No description available.

Patienter med psykisk störning riskerar att få sämre behandling när de söker vård för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever också att de blir sämre bemötta än patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården. Syftet var också att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien är en litteraturstudie med beskrivande design där13 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och Scopus. Studien pekar på att sjuksköterskor hade attityder till patienter med psykisk störning som krävande patienter som riskerade att skada sig själv och andra. Patienter med psykisk störning ansågs inte vara på rätt ställe inom vården när de behandlades på en somatisk avdelning. Avdelningarnas fysiska miljö och bemanning ansågs inte anpassade för denna patientgrupp. Sjuksköterskor hade attityden att deras förmåga var otillräcklig i vården av patienter med psykisk störning. De ansåg sig sakna kunskap och utbildning samt att de inte alltid såg det som att det låg i deras roll som sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning att vårda patienter med psykisk störning. Slutsatsen är att sjuksköterskor inom den somatiska vården många gånger har negativa attityder mot patienter med psykisk störning som leder till generaliseringar av patientgruppen. Brist på utbildning och tron på den egna förmågan pekar på att sjuksköterskor behöver ett bättre stöd vid vård av patienter med psykisk störning på somatiska avdelningar. Studien visar också på att en helhetssyn på omvårdnad inte är tydlig när det gäller vård av patienter med psykisk störning inom den somatiska vården. / Patients suffering from mental disorders receive worse treatment for their somatic illnesses than people in general. Patients with mental disorders believe they are treated differently from other people without psychiatric diagnosis in general hospitals. The aim of this review was to describe what attitudes nurses in somatic care have towards patients with mental disorders. The aim was also to examine the quality of the included articles by describing the sample and response rate. This review has a descriptive design and 13 articles were included from the databases PubMed and Scopus. The results imply that the attitude nurses had towards patients with mental disorders is that they were not only demanding but also a risk to themselves and to others. Somatic wards are not considered to be the right place for patients with mental disorders. The physical environment and the number of staff were not adjusted when caring for patients with mental disorders. Nurses perceived their own ability to care for these patients to be limited. They felt that they lacked knowledge and education and that they did not always consider the mental disorder to be their responsibility as nurses in somatic care. The conclusion is that nurses in somatic care many times have negative attitudes towards patients with mental disorders which may lead to generalizing about this group of patients. Lack of education and faith in their own ability shows that nurses need more support in caring for patients with mental disorders in somatic wards. The review also implies that an approach that treats the whole patient is not clear when it comes to the care of patients with mental disorders in somatic care.

Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohälsa setts som annorlunda och varit utstötta av samhället. Dagens samhälle porträtterar ofta personer med psykisk ohälsa som galna och farliga. Psykisk ohälsa är idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vård måste en holistisk syn vara grundläggande. Syfte: Syftet är att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohälsa inom den somatiska vården. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar är kvantitativa och två kvalitativa. Vikt lades på att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vårdande. Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vården. Bristen av kunskap, erfarenhet, interaktion med patienter med psykisk ohälsa och stöd ses som bidragande faktorer till dessa attityder. Detta leder många gånger till att vårdpersonalen undviker att ge vård till dessa patienter. En liten del av vårdpersonalen hade en positiv syn, vilket då grundade sig i att de hade mer erfarenhet av och kunskap om personer med psykisk ohälsa. Diskussion: Resultatet belyser en vilja att få mer utbildning och kunskap om psykisk ohälsa bland vårdpersonalen, dock framkom det att endast utbildning inte var tillräckligt för att förändra de negativa attityderna som framkom. Då dessa patienter många gånger befinner sig på en somatisk avdelning är det viktigt att reflektera över de attityder som finns mot dessa patienter, och hur det påverkar omvårdnaden. / Background: Historically, people with mental illness have been seen as different and been excluded by society. Todays’ society often portrays people with mental illness as crazy and dangerous. Mental illness is now widespread, and to provide high quality care, a holistic approach is essential. Aim: The aim is to highlight nursing staffs’ experiences in the encounter with patients with mental illness in somatic care.              