• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • 2
  • Tagged with
  • 9
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

The Sollentuna Project / Sollentuna Projekt

Carnero, Jorge January 2014 (has links)
The medialibrary is included within an overall development plan. This plan has been drawn up by the communal office and aims to finish in 2030. The aim of this design is to promote unification and comunication, especially in the central area of Sollentuna. The challenge that faces the municipality is to eliminate the division that has been forming since the time gave impetus to the rail.Today is not only the railway passing through the sector but also the commuter train.The two sectors clearly formed because of this communication system were even more sharply divided during the construcction of the so called million housing program.I have proposed a subway train. The media library has the purpose to contain several features that appeal to the publicon both sides of the line and thus generate a social contact that can develop good communication and cooperation. It was considered the young generation and their needs without leaving aside elderly.The design, the differens spaces and rooms, the buliding facilities, are intended to generate communication and unification among the users. / Den Mediateket ingår i en övergripande plan för utveckling i centrala Sollentuna. Kommunen har en plan som de syftar till att avsluta år 2030. Syftet med denna konstruktion är att främia enande och kommunikation i den centrala delen av Sollentuna. Uttmaningen som  kommunenär har i framtiden är att eliminera den klyfta som har bildas efter järnvägskonstruktion. Järnvägen (och pendeltåget)passera genom området. De två sektorerna, tydligt utformade på grund av detta kommunikationssytem, var ännu kraftig isäer under byggande av den så kallade milljonprogramm. Skillnaden i både ekonomisk och social karakter blev tydligt markerade.Den mediabiblioteken har till syfte att innehålla flera funktioner som tilltalar allmänheten på båda sidor on linjen och därmed generera en social kontakt som kan utveckla en god kommunication och samarbete. Jag har övervägt den yngre generationen och deras behov utan all lämna åt sidan den äldre generationen. Anläggninggar, med den nya designen, är avsedda att generera kummunikation och enande bland användarna av alla åldrar.
2

Runstenarna i Sollentuna härad : Om släkt och samhälle under sen vikingatid

Lehtilä, Juuso January 2012 (has links)
Runstenarna i Sollentuna följer ungefär samma mönster som de i resten av Uppland vad gäller fördelning av vilka som reste stenarna och till vilkas minne. Därför är det självklart att förhållandena var också det samma vad gäller arvsmönster, där bakarv, delade arv och kvinnliga arvingar var ett vanligt inslag. Av de 83 runstenssponsorer som syns på ristningarna var 67 (80 %) män och 16 (20 %) kvinnor. Av de 44 runinskrifter där man kan tydligt se antalet sponsorer så hade 18 (40 %) en sponsor och 26 (60 %) flera. Av de 67 ihågkomna var 55 (82 %) män och 12 (18 %) kvinnor. De utlandsfärder som gjordes av Sollentunabor gick i österled, tydligen främst till Grekland och det tycks ha funnits minst en släkt som ordnade dessa expeditioner som bodde i området, kanske fler. Runstenarnas placering visar också att det redan på vikingatiden stod en kyrka i Spånga och en i Ed. De antyder också att när folk valde var de skulle resa sina runstenar, speciellt de större och mer påkostade verken, så brukade man välja de platser även tidigare generationer hyllat sina döda. Mot slutet av perioden förvandlades runstenen till slut till en variant av den kristna gravstenen. Förutom att hylla sina döda släktingar var runstenarna också ett sätt att stärka sin egen ställning i samhället, genom att visa upp vem man var släkt med och som ett sätt framhäva sin rätt att ärva egendomar och även titlar och makt. Brostenarna och de stenar som nämner utlandsfärder visar på några mäktiga och rika släkter inom området. Om man också ser brobyggandet som en form av avlat är de också ett tecken på kristendomens genombrott. / Uppland is the most runestone dense region in Scandinavia and Sollentuna is no exception to this.The goal of this paper is to analyse the inscriptions on the runestones found in Sollentuna härad andthrough them discuss society and familial relationships at the time. Comparisons of the material in Sollentuna to research done on runestones in other areas are done. As runestones are generally Christian monuments they also provide information on the spread of Christianity in the late Vikingage. Their positioning may also provide hints regarding the locations of the earliest churches in the area. They are also considered a tool to assert rights of inheritance and thus also provide informationon the rules of inheritance at the time they were made. Finally, a few of them mention expeditions abroad and provide some information regarding the destinations of these travels as well. Considering the large number of runestones in the area, it is likely that the erection of runestones was popular among most land owning people. Some runic inscriptions are much larger than the others and it is likely that their sponsors wished this to reflect their wealth, prestige and power.
3

