A problem in machine translation is how to handle pronouns since languages use these differently, for example, in anaphoric reference. This essay examines what happens to the English third person pronouns he, she, and it when translated into Icelandic. Parallel corpora were prepared by tokenisation and subsequently the machine translation method word alignment was applied on the corpus. The results show that when a pronoun is used to refer to something outside the sentence (extra-sentential), this gives rise to major problems. Another problem encountered was the differences in the deictic strength between pronouns in English and Icelandic. One conclusion that can be drawn is that more research is needed as more reliable ways of handling pronouns are needed in translations. / Ett problem inom maskinöversättning är hur man ska hantera pronomen då språk använder dessa olika, exempelvis vid anaforisk referens. I den här uppsatsen undersöks vad som händer med engelska tredje persons pronomen he, she, och it när de har översatts till isländska. Parallella korpusar gjordes iordning genom tokenisering och därefter användes maskinöversättningsmetoden ordlänkning på korpusen. Resultaten visar att när pronomen används för att referera till något utanför satsen (extrasententiell) är det ett stort problem. Ett annat problem som påträffades gällde skillnader i deiktisk styrka mellan pronomen i engelska och isländska. En slutsats som kan dras är att mer forskning behövs då det behövs mer tillförlitliga sätt att hantera pronomen i översättningar.

Detta examensarbete bygger på en undersökning gjord i en år sju samt  en år nio i grundskolans senare del. Syftet för arbetet har varit att utifrån ett elevperspektiv undersöka vilka sociala medier ungdomar använder idag. Främst Facebook som ligger i tiden just nu med över 4 miljoner medlemmar bara i Sverige. Om lärare i sin undervisning kan utnyttja och använda  Facebook som ett pedagogiskt redskap eftersom det är något som eleverna naturligt ändå använder. Detta är en intressant fråga eftersom sociala medier tycks få en allt större plats i vårt allt mer digitaliserade samhälle där mycket information finns att tillgå på internet.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs. dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren. Vem vill lyssna på en syntetisk röst som låter väldigt ledsen eller arg t.ex. när bilens GPS-navigator sorgset talar om att vi ska ta nästa avfart åt höger. Känslosignalering sker normalt både auditivt och visuellt, en glad person har ofta ett leende på läpparna och talar på ett sätt att vi som lyssnare får intryck av att personen är glad. Denna studie handlar just om den auditiva signaleringen av känslor som jag kallar känsloprosodi. Det är inte självklart att talare av olika språk signalerar känslor på samma sätt trots att många lingvister, liksom jag, är övertygade om att det finns en viss universalitet, vilket man bör beakta vit tal-till-talöversättningssystem. Av denna anledning har jag i min studie valt att jämföra svenska auditiva känsloyttranden med spanska känsloyttranden. Detta har jag gjort genom att göra perceptionstester av spanska röster och jämfört resultaten med en tidigare studie av Åsa Abelin och Jens Allwood på Göteborgs universitet (1999) som gjort en liknande studie mha. svenska röster. Jämförelser av misstolkningar av avsedda känslor indikerar bl.a. att vissa känslor verkar uttryckas på olika sätt för spanska och svenska. Tydligast är detta för ”förvåning” som i båda studier i stor utsträckning misstolkats av informanter med annat modersmål än talaren, även ”avsky” verkar uttryckas något annorlunda. Andra resultat som framkom är att svensktalande ofta misstolkar ”ilska” (spansk) som ”glädje” vilket kan jämföras med att spansktalande misstolkade ”glädje” (svensk) som ”sorg”. Studien visar också att känslor som förväxlas ofta är akustiskt lika till uttrycket och även har en del semantiska likheter.

In this thesis I present an unsupervised approach that can be made supervised in order to reducetranslation of changes in structured information, stored in XML-documents. By combining a sentenceboundary detection algorithm and a sentence alignment algorithm, a translation memory is createdfrom the old version of the information in different languages. This translation memory can then beused to translate sentences that are not changed. The structure of the XML is used to improve theperformance. Two implementations were made and evaluated in three steps: sentence boundary detection,sentence alignment and correspondence. The last step evaluates the using of the translation memoryon a new version in the source language. The second implementation was an improvement, using theresults of the evaluation of the first implementation. The evaluation was done using 100 XML-documents in English, German and Swedish. There was a significant difference between the results ofthe implementations in the first two steps. The errors were reduced by each step and in the last stepthere were only three errors by first implementation and no errors by the second implementation. The evaluation of the implementations showed that it was possible to reduce text that requires re-translation by about 80%. Similar information can and is used by the translators to achieve higherproductivity, but this thesis shows that it is possible to reduce translation even before the textsreaches the translators.

