<p>Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera vad som legat till grund för organisering av arméns insatsförband insatsorganisations år 2009 (IO 09). Hur ser organisationsstrukturen ut och vilka faktorer har påverkat organiseringen av IO 09? Uppgiftens komplexitet innebar att jag närmade mig problemformuleringen från olika perspektiv. Studien omfattar därmed en mångsidig kvalitativ analys av data från både styrdokument och intervjuer.</p><p>Studien visar att det framförallt är de klassiska ”byråkratiska teoretiska” perspektiven som dominerar organisationsdesignen inom arméns insatsorganisation 2009. Vidare förefaller det finnas en arketyp för hur ett förband i armén skall vara organiserat. Denna arketyp omfattas sannolikt av en organisationsstruktur om fyra ledningsnivåer och ett kontrollspann om fyra eller fem enheter i alla nivåer. Signifikant för maskinbyråkratimodellen, vilken identifierats i nio av tio organisationsstrukturer i IO 09, är att denna organisationsdesign underlättar tydliga och klara ledningsförhållanden. Däremot har maskinbyråkratimodellen en del nackdelar såsom att modellen anses vara rigid och svår att förändra. Studien konstaterar därmed en intressant paradox d.v.s. kravet på att organisationerna i IO 09 skall vara modulära och flexibla samtidigt som organisationsstrukturerna i IO 09 antyder något annat. Ett annat resultat som studien visar är att det framförallt synes varit mänskliga faktorer tillsammans med omgivningskaraktäristiska faktorer som dominerat ”processerna” i organiseringen av IO 09, därmed också i allra högsta grad resultatet av hur arméns insatsorganisation 2009 är organiserad.</p> / <p>The purpose of this essay is to analyse and discuss what has been the basis of the organization of the mission-based armed forces in the year of the mission-based organization 2009 (IO 09). What does the organizational structure look like and what factors have affected the organization of IO 09? The complexity of the task demanded an approach to problem formulation from various perspectives. Thus, the study includes a diversified qualitative analysis of data collected from governing documents as well as interviews.</p><p>The study shows that, above all, it is the classic “bureaucratic theoretical” perspectives that dominate the organizational design within the mission-based organization 2009. Furthermore, there seems to exist an archetype with respect to how an army force battalion unit should be organized. This archetype does most likely represent an organizational structure comprised of four levels of leadership and a span of control of four or five units operating at all levels. Significant to the machine bureaucracy model, which has been identified in nine out of ten organizational structures in IO 09, is that this organizational design facilitates distinct and clear leadership conditions. However, the machine bureaucracy model demonstrates some disadvantages such as the fact that it is considered to be rigid and difficult to change. Hence, the study reveals an interesting paradox, that is, the requirements stipulated for the organizations in IO 09 are supposed to be modular and flexible while the organizational structures in IO 09 suggest something else. An additional result showed by the study is that, primarily, it appears that human factors combined with environmental characteristic factors have dominated the “processes” with regard to the organization of IO 09. Consequently, these factors have also seem to generated the outcome with regard to how the army’s mission-based organization 2009 has been organized.</p>

The reforms in the public sector, as consequence of New Public Management, have led to flattened organizational structure, increasing the span of control(SOC) width for managers. The aim of the study was to investigate the association between SOC width, working conditions (job demands, job resources and engaged leadership), employee health and engagement. SOC was measured as predictor for employee health and engagement, where mediation of working conditions effect on the relation was examined. Self-administrated surveys were collected from 1551 employees working under 109 managers in four public sector municipal operations in Sweden. The result displayed that it was unfavorable to have managers with a wide SOC for the employees working conditions, engagement and health. SOC was a significant predictor for health, while mediation of working conditions could not account for the relationship. These results indicate that a narrow SOC may improve working conditions and health outcomes for employees.

