I denna rapport, med titeln ”Effektiv kommunikation inom projekt – och hur olika faktorer påverkar”, granskas olika faktorer som påverkar kommunikation inom projektarbeten. Faktorerna hämtas utifrån teori, och bekräftas sedan genom en fallstudie på ett fallföretag. Intern kommunikation granskas inom tillverkande företag med avseende på genomförandefasen i ett projekt. Inom genomförandefasen kommer konstruktionsändringar vara i fokus. Inom teoristudierna har fem huvudämnen granskats; projekt, kommunikation, Lean Management, standardisering och värdeflödeskartläggning. Utefter teoristudiernas gång nås slutsatsen att en standardiserad kommunikationsplan och kommunikationspolicy är att föredra, då samtliga projektmedlemmar vet vem de ska kontakta och hur. Kommunikation inom tillverkande företag innefattar en hög grad av variation, vilket kan vara svårt att standardisera. Istället bör fokus på standardisering läggas på kommunikationsvägarna och dess verktyg. I empiriavsnittet undersöktes hur nödvändig kommunikation är när det kommer till förändringar inom företag; dels vardagliga förändringar av företagets produktframställning, men även vid förändringar av arbetssätt och företagskulturer. I fallstudien uppmärksammas exempelvis en Leanimplementering som inte fullt nått ut till företaget, då Lean filosofin inte har kommunicerats ut till företaget i den utsträckning som krävs. Ytterligare en slutsats som har nåtts, utöver behovet av standardisering, är hur ledarskapet påverkar engagemanget inom företaget. Ett tydligt ledarskap som tydligt presenterat syften kan få hela verksamheten att fokusera på en effektiv kommunikation, trots att dess effekter är svåra att mäta direkt. Sist men inte minst krävs en tydlig kommunikation i det avseende att de inblandade har samma definition och tolkning av problem och faktorer. Utan samma synsätt jobbar man lätt åt olika mål, vilket i slutändan skapar en ineffektiv process.

Ett examensarbete är utfört på ett tillverkande företag med cirka 140 stycken anställda och utför skärande bearbetning i stål, aluminium och gjutjärn till bland annat bil-, telekom och övrig verkstadsindustri. Produktsortimentet består till största delen av kopplingar till ramlager, medbringare, fyrhjulsdrifter och robotkomponenter. Företaget har en svarvgrupp med tre stycken CNC-svarvar som har problem med långa omställningstider och det upptar en stor del av produktionstiden. Det försvårar för svarvgruppen att leverera produkter i tid, i samband med omställningarna förekommer även en stor mängd kassationer som orsakar kostnader och som även är en bidragande orsak till de långa omställningstiderna. Syftet och huvudmålen var att reducera omställningstiden med 30 %, minska kassationer vid omställning med 30 % och att ta fram lämplig metod för ställtidsreducering. För att uppnå syftet och huvudmålen valdes metoden Single Minute Exchange of Die (SMED) som är en metod för att reducera omställningstid. Valet gjordes utifrån en litteraturstudie där metoden visat sig vara resultatrik i liknande fallstudier. Med användning av videodokumentation, spagettidiagram och kassationsdokument kunde nuläget fastställas i svarvgruppen. Orsakerna till den långa omställningstiden och kassationerna varierade, en stor anledning till deras långa omställningstider var att de genomförde alla aktiviteter under den inre omställningen. En annan anledning var att svarvgruppen saknade ett standardiserat arbetssätt samt struktur och framförhållning i arbetet. Utifrån nulägesanalysen utvecklades förbättringsförslag som implementerades inför en pilotstudie som kunde frambringa ett resultat. Omställningen kunde reduceras med 38 % och kassationer i samband med omställning reducerades med 50 %. Resultatet av studien visar även att metoden är lämplig för fortsatt arbete med ställtidsreducering för svarvgruppen. Genom implementering av SMED metoden har omställningstiden och kassationerna reducerats, vilket medför en ökad flexibilitet eftersom det finns en större förmåga att snabbt genomföra en omställning från en produkt till en annan och snabbare bemöta kundernas efterfrågan.

Regjeringen ønsker gjennom digitaliseringsprogrammet ”På nett med innbyggerne” å tilby digitale offentlige tjenester til innbyggere og næringsliv. Hensikten med denne satsningen er å gå bort fra den skriftlige, papirbaserte kommunikasjonen mellom befolkningen og forvaltningen, for å tilby borgerne digital kommunikasjon. For å kunne tilby digitale selvbetjeningsløsninger, må det gjennomføres en vesentlig modernisering av Skatteetatens IT-løsninger. Skattedirektøren ønsket en analyse av etatens IT-virksomhet. Denne analysen konkluderte blant annet med at leverandøren av Skatteetatens IT-tjenester, Skatteetatens IT- og servicepartner, hadde potensiale for å bli en mer effektiv og profesjonell leverandør. Et tiltak for å imøtekomme dette var å gjennomføre omstrukturering av Skatteetatens IT- og servicepartner. Forskningsspørsmålene i denne masteroppgaven fokuserer på hvilke erfaringer de ansatte har hatt med ny organisasjonsstruktur i Skatteetatens IT- og servicepartner ett år etter at den ble etablert, samt erfaringene fra endringsprosessen. For å besvare de fem forskningsspørsmålene har jeg benyttet både kvantitativ og kvalitativ metode. Spørreundersøkelsen ga svar fra 408 respondenter. For å fremskaffe dybdekunnskap om funnene i spørreundersøkelsen, ble det gjennomført intervjuer med 9 informanter. De ansattes erfaring med endringsprosessen er todelt. På den ene siden beskriver de ansatte at endringen ikke har svart til forventningene, mens det på den andre siden hevdes at erfaringer fra tidligere endringsprosesser kan være grunnen til at ”ansatte har reagert forbausende bra” og er lojale til endringer. Det framkommer også at ”...ny struktur er kanskje en forutsetning for at vi skal kunne få til moderniseringen.” Endringsprosessen har vært utfordrende, hovedsakelig på grunn av lav prosessmodenhet og endringskapasitet, samt kulturelle utfordringer. Dette påvirker virksomhetens implementeringsevne, evne til etterlevelse og gjennomføringskraft.

