Syftet med denna litteraturstudie var att granska och analysera vad forskning visar beträffande elevers svårigheter för området bråk, samt hur lärare kan underlätta elevers förståelse för bråk i årskurs 4-6. I litteraturstudien har databassökningar gjorts via UniSearch, ERIC, MathEduc och Google Scholar. Även manuella sökningar har använts. Bråk tonas ned i dagens undervisning och resultat från TIMSS och PISA visar att bråk är ett, för elever såväl som lärare, problematiskt område i matematiken. Forskare framhåller bland annat elevers svårigheter för täljaren och nämnarens innebörd, samt jämförelse och beräkning av bråkuttryck. Vidare framhäver forskare att lärare med bland annat diskussioner i klassrummet, praktiskt material, samt en verklighetsanknuten och elevcentrerad bråkundervisning främjar elevers inlärning. Resultaten visar dock att forskare inte är eniga vad gäller de svårigheter elever har på området bråk.

Denna läromedelsanalys syftar till att utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv belysa vilka möjligheter en läromedelsserie i matematik erbjuder elever att utveckla en förståelse för stambråk. Studien utgår från sex kritiska aspekter av stambråk: areamodellen, linear measurement, inverse order relationship, stambråk som mängden av en helhet, partitioning och iterating. Utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv med en deduktiv ansats har läromedlen analyserats genom en textanalys. Resultatet visar att samtliga kritiska aspekter av stambråk finns representerade i läromedlet. Samtidigt behandlas flertalet av dem i mindre utsträckning, vilket kan leda till en begränsad concept image av stambråk hos elever. Resultatet visar även att det vanligaste variationsmönstret i läromedlen är fusion, vilket innebär att elever behöver kunna urskilja flera kritiska aspekter av lärandeobjektet samtidigt. Detta försvårar möjligheten att tillägna sig förståelsen för stambråk. I resultatet framgår det också att areamodellen är den vanligast förekommande representationsformen i läromedelsserien. En konsekvens för undervisningen blir således att representations-former som bygger på linear measurement behöver få större plats inom ramen för den ordinarie undervisningen. Detta för att elever ska få en större förståelse för stambråk och en berikad concept image vilket i sin tur möjliggör förståelsen för mer avancerade matematiska principer. Sammanfattningsvis diskuteras att lärare behöver förhålla sig kritiskt till matematikläromedel samt vara medvetna om vilka möjligheter det erbjuder.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att med hjälp av forskning identifiera avgörande faktorer för framgångsrika undervisningsstrategier av stambråk i grundskolans matematikundervisning. Studien baseras på elva vetenskapliga artiklar som bearbetats systematiskt med hjälp av innehållsanalys för att besvara forsknings-frågorna om vilka avgörande faktorer som forskningen visar för undervisningen av stambråk samt vilka framgångsrika undervisningsstrategier som finns. Forskningen visar att areamodellen som representationsform dominerar undervisningen av bråk vilket innebär att stambråk får lite plats i undervisningen. Stambråket är en viktig del för att kunna tillägna sig avgörande faktorer av bråk. Resultatet visar att en undervisning med linear measurement (linjära representationsformer) betonar stambråkets roll som tolkningsverktyg för att kunna jämföra andra bråk samt det omvända förhållandet där en större nämnare utgör en mindre andel. Resultatet visar också att undervisningen av stambråk etablerar grundläggande principer för rationella tal och mer avancerade matematiska områden som proportionalitet och algebra. Därmed är lärares val av undervisningsstrategier och representationsformer samt deras kunskaper inom dessa områden vitala för vad eleverna kan tillägna sig i samband med bråkundervisningen.