syn på företagens ansvar. Uppsatsens syfte är att ge insikt i vad socialt ansvar innebär för globala företag samt ge vägledning åt de företag som önskar arbeta med sitt sociala ansvar. I uppsatsen försöker jag också att reda ut hur långt ansvaret bör sträcka sig samt utröna varför företag bör ta socialt ansvar. Uppsatsen fokuseras på företag av global, det vill säga multinationell, karaktär, eftersom det är i globala sammanhang som frågor rörande socialt ansvar blir mest påtagliga.</p>

<p>Syfte: Idag förväntar sig allt fler kunder och anställda att företag ska ta stort ansvar i samhället och inte bara generera vinst och säkra jobben för sina anställda . Detta samhällsansvar kallas ofta för CSR (Corporate Social Responsibility) även på svenska men ofta är ett mer relevant begrepp ”samhällsansvar” eller ”socialt ansvar”.</p><p>• Vi vill ta reda på varför och hur företag arbetar med CSR.</p><p>• Syftet med vår undersökning är att få en djupare förståelse för vad CSR är.</p><p>• Vad CSR har för betydelser för företag i dagens samhälle.</p><p>• Vad CSR får för påverkan på företagens bild utåt sett och dess ekonomiska vinning på grund av att ta socialt ansvar.</p><p>Metod: Vi har använt oss av hermeneutikens förhållningssätt där tolkning står för huvudsaken i studien. En blandning av induktiv och deduktiv ansats har använts och undersökningen bygger på en kvalitativ metod med intervju som grund. Vi beskriver även arbetets validitet och reliabilitet.</p><p>Resultat & slutsats: Vi anser att vi genom denna undersökning fått en djupare och bredare bild av vad CSR är och vad den har för betydelse för dagens samhälle och dess affärsverksamhet. Vi har fått en bild av hur Coop Konsum arbetar med CSR och vad detta betyder för deras verksamhet, vi anser genom vår studie att de inte arbetar med CSR för ekonomisk vinnings skull.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi har haft begränsningar till att endast utföra en intervju med ett kooperativt företag, för att få en bättre inblick i hur liknande företag arbetar krävs fler undersökningar.</p><p>Uppsatsens bidrag: Den information vi fick från vår intervju med chefen för Coop Konsum Gävleborg kan komma att bidra till ökad kunskap om hur kooperativa företag arbetar med CSR och vad det har för betydelse för dem.</p> / <p>Aim: Today more and more consumers and employees expect businesses to take extensive social responsibility, not only in generating profits and guarantee employments. This responsibility is called CSR (Corporate Social Responsibility).</p><p>• We want to know why and how businesses work with CSR.</p><p>• The aim of this study in to get a deeper understanding of what CSR is.</p><p>• What the importance is of CSR for businesses in today’s society.</p><p>• What effects CSR has on business image and what is the economic gain in using it.</p><p>Method: We have used a method in which interpretation is the main concept. This investigation is based on a qualitative approach with an interview as its main component. We also describe this study’s validity and reliability.</p><p>Result & Conclusions: We feel that through this study we have gained a deeper and more thorough understanding of what CSR is and what it means to today’s society and its businesses. We have formed a image of how Coop Konsum works with CSR and what this means for their business. In our opinion they do not work with CSR to get a better economic result.</p><p>Suggestions for future research: Our limitations have been that we only accomplished one interview. A deeper understanding in this subject would demand more investigations.</p><p>Contribution of the thesis: The information we received from our interview with the director of Coop-Konsum Gävleborg can contribute to deeper knowledge on how cooperative businesses work with CSR and what the importance of this is.</p>

<p>Det finns många teorier kring det sociala ansvar företag bör ta och en av dem är Corporate Citizenship. Terminologin inom detta område tycks tilltala företag och de säger sig gärna vara ”goda samhällsmedborgare”. Frågan är vad det betyder att vara en medborgare och vad detta i sin tur innebär för företagen.</p><p>Flera författare har ställt upp kriterier för vad ett företag bör uppfylla för att räknas som god samhällsmedborgare, men det saknas till stora delar empirisk forskning. Denna uppsats för fram en analysmodell bestående av fem karaktärsdrag en god företagsmedborgare bör inneha och applicerar detta på åtta företag. Slutsatsen är att inget av de undersökta företagen anses vara en god samhällsmedborgare och att endast ett av företagen är nära idealet.</p> / <p>Many theories exist regarding corporate social responsibility and one of them is Corporate Citizenship. The terminology in this field seems to appeal to corporations and they often refer to themselves as "good citizens". The question is what it means to be a citizen and what this implies for the corporations.</p><p>Several authors have presented criterias which a corporation should fulfill in order to be regarded as a good citizen, but empirical research is lacking. This study presents a model of analysis containing five characteristics a good corporate citizen should hold and applies this to eight corporations. The conclusion made in the study is that none of the corporations examined is considered a good citizen and that only one of the corporations comes close to the ideal.</p>