Methods: A literature review based on eight scientific papers has been carried out, including six quantitative and two qualitative articles. With emphasis on illuminating nursing staff s’ experience in the encounter with patients with mental illness. Theoretical framework has been anchored to Katie Erikson's theory of caring. Results: The results indicate that there are negative attitudes towards patients in somatic care. Lack of knowledge, experience, interaction with patients with mental illness and support are seen as contributing factors to these attitudes. This often leads to nursing staff avoiding providing care to these patients. A small part of the nursing staff had a positive outlook, which then was based on the nursing staff having more experience and knowledge of people with mental illness. Discussions: There was a desire to get more education and knowledge of mental health among nurses. However, the results showed that only education was not enough to change the negative attitudes that emerged. Because these patients often find themselves on a somatic ward, it is important to reflect on the attitudes towards these patients, and how it affects the nursing care.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i samhället, och det har visat sig att personer med psykisk ohälsa löper större risk att drabbas av somatisk ohälsa än övriga individer. Den ökade risken för samsjuklighet innebär att dessa personer med multipla behov kommer vårdas inom den somatiska vården och således något som allmänsjuksköterskor möter i sitt arbete. Sjuksköterskor inom somatisk vård behöver därför vara förberedda att vårda patienter med samtidig somatisk och psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk ohälsa som vårdas inom somatisk vård. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar, tre kvantitativa och sju kvalitativa. Artiklarna lästes noggrant igenom för att identifiera huvudteman och subteman som relaterade till varandra. På detta sätt framkom nya teman. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudteman och åtta subteman. Först Attityder till sjuksköterskans egen kompetens med subteman Självuppfattning, Kompetens och attityd i förhållande till patienter och Eftersträvande att utveckla den egna kompetensen. Därefter det andra huvudtemat Attityder till patienter med psykisk ohälsa med subteman Stereotypa attityder och Bakomliggande attityder som hinder för vård. Slutligen det tredje huvudtemat Splittrade attityder till sjuksköterskans arbete med subteman Attityder till patienter med psykisk ohälsa som splittrande av ordningen på avdelningen, Splittrade attityder till yrkesroll och Splittrade attityder till psykisk omvårdnad som en integrerad del av omvårdnad. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras resultatets fynd utifrån de teoretiska utgångspunkterna Stigma samt Vårdrelation, och även ytterligare vetenskapliga artiklar, med syfte att fördjupa förståelsen av resultatet. Resultatdiskussionen har byggts upp utifrån resultatets huvudteman.

Bakgrund: Personer med psykisk sjukdom känner ett utanförskap i samhället där negativa attityder, stigma samt diskriminering har identifierats som viktiga faktorer. Samtidigt finns det en korrelation mellan försämrad hälsa och psykisk sjukdom, vilket innebär att sjuksköterskor verksamma inom den somatiska vården kommer i frekvent kontakt med personer som har en psykisk sjukdom. Sjuksköterskor har därför ett ansvar att främja personer med psykisk sjukdoms hälsa även i den somatiska vården. Syfte: Undersöka sjuksköterskors attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom i den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt baserad på Fribergs (2017) metod. Databaserna CINAHL Complete och PubMed genomsöktes för artikelsökning. Totalt tio vårdvetenskapliga artiklar valdes till denna litteraturöversikt. I analysen av artiklarna uppkom likheter samt skillnader som tematiserades och kategoriserades. Resultat: Negativa attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom var vanligt bland sjuksköterskor på somatiska avdelningar, men det fanns även sjuksköterskor med positiva attityder. Det framkom två huvudteman med två respektive fyra underteman. Sjuksköterskors positiva attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom, med underteman: vilja att hjälpa och självsäkerhet. Andra huvudtemat var; Sjuksköterskors negativa attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom, med underteman: stigmatiserande attityder, motvillighet, osäkerhet och utsatthet. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån de faktorer som framträdde i resultatet och påverkade sjuksköterskornas attityder. / Background: People with mental illness experience alienation and social exclusion in the society where negative attitudes, stigma and discrimination have been identified as important factors. At the same time, there is a correlation between deterioration of health and mental illness, which means that nurses working in somatic care is frequent in contact with people with mental illness. Therefore, nurses have a responsibility to promote the health of people that have a mental illness and are hospitalized in the somatic care. Aim: To investigate the attitudes of nurses towards care for people with mental illness in the somatic care. Method: Literature review by Friberg´s (2017) method. The search for the articles was conducted in CINAHL Complete database and PubMed database. A total of ten medical science articles were selected for this literature review. Similarities and differences emerged in the analysis of the articles and were thematized and categorized Results: Negative attitudes towards caring for people with mental illness were common among nurses in the somatic care, but there were also nurses with positive attitudes. There were two main themes with two and four subordinates respectively. Nurses' positive attitudes towards caring for people with mental illness, with subordinates: wanting to help and self-confidence. The second main theme was; Nurses’ negative attitudes towards caring for people with mental illness, with subordinates: stigmatizing attitudes, reluctance, uncertainty and exposure. Discussion: The result was mainly discussed based on the negative attitudes of nurses to care for people with mental illness linked to the factors that appeared in the results.