Hjälpa eller stjälpa? Lärares upplevelser av arbete med 1:1

Larson Ovuka, Maria, Sommar, Anja January 2017 (has links)
Denna studie handlar om lärares upplevelser kring sitt arbete med en dator per elev, även kallat 1:1. Många kommuner har redan klivit på det digitala tåget och forskning har pågått på området sedan 2007. Resultaten från olika studier har börjat visa sig och regeringen har slagit fast att hela den svenska skolan ska genomgå en radikal förändring där alla elever och lärare ska ha tillgång till en egen dator. Forskningsresultaten visar att den generella inställningen till 1:1 är positiv. Sollentuna kommun arbetar fullt ut med 1:1 och har uppnått bra resultat. Därför valde vi att fördjupa oss i lärarnas upplevelser kring 1:1 och kanske få veta hemligheten bakom deras arbete. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare upplever och implementerar 1:1 i undervisningen, samt i sitt övriga arbete. Studien omfattar sju lärare från sex grundskolor i årskurs 4-9 i Sollentuna kommun. De frågor vi arbetat kring är följande: ·         Vilka problem respektive möjligheter ser lärarna med användandet av 1:1 i undervisningen? ·         Upplever lärarna att deras lärarroll förändrats i och med införandet av 1:1 i undervisningen? ·         Skiljer sig inställningen till 1:1-undervisning bland olika grupper av lärare? ·         Hur påverkar lärarnas inställningar och uppfattningar arbetet med 1:1 i undervisningen? Våra intervjuer genomfördes och därefter bearbetades resultaten och analyserades. Vi kunde skönja två sidor av digitaliseringen, 1:1 hjälper samt 1:1 stjälper, som vi valde som tema för arbetet. Här är det viktigt att påpeka att det inte alltid var två läger av lärare med olika uppfattning, utan en och samma person kunde se stora fördelar men också stora nackdelar med 1:1.     Vad är då slutsatsen av detta arbete? Lärarna verkar, i det stora hela, enade om att datorer i undervisningen är här för att stanna. Trots enigheten slits individerna mellan 1:1:s  starka sidor och dess svaga sidor. För möjligheterna med 1:1 i undervisningen är många, men problemen finns där också och anses av flera som stora. Lärarrollen har förändrats markant och på vilket sätt den förändrats beror på vem du frågar.     Vi fann intressanta skillnader mellan de två grupper som arbetat länge inom lärarkåren och de som arbetat kortare. De som hade längre erfarenhet visade sig vara mer kritiska till 1:1 än de som hade kortare erfarenhet. Gruppen med kortare erfarenhet som lärare hade en mer positiv inställning till 1:1 och integrerade datorerna mer i sin undervisning än gruppen med längre erfarenhet.
4

En soloptimerad fysisk planering : - Att skapa förutsättningar för solenergi i bebyggelsen

Landqvist, Sanna January 2017 (has links)
Den här uppsatsen behandlar samhällsplaneringens roll för att integrera aktiv solenergi i bebyggelsen. Syftet är att undersöka hur samhällsplaneringen kan bidra till att skapa en hållbar, energieffektiv bebyggd miljö genom att integrera solenergi som en del i sin planering. För en planering som optimerar solelpotentialen är det viktigt att åtgärder tas redan i program-, och detaljplaneskeden. Genom en kvalitativ innehållsanalys av relevanta och aktuella planeringsdokument för det nyplanerade området Väsjön i Sollentuna kommun har kommunen arbete undersökts. Även en semistrukturerad intervju med chefen för den strategiska enheten på Sollentuna kommun har gjorts. Resultaten visar att Sollentuna kommun inte har införlivat solenergi som en betydande komponent i planeringen av Väsjön. En soloptimerad planering bedrivs inte i högre utsträckning. I specifika delar nämns solenergi som en del i att skapa en hållbar energiförsörjning men större krav ställs inte.
5

Begripliga webbtexter : En undersökning av begripligheten i Sollentuna kommuns webbtexter

Lindquist, Karin January 2016 (has links)
I denna uppsats analyserar jag några av texterna på Sollentuna kommuns webbplats. Syftet är att undersöka begripligheten i texterna. Jag har låtit en fokusgrupp läsa och diskutera hur de upplever fyra webbtexter. Utifrån gruppens synpunkter har jag gjort en textanalys. Analysen bygger på den systemisk-funktionella lingvistikens tre metafunktioner: den ideationella, den interpersonella och den textuella. Jag har kopplat metafunktionerna till det pragmatiska synsättet, som menar att en begriplig text leder till att mottagarnas läsmål uppfylls, till exempel att mottagarna med hjälp av texten kan utföa handlingar av olika slag. Undersökningens resultat visar att alla fyra webbtexterna innehåller drag som kan försämra begripligheten. De brister som var lättast att koppla till direkta begriplighetsproblem hos fokusgruppen låg på det ideationella planet, som huvudsakligen avser textens innehåll. Framför allt gällde det avsaknad av viktig information men också att huvudämnet inte framgick tillräckligt tydligt. Brister på det textuella planet, som främst avser den språkliga formen, var något svårare att knyta till direkta begriplighetsproblem. I ett par fall gjorde dock texternas komplexa och abstrakta form att fokusgruppen blev osäker på innehållet. Brister på det interpersonella planet, som avser relationen mellan sändaren och mottagaren i texten, var svårast att koppla till fokusgruppens förståelse. Det gällde avsaknad av du-tilltal och direkta uppmaningar.
6