The healthcare domain contains a lot of information that could help patients understand and handle their situation, if it is presented in an understandable way. One way to assist healthcare professionals in this endeavour could be a text generation system that can handle a large amount of information and produce a text adapted to fit the knowledge and needs of the recipient. In order to construct such a system, the current methods for presenting and adapting texts in the healthcare domain need to be analysed and understood. In this study, Rhetorical Structure Theory is used, which is a framework that has often been applied within text generation to map out how texts are structured. The objective is to discern how texts containing medication information directed toward laymen are structured in comparison to similar texts directed toward healthcare professionals. It turns out that the texts directed toward laymen prompt and motivate the reader directly, while texts directed toward healthcare professionals at the utmost offer advice and generally provides more neutral, comprehensive information. The results indicate that Rhetorical Structure Theory can be used to find different intentions with texts directed toward different recipients, as well as how these intentions are mediated in the texts, in a structured way that appears to be useful for the text generation process. / Hälso- och sjukvårdsfältet innehåller mycket information som skulle kunna hjälpa patienter att förstå och hantera sin situation, under förutsättning att den formuleras på ett begripligt sätt. Ett sätt att underlätta denna uppgift för vårdpersonal skulle kunna vara ett textgenereringssystem som kan hantera den stora mängden information och producera en text som är anpassad till mottagarens behov och förkunskaper. För att kunna konstruera ett sådant system måste emellertid hälso- och sjukvårdens nuvarande praxis för att formulera och anpassa texter analyseras och förstås. I den här studien används Rhetorical Structure Theory, som är ett struktureringssystem som ofta tillämpats inom textgenerering för att kartlägga hur texter hänger samman. Målet är att avgöra hur texter med medicinsk information avsedda för privatpersoner är strukturerade i förhållande till liknande texter avsedda för vårdpersonal. Det visar sig att texter riktade till privatpersoner ger direkta uppmaningar och motiveringar medan texter riktade till vårdpersonal på sin höjd erbjuder råd och överlag ger mer neutral, mångsidig information. Resultatet indikerar att Rhetorical Structure Theory kan användas för att identifiera skillnader i intention med texter riktade till olika mottagare, samt hur dessa intentioner förmedlas i text, på ett strukturerat sätt som verkar vara användbart för textgenererings­processen.

This licentiate thesis presents a software architecture for inductive labeled dependency parsing of unrestricted natural language text, which achieves a strict modularization of parsing algorithm, feature model and learning method such that these parameters can be varied independently. The architecture is based on the theoretical framework of inductive dependency parsing by Nivre \citeyear{nivre06c} and has been realized in MaltParser, a system that supports several parsing algorithms and learning methods, for which complex feature models can be defined in a special description language. Special attention is given in this thesis to learning methods based on support vector machines (SVM). The implementation is validated in three sets of experiments using data from three languages (Chinese, English and Swedish). First, we check if the implementation realizes the underlying architecture. The experiments show that the MaltParser system outperforms the baseline and satisfies the basic constraints of well-formedness. Furthermore, the experiments show that it is possible to vary parsing algorithm, feature model and learning method independently. Secondly, we focus on the special properties of the SVM interface. It is possible to reduce the learning and parsing time without sacrificing accuracy by dividing the training data into smaller sets, according to the part-of-speech of the next token in the current parser configuration. Thirdly, the last set of experiments present a broad empirical study that compares SVM to memory-based learning (MBL) with five different feature models, where all combinations have gone through parameter optimization for both learning methods. The study shows that SVM outperforms MBL for more complex and lexicalized feature models with respect to parsing accuracy. There are also indications that SVM, with a splitting strategy, can achieve faster parsing than MBL. The parsing accuracy achieved is the highest reported for the Swedish data set and very close to the state of the art for Chinese and English. / Denna licentiatavhandling presenterar en mjukvaruarkitektur för datadriven dependensparsning, dvs. för att automatiskt skapa en syntaktisk analys i form av dependensgrafer för meningar i texter på naturligt språk. Arkitekturen bygger på idén att man ska kunna variera parsningsalgoritm, särdragsmodell och inlärningsmetod oberoende av varandra. Till grund för denna arkitektur har vi använt det teoretiska ramverket för induktiv dependensparsning presenterat av Nivre \citeyear{nivre06c}. Arkitekturen har realiserats i programvaran MaltParser, där det är möjligt att definiera komplexa särdragsmodeller i ett speciellt beskrivningsspråk. I denna avhandling kommer vi att lägga extra tyngd vid att beskriva hur vi har integrerat inlärningsmetoden supportvektor-maskiner (SVM). MaltParser valideras med tre experimentserier, där data från tre språk används (kinesiska, engelska och svenska). I den första experimentserien kontrolleras om implementationen realiserar den underliggande arkitekturen. Experimenten visar att MaltParser utklassar en trivial metod för dependensparsning (\emph{eng}. baseline) och de grundläggande kraven på välformade dependensgrafer uppfylls. Dessutom visar experimenten att det är möjligt att variera parsningsalgoritm, särdragsmodell och inlärningsmetod oberoende av varandra. Den andra experimentserien fokuserar på de speciella egenskaperna för SVM-gränssnittet. Experimenten visar att det är möjligt att reducera inlärnings- och parsningstiden utan att förlora i parsningskorrekthet genom att dela upp träningsdata enligt ordklasstaggen för nästa ord i nuvarande parsningskonfiguration. Den tredje och sista experimentserien presenterar en empirisk undersökning som jämför SVM med minnesbaserad inlärning (MBL). Studien använder sig av fem särdragsmodeller, där alla kombinationer av språk, inlärningsmetod och särdragsmodell har genomgått omfattande parameteroptimering. Experimenten visar att SVM överträffar MBL för mer komplexa och lexikaliserade särdragsmodeller med avseende på parsningskorrekthet. Det finns även vissa indikationer på att SVM, med en uppdelningsstrategi, kan parsa en text snabbare än MBL. För svenska kan vi rapportera den högsta parsningskorrektheten hittills och för kinesiska och engelska är resultaten nära de bästa som har rapporterats.