Bakgrund: Personer med psykisk ohälsa har ofta även en somatisk samsjuklighet. Forskning har visat att patienter med psykisk ohälsa ofta upplever sig orättvist behandlade och missförstådda när de söker somatisk vård. Ett bra bemötande är en förutsättning för skapandet av en vårdande relation vilket utgör grunden för en god omvårdnad. Bemötandet har även betydelse för patientens hälsa, följsamhet för behandling och upplevelse av vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer av betydelse för bemötandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Såväl kvantitativa som kvalitativa artiklar inkluderades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I resultatet framkom att faktorer som hade betydelse för bemötandet kunde delas in i tre teman: attityder, faktorer kopplade till patientmötet och faktorer kopplade till organisation. Såväl positiva som negativa attityder till patienter med psykisk ohälsa framkom. Faktorer som kunde kopplas till patientmötet var oro och rädsla, komplex kommunikation, samt otillräcklig kompetens. Faktorer som koppades till organisationen var miljö, tid och resurser, stöd samt prioritering av somatisk vård. Slutsats: Slutsatser som kan dras av studien är att det finns ett antal olika faktorer som kan ha betydelse för bemötandet, samt att det finns utrymme för förbättringar. Viktiga förbättringsområden som framkom är sjuksköterskors attityder och kompetens. Resultatet tyder även på att organisationen inom den somatiska vården inte är anpassad för vård och bemötande av patienter med psykisk ohälsa. / Background: People with mental health problems often have a somatic comorbidity. Research shows that patients with mental health problems often experience that they are treated unfairly and being misunderstood when seeking somatic care. Good encountering is a prerequisite for the creation of a caring relationship which forms the foundation for good care. Encountering also affect the patient's health, compliance, and experience of care. Aim: The aim was to illuminate factors of significance for the encountering of patients with mental health problems in somatic care from nurse’s perspective. Method: A literature review based on 15 articles with both quantitative and qualitative design. Searches were made in the databases PubMed and Cinahl. Result: Factors of significance for encountering could be divided into three themes: attitudes, factors related to the patient meeting and factors related to organization. Both positive and negative attitudes to patients with mental health emerged. Factors related to the patient meeting were anxiety and fear, complex communication, and insufficient skills. Factors related to organization were environment, time and resources, support and prioritization of somatic care. Conclusion: Conclusions that may be drawn from this study are that several different factors may be relevant to encountering, and that there is room for improvement. Important areas of improvement that emerged are nurse´s attitudes and competence. The result also indicates that the organization within somatic care is not adapted to the care and encountering of patients with mental health problems.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem över hela världen. Enligt World Health Organizations (WHO) dör 800 000 människor årligen av suicid, det motsvarar ungefär 11 suicid per 100 000 invånare. I Sverige sker det ca 1500 suicid per år, vilket motsvarar ca fyra suicid per dag. Efter ett suicidförsök är det vanligt att personer kommer in akut och behöver bli inlagda på en somatisk avdelning för fortsatt vård, det leder till att sjuksköterskor som inte har någon erfarenhet av psykiatrisk vård ofta vårdar suicidnära patienter. Patienter som genomfört ett suicidförsök har både positiva och negativa upplevelser av den vård som bedrivits. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära patienter inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar inhämtade från databaserna CINHAL Complete och PsycINFO. Metoden som användes är i enlighet med Friberg (2017). Analysen utfördes genom färgkodning för att kunna identifiera skillnader och likheter i studiernas resultat. Analysen framställdes utifrån ett huvudtema och fem subteman. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräckligt med färdigheter, utbildning och kunskap för att kunna vårda suicidnära patienter. I resultatet framkom även att tidsbrist och hög arbetsbelastning påverkade mötet med suicidnära patienter negativt. I mötet med den suicidnära patienten upplevde sjuksköterskan känslor som lidande, rädsla, ilska och medlidande. Det framkom också att vården som bedrivits var främst inriktad på patientens fysiska behov. Diskussion: Sjuksköterskan påvisade olika upplevelser kring bemötandet av den suicidnära patienten. Bemötandet påverkades negativt av diverse faktorer såsom trosuppfattning, brister i vårdsverksamheten och brist på kunskap. I mötet med den suicidnära patienten var det viktigt att sjuksköterskan reglerade sina upplevda känslor för att inte påverka vårdandet av patienten. Resultatet har diskuterats utifrån Phil Barkers tidsvattenmodell, som lyfter vikten av sjuksköterskans förståelse av patientens livshistoria och hjälpa patienten att uppnå en förbättring genom att se patienten ur ett helhetsperspektiv. / Background: Suicide is a public health problem worldwide. According to the World Health Organizations (WHO) 800 000 people die annually from suicide, which corresponds to about 11 suicides per 100 000 inhabitants. There is roughly 1500 suicides in Sweden every year, which corresponds to about four suicides per day. After a suicide attempt, it is common for the person to get admitted as an emergency matter and need to be treated in a somatic ward for a continued care, which leads to nurses who have no experience in psychiatric care often care for suicidal patients. Patients who have performed a suicide attempt have both positive and negative experiences of the provided care. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for suicidal patients in somatic care. Method: A literature review based on thirteen scientific articles obtained from the databases CINHAL Complete and PsycINFO was used. The method used is in accordance with Friberg (2017). The analysis was performed by color coding to identify differences and similarities in the results of the studies. The analysis was prepared on the basis of one main theme and five subthemes. Results: Nurses felt that they did not have enough skills, education and knowledge to care for suicidal patients. The results also showed that lack of time and high workload had a negative impact on the meeting with suicidal patients. During the meeting with the suicidal patients, the nurse experienced feelings such as suffering, fear, anger and compassion. It also emerged that the care being performed was mainly focused on the physical needs of the patient. Discussion: Nurses demonstrated different experiences regarding the treatment of the suicidal patient. The response was adversely affected by various factors such as belief, lack of care and lack of knowledge. In the meeting with the suicidal patient, it was important that the nurse regulated her perceived feelings so as not to affect the care. The results have been discussed based on Phil Barker's time-water model which highlights the importance of the nurse's understanding of the patient's life story and help the patient achieve an improvement by seeing the patient from a holistic perspective.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är idag ett växande samhällsproblem. I samhället såväl som i hälso- och sjukvården upplever denna patientgrupp stigmatisering. Det leder till försämrad tillgång till vård och kan skapa barriärer för vårdsökande. Detta går emot såväl hälso- och sjukvårdslagen som International Council of nurses [ICN] etiska kod och medför en utmaning för sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt bestående av 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativa- och mixad metod ansats. Sökningen utfördes i CINAHL och PubMeds databaser. Analysen gjordes med hjälp av Braun och Clarkes analys för studier med kvalitativ ansats. Resultat: Analysen resulterade i två teman 1) Positiva upplevelser. 2) Negativa upplevelser med subteman: Avfärdande, Upplevd stigmatisering och Bristande kunskaper. Slutsats: Patienter med psykisk ohälsa uppger upplevelser av goda bemötanden i mötet med den somatiska vården. Dock vittnar vissa patienter om fördomar, stigmatisering och diskriminering. Fördomar tycktes härstamma från kunskapsbrist från personalens sida och ledde till konsekvenser för patienterna. / Background: Mental illness is an increasing societal problem. In society likewise in healthcare this group of patients experience stigma This leads to a more inaccessible healthcare and may lead to a barrier to people seeking care. This goes against the law of health and care likewise the ethical code of International Council of nurses [ICN] and creates a challenge for healthcare personnel. Aim: The aim of this literature study was to research how patients with mental illness experience treatment in a somatic care setting. Method: Literature review consisting of 10 scientific articles with qualitative and mixed methods approach. The searches were made in CINAHL and PubMeds databases. The analysis was conducted with the help of Braun and Clarke’s analysis for studies with a qualitative approach. Results: The analysis resulted in two themes 1) Positive experiences. 2) Negative experiences with the subthemes: Rejection, Experienced stigmatization and Lack of knowledge. Conclusion: Patients with mental illness speak of good experiences when in contact with somatic healthcare. Although some attest to experiencing preconceptions, stigmatization and discrimination. Bias seemed to be rooted in a lack of knowledge from the caregiver and led to consequences for the patients.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar har blivit en del av det moderna samhälles folksjukdomar, och är vanliga hos patienter i den somatiska vården. Eventuella fördomar eller bristande kunskap kring psykisk sjukdom hos vårdpersonalen kan leda till att patienter med psykiska sjukdomar får en sämre vård och ett sämre bemötande än andra patientgrupper. Metod: Studiens design är kvalitativ och empirisk. Data samlades in genom en onlinebaserad enkät där 31 deltagare deltog. Resultatet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Syfte: Att beskriva de upplevelser som personer med psykiska sjukdomar har av vårdpersonalens bemötande i den somatiska vården.  Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i tre kategorier vilka är en förutsättning för en positiv upplevelse; Vikten av god kompetens, Vikten av jämlik vård och Organisatoriska faktorer. Temat som framkom var Utan förståelse, ingen god vård.  Konklusion: Patienter med psykiska sjukdomar har en blandad upplevelse kring bemötandet i den somatiska vårdsektorn. Individuell kunskap och förståelse hos vårdpersonal i den somatiska vården spelar en vital roll i hur patienten med psykisk sjukdom upplever bemötandet. För att kunna erbjuda patienter med psykisk sjukdom en god somatisk vård krävs gedigen utbildning, bättre teamsamverkan och en mer individanpassad vård. / Background: Mental illness has become one of the modern society’s most common diseases, and are common amongst patients in the somatic care. Potential prejudice or lack of knowledge among nursing staff regarding mental illnesses can lead to poorer somatic care for patients with mental illnesses compared to other patient groups. Method: Empirical, qualitative methodology was used. Data was collected through an online baser survey where 31 people participated. The results were analyzed by content analysis. Aim: To describe how patients with mental illnesses experience nursing staff’streatment in the somatic care. Findings: The analysis resulted in three highlighted categories necessary for a positive treatment experience; The importance of good knowledge, The importance of equal healthcare and Organizational factors. The theme that emerged was Lacking understanding, insufficient care. Conclusion: Patients with mental illnesses describe a mixed experience of the treatment in somatic care. Individual knowledge and understanding among nursing staff in the somatic care are vital factors to experience a good treatment. Improvements in staff education, teamwork and individualized care are requirements to be able to offer a more equal, improved somatic care for patients with mental illnesses.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är en utbredd folksjukdom vilken förekommer hos samtliga generationer och kön. Det finns en överrepresentation av patienter med psykisk ohälsa inom psykiatriska- och somatiska verksamheter. Att arbeta inom hälso- och sjukvården och ta emot personer med psykisk ohälsa kan upplevas tids- och resurskrävande. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och beskriva individer med psykisk ohälsas upplevelser av att söka vård inom somatiska vårdinrättningar. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier samt en studie med mixad metod. Artiklarna hämtades via databassökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: En majoritet av patienterna upplevde stigmatiserande attityder från personalen, ett bristande förtroende kopplat till dess symtombeskrivning samt kunskapsbrist. Patienterna uppfattade att reell kompetens saknades relaterat till att frångå patientens tidigare hälsohistoria och behandla patienten enligt nuvarande hälsoproblematik. Noterade arroganta attityder gentemot patienterna framhävs, vilka saknade korrelation till patienternas uppförande. Positiva vårdupplevelser framhävs i de fall vårdpersonal skapade en god relation med patienten samt erhöll en genuin känsla av omsorg. Slutsats: Patienterna beskrev att stigmatiserande attityder från personal bidrog till en känsla av utanförskap inom de somatiska vårdinrättningarna. Utanförskapet genererade ett hinder gällande vårdsökande, vilket ansågs begränsa individens livskvalitet. Enligt författarna beräknas studien generera en ökad sjukdomsförståelse hos vård- och omsorgspersonal, vilket kan bromsa samhällsutvecklingen av psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is a widespread public illness which occurs in all generations and genders. There is an over-representation of patients with mental illness in psychiatric- and somatic functions. Working in health care and receiving people with mental illness can be experienced as time- and resource-consuming. Aim: The purpose of the studies was to compile and describe the experience of individuals with mental illness seeking care in somatic care facilities. Method: A descriptive literature study based on ten qualitative studies and one study with a mixed method. The articles are retrieved via database searches in the databases PubMed and Cinahl. Main results: A majority of patients experienced stigmatizing attitudes from professionals, a lack of trust linked to its symptom description and a lack of knowledge. The patients perceived that real competence was lacking in relation to departing from the patient's previous health history and treating the patient according to current health problems. Noted arrogant attitudes towards the patients are highlighted, which lacked correlation to the patients' behavior. Positive care experiences are highlighted in cases where care staff created a good relationship with the patient and received a genuine feeling of care. Conclusion: The patients described that stigmatizing attitudes from professionals contributed to a feeling of exclusion within the somatic care facilities. Being outside generated an obstacle regarding seeking care, which was considered to limit the individual's quality of life. According to the authors, the study is expected to generate and increase understanding of the disease among health and social care personnel, which can slow down the social development of mental illness.