Edsvik konsthall och drömmen om Sveriges kulturella hjärta / Edsvik Konsthall and the dream of the Cultural heart of Sweden

Hansson, Per-Arne January 2010 (has links)
The study analyses the planning of the Edsvik Konsthall in Sollentuna and the first 14 years after the opening 1996 until late 2010. The study focused on the cultural discourses that have influenced the Edsvik as result of the choice of managers, the public figures and actions taken by different actors around the art gallery. The influence by different actors is analyzed in the art field terminology defined by Pierre Bourdieu. I have demonstrated how the head of Edsvik Konsthall, because of different social capital and habitus, raised different types of conflicts on the local art field.
7

Enkelt avhjälpta hinder : En jämförande tillgänglighetsstudie mellan två centrum / Easily overcome obstacles : A comparative study of availability between two shoppingmalls

Stenberg, Rebecca January 2014 (has links)
Rapporten är en utredning av tillgängligheten (enkelt avhjälpta hinder) för fem olika delområden i Sollentuna C. i Stockholm som jämförs mot motsvarande delområden i shoppingcentrumet Grand Samarkand i Växjö. De utvalda delområdena jämförs i ett tillgänglighetsperspektiv för att utredas om de är tillgängliga eller inte. Jämförelsen visar olika hinder och olika åtgärdade hinder för motsvarande delområden i centrumen. På så sätt kan centrumen ta hjälp av varandra för att se olika alternativ till att åtgärda samma eller motsvarande hinder i samma delområde. I resultatet redovisas alla icke åtgärdade hinder för de olika delområdena i båda centrumen. Med hjälp av bifogade kartor kan läsaren lätt se var delområdena ligger i centrumen och var hindren finns som behöver åtgärdas.
8

En jämförande studie av riktlinjer vid två kommuners användning av Facebook : Karlstads kommun vs. Sollentuna kommun / A comparative study of guidelines for the use of Facebook by two municipalities : Karlstads kommun vs. Sollentuna kommun

Fonad, Malin January 2018 (has links)
Användandet av sociala medier i kommuner har märkbart ökat de senaste åren. Detta då de insett att det är en möjlighet att sprida sin information, starta diskussioner och få feedback genom en medborgardialog. E-delegationen fick 2010 i uppdrag att ta fram vägledande riktlinjer för hur sociala medier ska skötas, detta är något som också kommunerna själva har gjort. Tredje punkten i E-delegationens riktlinjer tar de upp att det är viktigt att sätta upp interna regler. Denna kandidatuppsats grundar sig i Karlstads kommuns och Sollentuna kommuns riktlinjer samt deras huvudsidor på Facebook. Detta för att få en överblick i vad för riktlinjer som finns, hur de skiljer sig åt och hur riktlinjerna följs under en månad. Studien är inte genomförd för att granska de valda kommunerna utan är ett exempel för att se vad för riktlinjer som finns gällande sociala medier och hur de följs i kommuner. Med hjälp av en innehållsanalys har kommunernas respektive riktlinjer analyserats. En innehållsanalys har också gjorts på inläggen publicerade av Karlstads kommun och Sollentuna kommun under juli 2017. Medborgarnas inlägg inklusive respektive första kommentar har också analyserats. På Karlstads kommuns Facebooksida har inläggen publicerade av medborgarna analyserats under juli 2017, och på Sollentuna kommuns Facebooksida har inläggen publicerade av medborgarna analyserats under juni, juli och augusti 2017. Detta för att medborgarnas inlägg under juli 2017 på Sollentuna kommuns Facebooksida inte nådde tillräcklig mättnad. Med hjälp av resultatet från innehållsanalysen av riktlinjerna har en innehållsanalys gjorts på inläggen för att se hur de följer riktlinjerna som tagits fram. Slutsatserna från studien var att riktlinjerna har lite olika rubriksättningar och lite olika omfattning. Mycket i riktlinjerna är väldigt lika men det finns punkter som skiljer sig. Till exempel, Karlstads kommun belyser att medborgare ska tilltalas med ”du” och Sollentuna kommun belyser hur viktigt det är att länka till dokument. Båda kommunerna förhåller sig till de riktlinjer som gäller innehållet i inlägg samt innehållet i första kommentaren publicerad av kommunen. Dock följer de inte alltid den rekommenderade svarstiden och besvarar heller inte alla inlägg. I Sollentuna kommuns fall, gällande de obesvarade inläggen, har de i riktlinjerna avsagt sig från att de måste besvara alla inlägg. Detta är inget Karlstads kommun tar upp.
9

Architecture and Mobility : Insert Catchy Title Here

Dans, Filip January 2015 (has links)
This project is a reaction towards the static nature of the built world, and seeks to empower the end-user in the housing market by developing a highly customizable non-load bearing prefabricated panel system that allows for people to design, build, own, change and move their own apartments. It then explores the potential for it to resolve the current housing situation - both as new construction and through parasitic means (inhabiting parking garages, industrial buildings, renovation projects) - and the dynamics of user-defined living within society as a whole.

Page generated in 0.0545 seconds