<p><strong>Corporate Social Responsibility</strong></p><p>This thesis intends to exam the strategic use of Corporate Social Responsibility within fifthteen different companies, classified/divided into three various industries. The aim is to compare the three different industries, to look for disparities and similarities in their use of CSR. The disseration looks into both variance and resemblance in the use of Corporate Social Responsibility between the companies within the same branch of trade and between the industries.</p><p><strong>The industries of intrest</strong></p><p>The three industries that the study has focus on is consumer, manufacturing and service related industries. Where the consumer industry is classified as companies with direct sales towards private consumers, the physical citizen. The manufacturing industry is classified as companies that manufacture products but that does´nt sell their products directly to the regular consumer. The manufacturing industry contains of companies which maincustomer is other companies. The services industry consists of companies that only sell different kinds of services and no physical goods nor any production of goods.</p><p><strong>Selected Companies </strong></p><p>All the businesses in the thesis is swedish companies selected from a list consisting of companies with the highest turnovers in Sweden, excluding subsidaries. All of the selected companies is choosen among the companies within the hundred highest turnovers in Sweden. The selected companies for the study is IKEA, H&M, Ica, COOP and Shell within the consumer industry. Atlas Copco, SCA, Electrolux, Volvo Group and Skanska within the manufacturing industry and TeliaSonera, Vattenfall, SAS, Nordea and If Skadeförsäkran (insurance) within the service industry.</p><p><strong>The way of investigation </strong></p><p>The survey has looked into annual reports, sustainable reports and pressreleases to investigate and analys the companies and the industries occurrence and communication of their Corporate Social Responsibility. Among the occuring information collected regarding CSR, the study has focused on which way the firm has choosen to communicate, which projects they choose to support and get involved in. Finally it has also looked to which partners the choose to cooperate with. The years in focus has been 2006 to the end of april 2008, but with a head focus on 2006 years activity regarding Corporate Social Responsibility.</p><p> </p> / <p><strong>Inledning </strong></p><p>I dagens samhälle har den globala marknaden kommit att få allt större och större betydelse. För att kunna hantera den globala marknaden på ett mer hållbart sätt och för att utveckla en väg för säkrare hållbarutveckling efterfrågades riktlinjer från företag och större globala organisationer. Som en respons på denna efterfrågan skapades förenta nationernas initiativ Global Compact och företagen har börjat arbeta med Corporate Social Responsibility.  Global Compact och CSR är även en reaktion på en allt ökande omvärldsdebatt bland världens olika medier och invånare. Medvetenheten och välviljan att förändra och hjälpa sin omgivning har blivit en viktig faktor för såväl konsumenter, investerare så som den egna personalen inom de olika företagen. Tillsammans har detta skapat en stor betydande efterfrågan på ökat företagsansvar. Allt detta är faktorer som under senare år skapat en ny era för Corporate Social Responsibility.</p><p><strong>Syfte och Problemformulering </strong></p><p>Denna uppsats syftar till att främst undersöka hur företag strategiskt tillämpar och använder sig av CSR inom och mellan olika branscher. Att undersöka inom vilka områden företagen är verksamma inom, samt vilka samarbetspartners som har valts.   Uppsatsen ämnar kartlägga hur fördelningen av CSR – arbete ser ut inom områdena, miljö, socialt ansvarstagande och arbetsförhållanden, samt vilka samarbetspartners som valda aktörer utövar sin CSR genom. Vald tidsperiod för studien är verksamhetsåren 2006, 2007 samt perioden 1 januari – 15 maj 2008.</p><p><strong>Metod </strong></p><p>Uppsatsen baserar sig på en deduktiv surveyundersökning en kvantitativ ansats valdes där datan har varit av deskriptiv statistisk art, detta för att för att möjliggöra jämförelser mellan företagen och de olika branschområdena.   