I denna uppsats utvärderar författarna den metod Statistiska Centralbyrån använder sig av vid befolkningsframskrivningar. Metoden fungerar relativt bra vid prognoser över totalbefolkningen, men det visade sig att det blev problem med prognosen av individer i mycket unga och mycket äldre åldrar.

Till grund för denna uppsats ligger datamaterial från LSH-studien -Livsvillkor, Stress och Hälsa, som har genomförts av forskare vid Hälsouniversitetet vid Linköpings universitet. Med studien undersöker forskarna hur människors livsvillkor kan ge upphov till stress och hur stress i sin tur kan påverka hälsan. Datamaterialet är insamlat år 2003, det omfattar tio vårdcentraler runt om i Östergötland och består av drygt 1000 individer i åldern 45-69 år jämnt fördelade över ålder och kön mellan vårdcentralerna. Syftet med denna uppsats är att identifiera och försöka justera variationer i resultaten mellan de tio medverkande vårdcentralerna i LSH-studien. Den statistiska analysen är genomförd i tre steg. I steg ett har ett stort antal variabler valts ut från ursprungsmaterialet. Därefter har skillnader identifierats med Chi2-tester och variansanalys för några av variablerna rörande självskattad hälsa, stress, psykosociala faktorer samt traditionella riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. I steg två har vi med bakgrundsfaktorer försökt justera dessa skillnader. Av de 19 variabler som har analyserats med linjär eller logistisk regression är det fem där bakgrundsfaktorerna förklarar skillnaderna mellan vårdcentralerna. Frapperande är att samtliga fem variabler har med den psykiska hälsan att göra, ingen av variablerna angående fysisk hälsa eller riskfaktorer har justerats. Efter justering för bakgrundsfaktorerna kvarstår skillnader för fyra variabler om psykisk hälsa, dessa är Tillit, Upplevelse av stress, Upplevelse av sömnkvalitet, Psykiskt välbefinnande. Även för samtliga tio riskfaktorer och mätvärden kvarstår skillnader, dessa är Puls, P-LDL-Kolesterol, Systoliskt blodtryck logaritmerad, Systoliskt blodtryck utan uteliggare, Diagnostiserad diabetes, Medicin för blodtryck de senaste två veckorna, Alkohol riskgrupper, Motion totalt, B-Hemoglobin, P-Glukos logaritmerad. Orsaker till dessa skillnader kan vi inte fastställa, men för mätdata kan mätfel vara en tänkbar anledning. I sista steget, steg tre, har vi tagit upp analysen ett plan till vårdcentralsnivå. Genom ekologisk korrelation har vi undersökt samband mellan inkomst och betaskattningar för vårdcentralerna när justeringar har gjorts för bakgrundsfaktorer. För variabeln Tillit har vi funnit ett positivt samband, där högre inkomst i ett område innebär generellt mer tillit. Dock avviker vårdcentralen i Ödeshög där man istället har en hög grad av tillit trots relativt låg inkomst.

Es werden die Voraussetzungen für die Anwendung statistischer Methoden in Seriengießereien dargestellt. Dazu wurde zunächst anhand einer umfangreichen Literaturrecherche aufgezeigt, dass der Stand der Technik deutliche Defizite aufweist. Für die Verwendung statistischer Methoden, mit dem Ziel der Ausschussreduktion oder Prozessoptimierung, ist eine Datenbank anzulegen, in der jedem Gussteil eindeutig alle qualitätsrelevanten Prozessparameter zugeordnet sind. In Gießereien werden eine Vielzahl von Prozessdaten gemessen und auf unterschiedlichen Computern gespeichert, jedoch ohne Zusammenhang zum Gussteil und dessen Qualität. Eine Zusammenführung der ungenutzten Daten im Nachhinein ist nicht möglich. Die Stoffströme (Sande, Kerne etc.) wurden vom Rohmaterial bis hin zur Gussteilqualität verfolgt (z. B. mit RFID, Infrarotpyrometer). Es wurde ein Ablaufplan über die Vorgehensweise erstellt und in mehreren Gießereien angewandt. Das Ergebnis war eine vollständige Datenbank der Prozessparameter und Gussteilqualitäten, an der mittels statistischer Methoden die Ursachen für Gussfehler identifiziert worden sind.