Examensarbetet har gjorts utifrån Företaget AB där kundnyttan med JDF har utretts. Rapporten presenterar de för- och nackdelar med JDF-flöde som framkommit under projektets gång.Man kan välja att utnyttja JDF på olika sätt. I rapporten har tre hypoteser ställts mot varandra där utnyttjandegraden av JDF kontra för- och nackdelar för kunder och tryckeri presenterats.

Diss.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

No description available.

An optimization of the production at Scania is not only affected by the production flow but also by tool performance. More than 90 percent of tools used in production at Scania are custom-made, and they make up the third largest area of expenditure. Scania continuously replace custom-made tools with new improved tools to increase their life expectancy, reduce tied-up capital, improve quality and/or reduce lead times. Today, this process is not standardised. Furthermore, it is highly dependent on relationships with suppliers and is perceived to be time consuming. The purpose of this thesis project is to investigate the information flows at various production units within Scania and, on the basis of these, to provide Scania with information on how to standardise the implementation of new custom-made tools and how to improve cooperation with suppliers. A more transparent flow of information and an improved cooperation with suppliers are predicted to generate cost and time savings. To streamline the workflow a project model was created. This contained five steps: literature study, interviews regarding the current situation, identification of problem areas, data analysis and proposals for improvement. Our analysis showed that the transition to new tools is handled in very different ways in the various units at Scanias engine department. Problems regarding who should carry through the work, how tools should be tested, how administration and documentation should be handled, and which role suppliers have were identified. The data analysis showed that internal activities can be ineffective and sometimes tie up capital. Furthermore, it appeared that suppliers of custom-made tools hold a wide range of lead times, service levels and delivery dependability. We propose a method for implementing new tools which would eliminate the identified problems. The method is clarifying which activities should be undertaken and in what order, and delineating responsibilities for carrying them out. It also increase efficiency and motivation for managing improvements. The method focuses on prioritising between projects and minimising the number of active projects with aim to reduce the lead time for the implementation process. Our work underlies the importance of documentation with purpose to enable measurable work of improvement. Furthermore, the method suggests better cooperation and explicit requirements for the suppliers to further standardise the work. The main purpose of the thesis is to standardise in order to reduce lead times of the implementation process and thereby generate cost savings.

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur familjehemssekreterare förhåller sig till sitt handlingsutrymme vid utredning av blivande familjehem. Åtta semistrukturerade intervjuer med olika familjehemssekreterare har genomförts och analyserats. Analysen av resultatet visade att familjehemssekreterarna upplever sitt handlingsutrymme som stort men att olika faktorer upplevdes begränsande. Exempelvis uppfattades tid och resurser som en begräsning. Familjehemssekreterarna kunde se vissa utmaningar i utredningsarbetet till exempel att det inte finns fler lämpliga utredningsmetoder. Det visas också i studiens resultat att familjehemssekreterarna är ambivalenta i sitt förhållningssätt till ökad eller minskad styrning. De kan både se nyttan i ett stort handlingsutrymme men även vissa risker i att bedömningarna kan bli för färgade av deras värderingar och erfarenheter.

Fallföretaget är i behov av standardiserade rutiner fördokumentation. Även införande av arbetsinstruktioner är nödvändigt för att reducera risken av att vara beroende av enskilda individers kunskap. Detta blir i synnerhet kritiskt vid en eventuell generationsväxling. En av fallföretagets mest kritiska punkt beror på underleverantörer och dess ojämna kvalitet samt oregelbunden leveranssäkerhet. Därmed ser vi ett tydligt behov av leverantörspolicies. Vi ser även att dagens kommunikationsflöde inte är hållbar vid ytterligare expansion.Tydliga ansvarsområden bör utformas i linje med fallföretagets värderingar som också bör formuleras. För att få ett effektivare kommunikationsflöde bör fallföretaget se över möjligheterna att implementera ett nytt affärssystem. Ovanstående medför förbättrad materialhantering samt insamlingen av data som kan bearbetas vilket slutligen effektiviserar processerna i verksamheten inom ramen för standardisering. I samband med att medarbetare utbildas inom ständiga förbättringar skapas en mer självstyrd grupp med ett standardiserat förbättringstänk. Slutligen bedömer vi att Gnosjöandan tillsammans med leankonceptet med fokus på 5S skall införas och kombineras där Gnosjöandan kan beaktas som ett komplement till 5S i vårt fallföretag. Detta är för få en förbättrad struktur och en jämn standardiserad kvalitet kring rutiner och processer vilket skulle frambringa en utmärkande styrka i fallföretag. Vidare bedömer vi att svenskt näringsliv, framförallt SMF kan dra nytta av Gnosjöandans tänk som ett komplement till leankonceptet.