In order to facilitate comprehensibility and translation, the language used in software user documentation must be standardized. If the terminology and language rules are standardized and consistent, the time and cost of translation will be reduced. For this reason, controlled languages have been developed. Controlled languages are subsets of other languages, purposely limited by restricting the terminology and grammar that is allowed. The purpose and goal of this thesis is to investigate how using a controlled language can improve comprehensibility and translatability of software user documentation written in English. In order to reach our goal, we have performed a case study at IFS AB. We specify a number of research questions that help satisfy some of the goals of IFS and, when generalized, fulfill the goal of this thesis. A major result of our case study is a list of sixteen controlled language rules. Some examples of these rules are control of the maximum allowed number of words in a sentence, and control of when the author is allowed to use past participles. We have based our controlled language rules on existing controlled languages, style guides, research reports, and the opinions of technical writers at IFS. When we applied these rules to different user documentation texts at IFS, we managed to increase the readability score for each of the texts. Also, during an assessment test of readability and translatability, the rewritten versions were chosen in 85 % of the cases by experienced technical writers at IFS. Another result of our case study is a prototype application that shows that it is possible to develop and use a software checker for helping the authors when writing documentation according to our suggested controlled language rules.

I detta arbete presenteras hatfulla kommentarer på internet som ett sam- hällsproblem som vi bör göra något åt. Webbplatsen Exponerat.net presenteras som en källa till hatfulla kommentarer. Med hjälp av ett förenklande antagande om att de kommentarer som finns på Exponerat kan utgöra en god representation för hatfulla kommentarer på internet konstruerar vi en klassificerare. Klassificeraren utvärderas i två steg; det ena med hjälp av tiofaldig korsvalidering och det andra manuellt. Klassificeraren uppvisar acceptabla precision/recall-värden i det första utvärderingssteget men faller kort i det manuella. Arbetet avslutas med en diskussion om rimligheten i det förenklande antagandet att använda en enda källa. / Hate speech on the internet is a serious issue. This study asks the question: "Is it possible to use machine learning to do something about it?". By using crawled comments from the blog Exponerat.net as a representation of “hate” and comments from the blog Feber.se as “not-hate” we try to construct a classifier. Evaluation in done in two steps; one using 10-fold cross validation and one using manual evaluation methods. The classifier produces an acceptable result in the first step but falls short in the second. The study ends with discussions about if it is even possible to train a classifier using only one source of data.

Denna studie är ett kognitionsvetenskapligt examensarbete som syftar på att skapa en modell som skapar semantiska representationer utifrån ett mer biologiskt plausibelt tillvägagångssätt jämfört med traditionella metoder. Denna modell kan ses som ett första steg i utredningen av ansatsen som följer. Studien utreder antagandet om Self Organizing Maps kan användas för att skapa semantiska representationer ur stora mängder text utifrån ett distribuerat inspirerat tillvägagångssätt. Resultatet visar på ett potentiellt fungerande system, men som behöver utredas vidare i framtida studier för verifiering av högre grad.

As the amount of information increase, the need for automatic textsimplication also increase. There are some strategies for doing thatand this thesis has studied two basic synonym replacement strategies.The rst one is called word length and is about always choosinga shorter synonym if it is possible. The second one is called wordfrequency and is about always choosing a more frequent synonym if itis possible. Three dierent versions of them were tried. The rst onewas about just choosing the shortest or most frequent synonym. Thesecond was about only choosing a synonym if it was extremely shorteror more frequent. The last was about only choosing a synonym if itmet the requirements for being replaced and was on synonym level 5.Statistical analysis of the data revealed no signicant dierence. Butsmall trends showed that always choosing a more frequent synonymthat is of level 5 seemed to make the text a bit easier.