This thesis is documentation and analysis of the stage management process working on the 2014 production of Striking 12 at the University of Iowa’s Department of Theatre Arts. In this thesis, the author analyzes the challenges and successes of Striking 12 from a stage management perspective as well as reflects upon the process and its influence on her as a stage manager.

På grund av vårt stora och gemensamma intresse för konståkning valde vi att sätta upp en isshow i samarbete med Lunds konståkningsklubb. Rapporten behandlar hur det är att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstått under projektets gång och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har också undersökt hur man ljussätter en isyta och hur man går tillväga när föreställningen som ska ljussättas inte står färdig förrän dagen före premiär.

The purpose of this project is to assess the production level one person can achieve when directing, designing, and managing all aspects of a major theatrical production. It will identify strategies and techniques which are crucial for success in the areas of theatrical design and management.

Bakgrund: Tillverkningsindustrins små företag utgör en stor andel av de totala företagen i Sverige, och branschen omsätter näst mest i landet. Tillverkningsbranschen står även för det största förädlingsvärdet. Det finns stor utvecklingspotential för dessa mindre företag när det gäller tillväxt, och ökad tillväxt skulle gynna såväl det lokala som nationella samhället. Förbättrad kunskap inom ekonomistyrning kan vara en väg till ökad tillväxt, men forskningen inom ämnet är skral när de kommer till små företag då den främst utgått empiriskt ifrån stora företag. Således saknas en helhetssyn över kunskaperna i tillverkningsindustrins små företag samt vad som förklarar dessa kunskaper.  Syfte: Att fördjupa förståelsen för ekonomistyrning bland mindre tillverkningsföretag genom att undersöka vilka ekonomistyrningskompetenser som är mer eller mindre frekventa i tillverkningsföretag med årlig omsättning mellan 5–20 miljoner kronor. Studien ämnar även undersöka vad som kan förklara de nuvarande ekonomistyrningskunskaperna.  Genomförande:  Det empiriska materialet samlades in via enkäter som undersökte företagsstruktur, självskattade kunskaper inom ekonomistyrning, framtida behov samt planerat tillvägagångssätt för att förbättra kompetenser inom ekonomistyrning. Enkäten skickades ut till över 800 respondentföretag. För att analysera empiriska data användes statistiska analysmetoder.     Slutsatser: Mindre tillverkningsföretag anser sig ha goda kunskaper inom de finansiella delarna av ekonomistyrning, relativt goda kunskaper inom de organisatoriska delarna och mindre goda kunskaper inom de kulturrelaterade delarna. Studien identifierar tre faktorer som genom underliggande strukturer förklarar företagens ekonomistyrning. Ett statistiskt signifikant samband har funnits mellan ledningsgruppens utbildningsnivå och förklaring av kunskaper inom en av de tre faktorerna. / Background: The manufacturing industry's small companies make up a large proportion of the total companies in Sweden, and the industry has the second highest turnover in the country. The manufacturing industry also stands for the greatest value added. There is room for development for these smaller businesses in terms of growth, and increased growth would benefit both local and national society. Improved management control competencies may be a path to increased growth, but research on the subject is scant when it comes to small companies, as it has primarily been empirically based on large companies. Thus, a holistic view over the knowledge structure in the manufacturing industry's small companies is lacking, as well as what explains their competencies.   Objective: Deepening the understanding of management control within smaller manufacturing companies by examining which management control competencies are more or less frequent in manufacturing companies with annual sales of between SEK 5-20 million. The study also intends to investigate what might explain their current knowledge within management control.  Design: The data was collected via surveys that examined company structure, self-assessed knowledge in management control and future competence need regarding management control. The survey was sent to more than 800 respondent companies.   Conclusion: Smaller manufacturing companies consider themselves to have good knowledge in the financial and organizational parts of management control and less knowledge in the culture-related management control. The study identifies three factors that explain the financial management of companies through underlying structures. A statistically significant relationship has been found between the management group's level of education and the explanation of knowledge within one of the three factors.

L’image de l’homme de théâtre Jean Vilar reste aujourd’hui bien réductrice. Elle peut se résumer en deux mots : Avignon, TNP. L’étude vise à effacer cette caricature, tente de retrouver le parcours de Vilar dans sa totalité : se soustraire à la légende et recouvrer l’histoire. Formation, influences, hésitations, impasses, difficultés tout au long de son chemin avant de rencontrer le théâtre. Autrement dit, dévoiler un itinéraire d’homme et non pas une icône. Itinéraire également, celui du praticien et de la réflexion née du travail en vingt-cinq ans de carrière. Au sein des trois composantes qui constituent à ses yeux l’essentiel de son art – répertoire, réalisation, public – Vilar fait-il montre d’une pensée univoque ou au contraire laisse-t-il entrevoir des ruptures, voire des contradictions ? Conduite à partir de ses textes – écrits et oraux – publiés ou inédits, l’étude dessine un Vilar bien plus complexe que l’image qui en reste ne le laisse soupçonner. Parfois malaisé à saisir, bâti de doutes et de certitudes, de mal être et d’assurance, de timidité et d’orgueil, d’échecs et de réussites, tel est l’homme qui a marqué d’un sceau indélébile le théâtre du milieu du vingtième siècle. / The image of the man of the theatre Jean VILAR remains quite reductive today. It can besummed up in two words: Avignon, TNP. The study aims erasing this caricature, it tries to recover VILAR’s course in full: getting out of the legend and back to history. Training, influences, hesitations, deadlocks, difficulties all along his way before he met the theatre. In other words, revealing the itinerary of a man and not a mere icon. An itinerary as well, that of the practitioner and of the thought that grew out of a twenty five years’ career in theatrical work. Within the three components he considers as the very main points of his art – repertoire, creation, audience – does VILAR display a univocal thought or on the contrary does he let one have an inkling of breakings or even of contradictions? Led from his texts – both written and oral – published or unpublished, the study shows a VILAR who is much more complex than the image that remains of him allows one to suspect. Sometimes rather difficult to grasp, built up on doubts and certitudes, ill-being and self-assurance, shyness and pride, failures and successes, such is the man who left an indelible mark on the theatre of the middle of the twentieth century.