Ett staket är en produkt som används för att avgränsa och definiera det offentliga rummet. Staket är en fysisk gräns som i det tysta utför sin uppgift där få reflekterar över dess existens. Staket är viktiga i stadsmiljön och styr undan brukare från områden de inte ska beträda. Det kan vara för att hindra dem från att beträda privat mark eller för att skydda dem från fara. Staket är statiska, både i funktion och formgivning. Med mitt arbete ämnar jag undersöka om det kan ändras. Ambitionen har varit att formge ett staket som utmanar och breddar staketets roll och knyter an till ett samhälleligt behov. Med strategisk urbanism som en inspiration i designprocessen har ett unikt staketssystem formgivet för social interaktion tagits fram. Staketsystemet Hänga är en social gräns formgiven för sociala möten och utökade sittplatser i stadsbilden. / A typical fence is a product used for restricting and defining the public space. It is a physical border that quietly performs it´s task with few reflecting over its existence. Fences are important for the public space as it keeps users away from areas they should not enter. It can be to restrict them from entering private properties or to keep them away from danger. Fences are static, both in function and design. With this work I explore if this can be changed. The ambition has been to design a fence that challenges and broadens the role of a fence and connects it to a societal need.  With strategic urbanism as an inspiration to the design process the end result is a unique fence system designed for human interaction. The fencing system Hänga is a social border designed for social gatherings and added seating to the cityscape.

The TRACAB Image Tracking System is used by ChyronHego for the tracking of ball and players on football fields. It requires the calibration of the cameras around the arena which is disrupted by fences and other mesh structures that are positioned between the camera and the field as a safety measure for the public. The purpose of this work was the implementation of a cycle consistent Generative Adversarial Network (cycle-GAN) for removing the fence from the image using unpaired data. Cycle-GANs are part of the state-of-the-art of image-to-image translation and can solve this kind of problem without the need of paired images. This makes it an exciting and powerful method and, according to the latest investigations in the current work, it has never been used for this kind of application before. The model was able to strongly attenuate, and in some cases completely remove, the net structure from images. To quantify the impact of the net removal a homography matching was performed. Then, it was compared with the homography associated to the baseline of blurring the image with a gaussian filter and the original image without the use of any filter. The results showed that the identification of key-points was harder on synthetic images than on the original image with or without small Gaussian filters, but it showed a better performance against images blurred with filters with a standard deviation of 3 pixels or more. Despite the performance not being better than the baseline in all the cases it always added new key-points, and sometimes, it was able to find correct homographies where the baseline could not. Therefore, the cycle-GAN model proved to complement the baseline. / TRACAB Image Tracking System används av ChyronHego för spårning av bollen och spelaren påfotbollsplaner. Detta kräver kalibrering av kamerorna runt arenan som störs av staket och andra nätstrukturer som är placerade mellan kameran och fältet som en säkerhetsåtgärd för publiken. Detta examensabrete fokuserar påimplementeringen av en cycle-GAN för borttagning av nätet från bilden med hjälp av oparade data. Cycle-GAN är en bild-till-bild-översättning state-of-the-art teknik och det kan lösa denna typ av problem utan parade bilder. Detta gör det till en spännande och kraftfull metod och enligt den senaste forskningen har det aldrig använts för denna typ av tillämpning förut. Modellen kunde kraftigt dämpa och i vissa fall helt ta bort nätstrukturen från bilder. För att kvantifiera effekterna av avlägsnandet av nätet utfördes en homografimatchning. Därefter jämfördes det med homografin associerad med baslinjen där bilden görs suddig med ett gaussiskt filter och originalbilden utan användning av något filter. Resultaten visade att identifieringen av nyckelpunkter var svårare påsyntetiska bilder än påoriginalbilder med eller utan småGauss-filter, men det visade bättre prestanda än bilder som var suddigt med filter med en standardavvikelse på 3 pixlar eller mer. Trots att prestandan inte var bättre än baslinjen i alla fall lade versionen utan nätet alltid till nya nyckelpunkter, och ibland kunde den hitta korrekta homografier där baslinjen misslyckades. Därför, cycle-GAN-modellen kompletterar baslinjen.

This essay delves into the intricate dynamics of Berzelii Park, focusing on the interaction between the mesh fence constructed in 2016 and the Raoul Wallenberg monuments. It examines the fence as a nationalist monument, revealing its transformative impact on the communal space and highlighting its role in shaping memories, identity, and ideological conflicts within the urban landscape. Through qualitative text analysis and theoretical frameworks on monumentality, phenomenology, and bordering, the study navigates layers of exclusion, memory, and identity formation within the park. The collision between nationalist symbolism and the narratives of memory becomes a focal point for nuanced discussions about memory and identity formation. The conclusions of the research questions reveal how the fence transcends its functional simplicity and becomes a symbol of nationalist ideology and exclusionary practices. It interprets the mesh fence in Berzelii Park as a nationalist monument by examining its impact on the park's communal space and the narratives it depicts. Furthermore, the study explores the significance of the fence in relation to the Raoul Wallenberg monuments, complicating the dynamics between these elements in the park's location. The essay provides insight into the complexity of urban spaces and the continual redefinitions of collective identities and memories. / Denna uppsats fördjupar sig i den besvärande dynamiken i Berzelii Park, med fokus på samverkan mellan nätstängslet som restes 2016 och Raoul Wallenberg-monumenten. Den studerar stängslet som ett nationalistiskt monument, avslöjar dess transformativa inverkan på det gemensamma rummet och belyser dess roll i att forma minnen, identitet och ideologiska stridigheter i stadslandskapet. Genom kvalitativ textanalys och teoretiska fackverk rörande monumentalitet, fenomenologi, och gränsdragning navigerar studien i lager av utanförskap, minne och identitetsbildning inom parkens gränser. Kollitionen mellan nationalistisk symbolism och minnets narrativ blir en samlingspunkt för nyanserade diskussioner om minnes- och identitetsskapande. Forskningsfrågornas slutsatser avslöjar hur stängslet överskrider sin funktionella enkelhet och blir en symbol för nationalistisk ideologi och exkluderande metoder. Den tolkar nätstängslet i Berzelii Park som ett nationalistiskt monument genom att undersöka dess inverkan på parkens gemensamma utrymme och de berättelser som stängslet skildrar. Vidare utforskar studien stängslets betydelse i förhållande till Raoul Wallenberg-monumenten, vilket komplicerar dynamiken mellan dessa element på platsen i parken. Uppsatsen ger inblick i stadsrummets komplexitet och ständiga omdefinieringar av kollektiva identiteter och minnen.