Datainsamlingen skedde från primärkällor, det vill säga genom att granska företagens pressreleaser, årsredovisningar och hållbarhetsrapporter/ CSR rapporter från den valda undersökningsperioden, dessa fanns tillgängliga på företagens hemsidor.   Studiens totala population Sverige har sedan fått fungera som en övergripande population åt de tre valda branschområdena, utgörande underpopulationer. Urvalet, företagen består av fem företag inom respektive bransch, där de utvalda företagen valts ut baserat på omsättning inom Sverige exklusive utländska dotterbolag.</p><p><strong>Bakgrund </strong></p><p><strong>Corporate Social Responsibility – Tre Dimensioner </strong></p><p>CSR kan delas in i tre underkategorier, socialt ansvarstagande, arbetsförhållanden och miljö. Socialt ansvarstagande handlar om att företagen skänker pengar till välgörande ändamål, men även att företagen försäkrar sig om att inte arbeta inom länder som exempelvis kränker de mänskliga rättigheterna.  Arbetsförhållanden är en del av CSR, det har blivit väldigt viktigt för företag att utvärdera arbetares arbetsförhållanden. Att produktionen sker på ett humant och rättvist sätt både inom den egna organisationen likaväl som vid inköp och produktion relaterat till externa aktörer.   Den del som kallas för miljö inom företagsansvar kan bestå av processer så som att utveckla produkter som kan tillverkas, användas och återvinnas under förhållanden som får så liten påverkan som möjligt på miljön. Företags miljöansvar kan dock även komma att tillämpas genom att företagen stödjer olika organisationer som arbetar för minskad miljöpåverkan.</p><p><strong>Analys </strong></p><p>Vid jämförelse av samarbetspartners mellan de olika branscherna, visade de sig att tjänsteföretagen var den bransch där de förekom minst samarbetspartners. Konsumentföretagen visade sig vara de företag med flest förekommande samarbeten. Gemensamt för alla företag var att valet av samarbetspartners var differentierat både mellan och inom branscherna.  Inom samtliga undersökta branschområden visade sig hållbarhetsrapporter vara den mest dominerade kommunikationsformen, hälften av all kommunikation under 2006 skedde via hållbarhetsrapporter. Minst förekommande för 2006 för de tre valda branschområdena var CSR - kommunikation via pressreleaser.  Miljöprojekt är de projekt som under 2006 var mest förekommande hos de tre branschområdena gemensamt, 66 projekt av totalt 145 projekt var under 2006 projekt inom miljö. Projekt relaterade till socialt ansvarstagande eller arbetsförhållanden var relativt lika förekommande, dock var projekt inom socialt ansvarstagande någon mer förekommande med 44 projekt av 145 mot arbetsförhållandens 35 av 145 projekt.</p><p><strong>Slutsatser </strong></p><p>Val av samarbetspartners skiljer sig mellan företagen och branscherna, det är endast ett fåtal samarbetspartners som förekommer hos flera företag. En anledning till detta skulle kunna vara att företagen inte väljer samma samarbetspartners, dels för att de har olika målsättningar med sitt CSR – arbete men även för att undvika en kamp om vilket företag som ger mest stöd till en viss organisation.   Hållbarhetsrapporter är den mest förekommande kommunikationsformen, en av anledningarna kan vara att rapportera kan användas av företagen för att skapa uppmärksamhet kring företagets CSR – arbete. Ett sätt att tydligt visa utåt mot intressenter att företaget har uppmärksammat CSR – trenden är genom att publicera CSR – rapporter.  Många företag kommunicerar sitt CSR – arbete via årsredovisningar, detta är ett enkelt sätt att kommunicera sitt engagemang till intressenter i form av finansiärer, investerare, aktieägare med flera. Många årsredovisningar innehåller en omfattande redogörelse över företagets arbete, som kan liknas vid en hållbarhetsrapport.   Sammanlagt för alla branscher så är det endast en liten del av företagens arbete inom CSR som kommuniceras via pressreleaser. En eventuell anledning till detta kan vara att företagen huvudsakligen vill kommunicera sitt CSR – arbete till intressenter i form av finansiärer, investerare, myndigheter, aktieägare med flera. Pressreleaser leder till publiceringar i olika former av media, vilket riktar sig till en större del intressenter än kommunikation via hållbarhetsrapporter och årsredovisningar.   Totalt sett för alla branscher är att miljöprojekten är övervägande, en anledning till detta är att företagen anpassar sig till intressenternas efterfrågan och för tillfället är miljöproblemet en dominerande fråga inom samhällsdebatten. Konsumenterna vill bidra till en bättre miljö och ett sätt att göra detta är just genom att köpa miljövänligare produkter och stötta de företag som är engagerade inom området. För finansiärer så är det viktigt att investera i företag som anses miljövänligare då detta minskar risken att företaget får negativ publicitet ledande till missnöjda kunder och en minskad vinst på grund av sin brist på miljöansvar.</p>

