The purpose with this thesis was to study the special pedagogical perspectives that stood out in documents written by the special teachers in preschool. In order to maintain the thesis research questions a text analysis was carried out on the document “Handledningssamtal” that was used by the special teachers in their contact with the teachers in preschool. The documents were analyzed based in the special educational perspectives and the results and measures from the analysis were divided into three levels; individual, group and organizational level. Finally a study of the connection between the analysis and the measures was carried out and the result was reported in a typology schedule inspired by earlier research. The result of the text analysis indicated that the special educational perspective that dominated was the relational (environmental) perspective. The level that was most frequent in the investigations was the individual level since half of the documents reported that the problems discovered were to be found on this level. The most measures were taken at both the group level and individual level. The most common connection between investigation and measure were individua lneeds/measures belonging to the environment.

The aim with this thesis was to study how primary school teachers perceive their mission in working with inclusive education. The aim was also to study their thoughts and experience of the Special education support. To conduct the inquiry twelve primary school teachers from two different communities in Sweden were asked to give their views of inclusive education. The central issues was how the primary school teachers interprets the concept of inclusion, the opportunities and obstacles they perceived and how the Special education support was formed in the work with inclusion in their schools. The result shows that the majority part of the primary teachers interprets the concept as a spatial or social inclusion. The result also shows that primary teachers are familiar with the values given by national curriculum but to perceive all students as an asset in their daily educational work the primary teachers expressed a feeling of uncertainty. The Special education support was described as compensatory where the students mainly get help to catch up, often in a small group or individually. The conclusion is that the Special education mainly works traditionally and few teachers question the approach. The word inclusion was understood differently by the primary teachers and they perceived inclusion more like an obstacle than as an opportunity. A major reason is the requirement of high effectiveness and fear of not suffice for all students. / Syftet med denna studie var att få kunskap om hur grundskollärare ser på och uppfattar sitt uppdrag att arbeta med en inkluderande skolverksamhet. Syftet var också att undersöka deras tankar kring och erfarenhet av det specialpedagogiska stödet i detta arbete. För att genomföra studien har tolv grundskollärare i årskurserna 1-6 från två olika kommuner i Sverige genom kvalitativa intervjuer fått ge sin syn på verksamheten. Intervjuerna har utgått ifrån forskningsfrågorna hur grundskollärare tolkar begreppet inkludering, vilka möjligheter och hinder lärarna kan se med ett inkluderande arbetssätt och hur lärarna ser på det specialpedagogiska stödet vid inkludering. Resultaten visar på att de flesta lärare tolkar begreppet inkludering som placeringsorienterad, en fysisk placering, och/eller individorienterad, när enskild elev behöver stöd. Våra resultat visar också på att lärare är väl förtrogna med den värdegrundstanke som genomsyrar skolans styrdokument, men när det gäller att se alla elever som en tillgång i klassrummet och möta dem där de är, beskriver de en känsla av otillräcklighet. Det specialpedagogiska stödet beskrivs som kompensatoriskt, där eleven får stöd i att hinna ikapp övriga elever, oftast enskilt eller i liten grupp utanför ordinarie undervisningslokal. Slutsatsen blir att den specialpedagogiska verksamheten främst arbetar traditionellt och få lärare förändrar det arbetssättet. Ordet inkludering uppfattas olika av lärarna och inkludering ses mer som ett hinder än som en möjlighet. En stor anledning till det är kravet på hög måluppfyllelse och rädsla för att inte räcka till för alla elever.

Sammanfattning Dagens samhälle ställer stora krav på läsförmåga för att vara en del av samhället. Förutsättning för inlärning bottnar i en god läsundervisning. Läsprocessen innehåller flera faktorer såsom språkförståelse, avkodning och motivation. Tidigare forskning beskriver pedagogisk tjänstehund som en möjlig och tänkbar motivator för ökad läslust hos elever.    Studiens fokusområde har varit att undersöka speciallärare/specialpedagogers erfarenheter beträffande pedagogisk tjänstehund som ett externt kompensatoriskt verktyg i skolsam­manhang. Syftet med studien är att öka kunskapen om pedagogiska tjänstehundens betydelse för att öka elevens motivation i samband med läsinlärning. Relevanta centrala begrepp i studien är motivation och självkänsla. En kvalitativ metod med intervju som datainsamlings instrument har använts. Ett induktivt arbetssätt har varit aktuellt eftersom vi valt att utforska i empirin. Studiens resultat har tolkats utifrån tematisk analys och sex steg har presenterats, vilket resulterat i olika teman. De teman som identifierats och finns med i uppsatsen är; erfarenheter från specialpedagoger/lärare som gör att pedagogisk tjänstehund rekommenderas i undervisningen, den pedagogiska tjänstehundens roll i samband med elevens läsutveckling, ledningsansvar, speciallärare/pedagogers erfarenheter av resultat beträffande hundassisterad pedagogik och vikten av en välorganiserad verksamhetsplan.   Studien visar att hunden kan vara ett möjligt externt kompensatoriskt verktyg i interventioner, då man arbetar utifrån uppställda mål och kontinuerlig utvärdering, för att skapa läslust och ökat läsflyt. Beroende på aktivitet eller intervention kan man se skillnad på elevens progression. Tidiga insatser för att främja lust och bibehålla elevens självkänsla är viktiga förutsättningar för att undvika en beteendeproblematik och i värsta fall utanförskap för den enskilda eleven.