<p>Till grund för denna uppsats ligger datamaterial från LSH-studien -Livsvillkor, Stress och Hälsa, som har genomförts av forskare vid Hälsouniversitetet vid Linköpings universitet. Med studien undersöker forskarna hur människors livsvillkor kan ge upphov till stress och hur stress i sin tur kan påverka hälsan. Datamaterialet är insamlat år 2003, det omfattar tio vårdcentraler runt om i Östergötland och består av drygt 1000 individer i åldern 45-69 år jämnt fördelade över ålder och kön mellan vårdcentralerna.</p><p>Syftet med denna uppsats är att identifiera och försöka justera variationer i resultaten mellan de tio medverkande vårdcentralerna i LSH-studien. Den statistiska analysen är genomförd i tre steg. I steg ett har ett stort antal variabler valts ut från ursprungsmaterialet. Därefter har skillnader identifierats med Chi2-tester och variansanalys för några av variablerna rörande självskattad hälsa, stress, psykosociala faktorer samt traditionella riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. I steg två har vi med bakgrundsfaktorer försökt justera dessa skillnader. Av de 19 variabler som har analyserats med linjär eller logistisk regression är det fem där bakgrundsfaktorerna förklarar skillnaderna mellan vårdcentralerna. Frapperande är att samtliga fem variabler har med den psykiska hälsan att göra, ingen av variablerna angående fysisk hälsa eller riskfaktorer har justerats.</p><p>Efter justering för bakgrundsfaktorerna kvarstår skillnader för fyra variabler om psykisk hälsa, dessa är Tillit, Upplevelse av stress, Upplevelse av sömnkvalitet, Psykiskt välbefinnande. Även för samtliga tio riskfaktorer och mätvärden kvarstår skillnader, dessa är Puls, P-LDL-Kolesterol, Systoliskt blodtryck logaritmerad, Systoliskt blodtryck utan uteliggare, Diagnostiserad diabetes, Medicin för blodtryck de senaste två veckorna, Alkohol riskgrupper, Motion totalt, B-Hemoglobin, P-Glukos logaritmerad. Orsaker till dessa skillnader kan vi inte fastställa, men för mätdata kan mätfel vara en tänkbar anledning.</p><p>I sista steget, steg tre, har vi tagit upp analysen ett plan till vårdcentralsnivå. Genom ekologisk korrelation har vi undersökt samband mellan inkomst och betaskattningar för vårdcentralerna när justeringar har gjorts för bakgrundsfaktorer. För variabeln Tillit har vi funnit ett positivt samband, där högre inkomst i ett område innebär generellt mer tillit. Dock avviker vårdcentralen i Ödeshög där man istället har en hög grad av tillit trots relativt låg inkomst.</p>

Natural fluctuations in the state of the environment can long conceal or distort important trends in the human impact on our ecosystems. Accordingly, there is increasing interest in statistical normalisation techniques that can clarify the anthropogenic effects by removing meteorologically driven fluctuations and other natural variation in time series of environmental quality data. This thesis shows that semi- and nonparametric regression methods can provide effective tools for applying such normalisation to collected data. In particular, it is demonstrated how monotonic regression can be utilised in this context. A new numerical algorithm for this type of regression can accommodate two or more discrete or continuous explanatory variables, which enables simultaneous estimation of a monotonic temporal trend and correction for one or more covariates that have a monotonic relationship with the response variable under consideration. To illustrate the method, a case study of mercury levels in fish is presented, using body length and weight as covariates. Semiparametric regression techniques enable trend analyses in which a nonparametric representation of temporal trends is combined with parametrically modelled corrections for covariates. Here, it is described how such models can be employed to extract trends from data collected over several seasons, and this procedure is exemplified by discussing how temporal trends in the load of nutrients carried by the Elbe River can be detected while adjusting for water discharge and other factors. In addition, it is shown how semiparametric models can be used for joint normalisation of several time series of data.