Ett gott ledarskap är en nyckelfaktor för att bedriva en fungerande vård. Chefer inom vård- och omsorg är en av de yrkeskategorier som har flest antal underställda per chef, det vill säga bredast kontrollspann. Det hälsofrämjande ledarskapet bygger på att ledaren kan skapa förutsättningar för sina medarbetare att bevara det som fungerar väl i verksamheten och kunna stärka och främja en hälsosam arbetsplats med välmående medarbetare. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur ett brett kontrollspann kan påverka förutsättningarna för ett hälsofrämjande ledarskap inom vård och omsorg. Valt tillvägagångssätt är systematisk integrativ litteraturöversikt. Ur den inkluderade studierna framkommer att breda kontrollspann överlag påverkar ledare och dess medarbetare negativt. Ett stort antal anställda skapar minskade möjligheter för ledaren att kommunicera med och finnas till för medarbetare och därmed försvåras det hälsofrämjande ledarskapet. Ett brett kontrollspann minskar också effekten av ledarskapsstilar som annars generellt visar positiv inverkan på mindre arbetsgrupper, såsom ett transformativt och transaktionellt ledarskap. Resultaten öppnar upp för en diskussion kring huruvida breda kontrollspann bidrar till sämre förutsättningar för ledare inom vård och omsorg att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. Det finns studier som visar att stödfunktioner kan hjälpa en ledare med ett brett kontrollspann genom att avlasta ledaren med administrativa uppgifter. Alternativet är att minska kontrollspannet, men svaret på vad som är det optimala kontrollspannet råder det delade meningar om. Snarare bör fokus istället läggas på att skapa en hälsofrämjande arbetsplats för personalen och dess ledare. / A good leadership is a key factor to provide for a functional health care. Leaders of health and social care hold among the widest spans of control, with other words number of employees per leader, than most other professions generally. Health promoting leadership is built around the leader’s ability to help create conditions for the employees to preserve the aspects that are well-functioning, whilst strengthening and promoting a healthy workplace with healthy employees. The purpose of this literature review is to investigate how a wide span of control can affect the conditions for a health-promoting leadership in health and social care. Method of choice is a systematic integrative literature review. The included literature reveals that a wide span of control negatively affects leaders and employees. A wide span of control reduces the leader’s opportunities to interact with the employees, which in return complicates a health promoting leadership. A wide span of control also diminishes the effects of leadership styles that has proven having positive effect in smaller work groups, for example a transformational and transactional leadership. The results make way for a discussion whether a wide span of control contributes to worsening the conditions for leaders in health and social care in the making of a healthy workplace. Studies show that support functions can help a leader with a wide span of control , by relieving the leader from administrative tasks. The alternative is to reduce the span of control, but there are different opinions to the answer to what is an optimal span of control. Focus should rather be put in creating a health promoting workplace for the employees and their leader.

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera vad som legat till grund för organisering av arméns insatsförband insatsorganisations år 2009 (IO 09). Hur ser organisationsstrukturen ut och vilka faktorer har påverkat organiseringen av IO 09? Uppgiftens komplexitet innebar att jag närmade mig problemformuleringen från olika perspektiv. Studien omfattar därmed en mångsidig kvalitativ analys av data från både styrdokument och intervjuer. Studien visar att det framförallt är de klassiska ”byråkratiska teoretiska” perspektiven som dominerar organisationsdesignen inom arméns insatsorganisation 2009. Vidare förefaller det finnas en arketyp för hur ett förband i armén skall vara organiserat. Denna arketyp omfattas sannolikt av en organisationsstruktur om fyra ledningsnivåer och ett kontrollspann om fyra eller fem enheter i alla nivåer. Signifikant för maskinbyråkratimodellen, vilken identifierats i nio av tio organisationsstrukturer i IO 09, är att denna organisationsdesign underlättar tydliga och klara ledningsförhållanden. Däremot har maskinbyråkratimodellen en del nackdelar såsom att modellen anses vara rigid och svår att förändra. Studien konstaterar därmed en intressant paradox d.v.s. kravet på att organisationerna i IO 09 skall vara modulära och flexibla samtidigt som organisationsstrukturerna i IO 09 antyder något annat. Ett annat resultat som studien visar är att det framförallt synes varit mänskliga faktorer tillsammans med omgivningskaraktäristiska faktorer som dominerat ”processerna” i organiseringen av IO 09, därmed också i allra högsta grad resultatet av hur arméns insatsorganisation 2009 är organiserad. / The purpose of this essay is to analyse and discuss what has been the basis of the organization of the mission-based armed forces in the year of the mission-based organization 2009 (IO 09). What does the organizational structure look like and what factors have affected the organization of IO 09? The complexity of the task demanded an approach to problem formulation from various perspectives. Thus, the study includes a diversified qualitative analysis of data collected from governing documents as well as interviews. The study shows that, above all, it is the classic “bureaucratic theoretical” perspectives that dominate the organizational design within the mission-based organization 2009. Furthermore, there seems to exist an archetype with respect to how an army force battalion unit should be organized. This archetype does most likely represent an organizational structure comprised of four levels of leadership and a span of control of four or five units operating at all levels. Significant to the machine bureaucracy model, which has been identified in nine out of ten organizational structures in IO 09, is that this organizational design facilitates distinct and clear leadership conditions. However, the machine bureaucracy model demonstrates some disadvantages such as the fact that it is considered to be rigid and difficult to change. Hence, the study reveals an interesting paradox, that is, the requirements stipulated for the organizations in IO 09 are supposed to be modular and flexible while the organizational structures in IO 09 suggest something else. An additional result showed by the study is that, primarily, it appears that human factors combined with environmental characteristic factors have dominated the “processes” with regard to the organization of IO 09. Consequently, these factors have also seem to generated the outcome with regard to how the army’s mission-based organization 2009 has been organized.