Denna studies är ett försök att ge en ökad förståelse för hur rektorer och lärare vid en kommunal skola och en friskola på gymnasienivå ser på specialpedagogens funktion i skolan. Detta görs genom en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att är att ge en bild av specialpedagogens funktion i skolan genom att belysa sex lärares, tre på en kommunal skola och tre på en friskola, och två rektorers, en vid en kommunal skola och en vid en friskola, syn på och tankar om detta. Detta för att få en ökad förståelse för vad lärare och rektorer förväntar sig av den funktion som specialpedagogen fyller i skolan. De tre frågor som ska hjälpa till att belysa detta är: - Hur ser rektorerna på specialpedagogens funktion? - Hur ser skolans lärare på specialpedagogens funktion? - Skiljer sig synen på specialpedagogens funktion beroende på om läraren och rektorn är verksam vid en kommunal skola eller en friskola? Studiens resultat tolkas utifrån de två vanligaste förekommande specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt och relationellt, tidigare forskning och skolans styrdokument. Resultaten ger sammantaget en bild av specialpedagogens yrkesroll som komplex, där synen på den specialpedagogiska yrkesrollen hos rektorerna spänner från att vara en specialundervisare för enskilda elever i behov av särskilt stöd till att arbeta med handledning och skolutveckling. Den bild av specialpedagogerna och deras funktion som rektorerna målar upp är mer relationell till sin karaktär än kategorisk. Lärarna i studien anser att specialpedagogerna är viktig för att de ska kunna klara av att hjälpa de elever som har behov av särskilt stöd och att de skulle vilja ha mer tillgång till det stöd som specialpedagogerna ger. Även lärarna bild av specialpedagogens funktion överväger något åt det relationella perspektivet. Resultaten i studien pekar även mot att det är svårt att finna några betydande skillnader mellan hur synen ser ut på specialpedagogens funktion oavsett om läraren eller rektorn är verksam vid en kommunal skola eller en friskola.

Syftet med vår studie är att genom fokusgruppsintervjuer belysa hur rektorer anser att de organiserar specialpedagogens uppdrag och hur denna organisering påverkar specialpedagogens funktion i skolan. Vi har valt att tillämpa ett organisationsteoretiskt perspektiv då vi menar att organiseringen av uppdraget är det som till största del påverkar arbetsuppgifterna. Särskilt fokus lägger vi på begreppen sensemaking och tool-dropping, vilka kort kan förklaras som att specialpedagogens funktion är meningsskapande för alla i verksamheten och hur verktyget specialpedagog kan och bör användas. Studien har relevans för det specialpedagogiska området då rektors kunskap om specialpedagogens kompetens har betydelse för vilka arbetsuppgifter specialpedagogen tilldelas. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats då vi tolkar rektorernas svar för att förstå hur de resonerar. Studiens empiriska material är insamlat med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag fortfarande är otydligt för såväl rektorer som för lärare, vilket påverkar både specialpedagogens mandat och arbetsuppgifter. Det framkommer också att i talet om specialpedagogens funktion i skolan är rektorerna överens och samstämmiga i vilka huvudsakliga arbetsuppgifter en specialpedagog ska ha, men att inte alla lyckas omvandla detta i praktiken. I diskussionen lyfter vi vikten av att rektorer skapar en genomarbetad och klart uttalad arbetsbeskrivning som är väl förankrad hos både specialpedagog och lärare, som ett led i att stärka och förtydliga specialpedagogens uppdrag på skolorna.

Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat är en förutsättning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka på välmående, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av särskilt stöd. Denna pilotstudie är ett första valideringsförsök av självskattningsverktyget Målsättningar och värderingar i skolan, MAVIS, en enkät för lärare som innehåller 50 frågor föredelade på 10 områden: Kreativitet, Stimulans, Lärande, Kompetens, Säkerhet, Kontroll, Hjälpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget är utvecklat från en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrån universella mänskliga värderingar och behov. Syftet med studien är att undersöka hur detta självskattningsverktyg för lärare verkar fungera för att få en uppfattning om det sociala klimatet i några klasser och om det kan antas vara användbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument. Syftet är även att identifiera förbättringsmöjligheter vid användandet av skattningsinstrumentet. Studien är förlagd på två grundskolor och deltagare är två klasser ur årskurs åtta och sex lärare. Metodansatsen är både kvantitativ och kvalitativ och omfattas av lärarskattningar, skattningar utifrån observationer samt samtal med deltagande lärare. Resultatet pekar på att skattningar kan visa på mönster och ge indikationer på en klass fysiska och sociala klimat. Skattningsverktyget öppnar upp för diskussioner utifrån skolans/elevgruppens styrkor och utvecklingsområden vilka kan användas av specialpedagog, lärare och skolledningen i verksamhetens förändringsarbete och utveckling av det fysiska och sociala klimatet.