The aim of this dissertation is to describe how a computerized achivement test can be constructed and used in practice. Throughout this dissertation the focus is on classifying the examinees into masters and non-masters depending on their ability. However, there has been no attempt to estimate their ability. In paper I, a criterion-referenced computerized test with a fixed number of items is expressed as a statistical inference problem. The theory of optimal design is used to find the test that has the strongest power. A formal proof is provided showing that all items should have the same item characteristics, viz. high discrimination, low guessing and difficulty near the cutoff score, in order to give us the most powerful statistical test. An efficiency study shows how many times more non-optimal items are needed if we do not use optimal items in order to achieve the same power in the test. In paper II, a computerized mastery sequential test is examined using sequential analysis. The focus is on examining the sequential probability ratio test and to minimize the number of items in a test, i.e. to minimize the average sample number function, abbreviated as the ASN function. Conditions under which the ASN function decreases are examined. Further, it is shown that the optimal values are the same for item discrimination and item guessing, but differ for item difficulty compared with tests with fixed number of items. Paper III presents three simulation studies of sequential computerized mastery tests. Three cases are considered, viz. the examinees' responses are either identically distributed, not identically distributed, or not identically distributed together with estimation errors in the item characteristics. The simulations indicate that the observed results from the operating characteristic function differ significantly from the theoretical results. The mean number of items in a test, the distribution of test length and the variance depend on whether the true values of the item characteristics are known and whether they are iid or not. In paper IV computerized tests with both pretested items with known item parameters, and try-out items with unknown item parameters are considered. The aim is to study how the item parameters for try-out items can be estimated in a computerized test. Although the unknown examinees' abilities may act as nuisance parameters, the asymptotic variance of the item parameter estimators can be calculated. Examples show that a more reliable variance estimator yields much larger estimates of the variance than commonly used variance estimators.

Stuttgart, Univ., Diss., 2003.

GamTest är ett självtest för tidiga indikationer på spelberoende som är utvecklat av Sustainable Interaction. Testet består av 15 frågor över 5 olika problemdimensioner, denna uppsats fokuserar på att förkorta detta test samt undersöka skillnader mellan exempelvis kön och ålder. Statistiska metoder som används är Cronbachs alfa, konfirmativ faktoranalys samt olika typer av multigroup-analyser. Resultatet av analyserna visar att antalet frågor i testet kan förkortas till 13 stycken utan att tillförlitligheten förändrades negativt. En modell med 13 frågor visade även på en bättre modellanpassning i den konfirmativa faktoranalysen jämfört med den ursprungliga modellen. Anpassningen förbättras ytterligare med 11 frågor men denna modell har en något lägre reliabilitet. Detta betyder att respondentens tid för testet kan förkortas utan att pålitligheten försämras. Multigroup-analyser visar att spelproblem definieras olika för kön och för ålder. Flera frågor stämmer överens med de som finns i ett annat välkänt mätinstrument för spelproblem, Problem Gambling Severity Index, men i GamTest finns frågor som handlar om problem med konsumtion i tid vilket saknas i det förstnämnda. Överlag så är testen annars väldigt lika.

The data used in this paper is an open source data, that was collected in Portugal over a three year period between 2004 and 2007. It consists of the physiochemical parameters, and the quality grade of the wines. This study focuses on assessing which variables that primarily affect the quality of a wine and how the effects of the variables interact with each other, and also compare which of the different classification methods work the best and have the highest degree of accuracy. The data is divided into red and white wine where the response variable is ordered and consists of the grades of quality for the different wines. Due to the distribution in the response variable having too few observations in some of the quality grades, a new response variable was created where several grades were pooled together so that each different grade category would have a good amount of observations. The statistical methods used are Bayesian ordered logistic regression as well as two data mining techniques which are neural networks and decision trees. The result obtained showed that for the two types of wine it is primarily the alcohol content and the amount of volatile acid that are recurring parameters which have a great influence on predicting the quality of the wines. The results also showed that among the three different methods, decision trees were the best at classifying the white wines and the neural network were the best for the red wines.

Föreliggande studie undersöker motivationsfaktorer i gymnasieskolans matematikundervisning. Den riktar in sig på yrkeselever i gymnasiets första år och försöker ta reda på deras egna uppfattningar om vilka undervisningsfaktorer som motiverar dem till att arbeta med statistikområdet. För detta syfte har en klass med elever från både el- och energi- samt frisörprogrammet fått svara på en enkät, medan deras lärare har intervjuats för sin syn på vad som motiverar dem. En lektion i statistik har observerats och elevernas och lärarens uppfattningar jämförs. Resultatet visar att uppfattningarna stämmer bra överens och innebär att elevsamarbete, programinfärgning och vardagsanknytning tydligt motiverar eleverna, liksom delvis datorhjälpmedel i undervisningen. Eventuellt, men mera oklart, fungerar egna statistiska undersökningar motiverande, medan arbete med många liknande repetitionsuppgifter liksom matematikhistoriska inslag uppfattas ha negativ effekt på motivationen.