Bakgrund: Vi tycker oss kunna skönja en utveckling i Sverige där potentialen för företagens sociala ansvarstagande ökat till följd av att den traditionella trygghetsgaranten, staten, alltmer dragit sig tillbaka. Samtidigt konstaterar vi att begreppen som behandlar detta område ofta saknar konkreta förslag på vilka aktiviteter som är lämpliga för företag att ägna sig åt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva statens roll och den allmänna opinionen i det svenska samhället vad avser förutsättningarna för företagens sociala ansvarstagande. Genom att företrädelsevis använda teoribildningen inom Corporate Citizenship ämnar vi visa och förklara vilka konkreta möjligheter detta kan innebära för företag verkandes i Sverige. Genomförande: Empirisk data har företrädelsevis samlats in med en postenkät riktad till 3000 individer ur den svenska allmänheten. Resultat: Välfärdsstatens tillbakadragande har skapat ett välfärdsvakuum där medborgarnas behov inte längre till fullo tillgodoses av staten. Vår undersökning visar vidare att den svenska allmänheten ger företagen legitimitet att agera som goda Corporate Citizens. De samhällsområden som är mest lämpade för företag att ägna sig åt i detta avseende är: arbetslöshetsbekämpning, brottsbekämpning, jämställdhet, kamp mot droger/missbruk, miljöfrågor, sjukvård, utbildning och äldreomsorg. Samarbete med ideella organisationer eller staten kan vara ett sätt att få legitimitet även inom andra samhällsområden För företag som inte är konsumentnära rekommenderar vi en tydlig kompetensbaserad koppling till det sociala ansvarstagandet. För konsumentnära företag finns även möjligheter att utnyttja kopplingar i det naturliga interagerande med det lokala samhället. Vi rekommenderar vidare företag att söka genomdriva sina Corporate Citizenship-projekt på en lokal nivå. Avslutningsvis finner vi att den svenska allmänheten både är mogen för och positivt inställd till att företagen på allvar börjar kommunicera ut sitt sociala ansvartagande.

På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke. Att helt strunta i de krav som omgivningen ställer på företagens ansvarstagande kan stå företagen dyrt, särskilt som företag som agerar oetiskt ofta utsätts för en hård bevakning från media. Problemet för många företag är att de inte vet vad som förväntas av dem avseende det sociala ansvarstagandet och hur de skall hantera ansvaret. Det finns en rik flora av konventioner, riktlinjer och verktyg som inte erbjuder någon enhetlig syn på företagens ansvar. Uppsatsens syfte är att ge insikt i vad socialt ansvar innebär för globala företag samt ge vägledning åt de företag som önskar arbeta med sitt sociala ansvar. I uppsatsen försöker jag också att reda ut hur långt ansvaret bör sträcka sig samt utröna varför företag bör ta socialt ansvar. Uppsatsen fokuseras på företag av global, det vill säga multinationell, karaktär, eftersom det är i globala sammanhang som frågor rörande socialt ansvar blir mest påtagliga.

Det finns många teorier kring det sociala ansvar företag bör ta och en av dem är Corporate Citizenship. Terminologin inom detta område tycks tilltala företag och de säger sig gärna vara ”goda samhällsmedborgare”. Frågan är vad det betyder att vara en medborgare och vad detta i sin tur innebär för företagen. Flera författare har ställt upp kriterier för vad ett företag bör uppfylla för att räknas som god samhällsmedborgare, men det saknas till stora delar empirisk forskning. Denna uppsats för fram en analysmodell bestående av fem karaktärsdrag en god företagsmedborgare bör inneha och applicerar detta på åtta företag. Slutsatsen är att inget av de undersökta företagen anses vara en god samhällsmedborgare och att endast ett av företagen är nära idealet. / Many theories exist regarding corporate social responsibility and one of them is Corporate Citizenship. The terminology in this field seems to appeal to corporations and they often refer to themselves as "good citizens". The question is what it means to be a citizen and what this implies for the corporations. Several authors have presented criterias which a corporation should fulfill in order to be regarded as a good citizen, but empirical research is lacking. This study presents a model of analysis containing five characteristics a good corporate citizen should hold and applies this to eight corporations. The conclusion made in the study is that none of the corporations examined is considered a good citizen and that only one of the corporations comes close to the ideal.