As the baby boomers age, the number of individuals diagnosed with Alzheimer's disease and related disorders (ADRD) will increase. The following study was a part of a larger study that was concerned with the relationship between the stigma of dementia and overall quality of life (QoL) in persons diagnosed with early stage dementia. The study in this paper examined the relationship between the stigma of dementia and anxiety symptoms. Anxiety is a type of behavioral and psychological symptom of dementia (BPSD) that is common in persons with dementia (PwD). Anxiety may be exacerbated in PwD as a result of unfamiliar situations, changes in routine, awareness of cognitive deficits, inability to express their needs, or worries about how others will respond to their diagnosis. In town hall meetings across the nation, Voices of Alzheimer's disease, persons who had been diagnosed with dementia in the early stages indicated that the stigma of dementia was a predominant concern. The stigma of dementia seemed to be perpetuated by negative societal attitudes and misconceptions of the disease, possibly impacting PwD's anxiety levels and consequently, their QoL. In this study, there was a significant relationship between perceived stigma and anxiety levels in PwD (r=.35; p=.022) at the .05 level in the second visit (T2). It could not be concluded that the relationship between perceived stigma and anxiety levels in PwD changed between visit two (T2) and visit three (T3). Finally, it could not be concluded that social support, demographic variables, stage of disease, or mental ability mediated the relationship between perceived stigma and anxiety.

<p>I det svenska samhället finns det många regler, normer och krav på hur individer skall se ut,</p><p>vara och bete sig. Är någon avvikande från dessa kriterier kan personen ibland erfara att</p><p>människors bemötande blir av en annan karaktär, än det bemötande som icke avvikande</p><p>personer är vana vid. Denna uppsats kommer att handla om bemötandet av artonhundratalets</p><p>”idioter” eller dagens förståndshandikappade.</p><p>Syftet med min uppsats är att undersöka hur sex lindrigt förståndshandikappade upplever</p><p>bemötandet från sin sociala omgivning och hur detta bemötande påverkar dem. Vidare är</p><p>syftet att undersöka om stigmatiseringen, som ett handikapp kan innebära, är något som</p><p>lindrigt förståndshandikappade märker av i mötet med andra personer. För att ta reda på detta</p><p>har jag genomfört sex intervjuer med lindrigt förståndshandikappade.</p><p>I resultatdelen kommer ni att få erfara att bemötandet av lindrigt förståndshandikappade</p><p>skiljer sig åt. Skillnaden beror på om den handikappade möter en okänd eller en tidigare</p><p>bekant person. Ni kommer bland annat att få möta Alex som har fått uppleva att han inte är</p><p>välkommen att titta på sitt favoritlag i fotboll och David som brukar skoja och skratta med</p><p>sina arbetskompisar. Det förekommer även en skillnad i bemötandet beroende på om den</p><p>handikappade är ute själv eller med sin gruppbostad. Särbehandlingen som kan förekomma</p><p>kan uppfattas som både positiv och negativ av informanterna. Informanterna beskriver</p><p>känslor som rädsla, ilska, glädje och ett behov att få en rättvis behandling.</p>

<p>För personer med funktionsnedsättning har vardagen förändrats väldigt genom tiderna. Från att förr ha blivit kallad alla möjliga misskrediterande glåpord och haft begränsade rättigheter har personer med funktionsnedsättningar i senare tids handikappolitik helt andra rättigheter där de skall ha möjlighet att leva som andra och få ett bättre bemötande.</p><p> </p><p>Vi har i denna studie undersökt två kvällstidningar, Expressen och Aftonbladet, med syfte att studera hur man använder termen rullstolsburen i sina artiklar och hur detta användande blir till ett stigma för personer med funktionsnedsättning. Vi valde ut dessa två tidningar eftersom de konsumeras över hela landet och är de största av de kvällstidningar som produceras och därmed har flest läsare som påverkas av artiklarna. För att begränsa oss och även för att påvisa antalet artiklar av detta slag som publicerades under en viss tidsperiod, är materialet som användes från april 2009 och tre år tillbaka i tiden. Denna sökning resulterade i att vi använde 81 st artiklar till studien.</p><p> </p><p>Med hjälp av den kritiska diskursanalysen har vi analyserat språkbruket i dessa artiklar och utforskat sammanhanget i vilka man använder termen rullstolsburen. Diskursanalysen har använts för att undersöka hur media har makten att genom sina artiklar och inslag påverka samhällsmedborgarnas uppfattning om vad som räknas till normalt och inte och därmed även makten att skapa och upprätthålla stigman för utsatta grupper i samhället.</p><p> </p><p>I resultatet framkom att man i artiklarna i vissa fall ersatte personernas identitet med termen rullstolsburen samt att tidningarna huvudsakligen använder sig av termen rullstolsburen vid rapporteringen av brott och orättvis behandling.</p>

I det svenska samhället finns det många regler, normer och krav på hur individer skall se ut, vara och bete sig. Är någon avvikande från dessa kriterier kan personen ibland erfara att människors bemötande blir av en annan karaktär, än det bemötande som icke avvikande personer är vana vid. Denna uppsats kommer att handla om bemötandet av artonhundratalets ”idioter” eller dagens förståndshandikappade. Syftet med min uppsats är att undersöka hur sex lindrigt förståndshandikappade upplever bemötandet från sin sociala omgivning och hur detta bemötande påverkar dem. Vidare är syftet att undersöka om stigmatiseringen, som ett handikapp kan innebära, är något som lindrigt förståndshandikappade märker av i mötet med andra personer. För att ta reda på detta har jag genomfört sex intervjuer med lindrigt förståndshandikappade. I resultatdelen kommer ni att få erfara att bemötandet av lindrigt förståndshandikappade skiljer sig åt. Skillnaden beror på om den handikappade möter en okänd eller en tidigare bekant person. Ni kommer bland annat att få möta Alex som har fått uppleva att han inte är välkommen att titta på sitt favoritlag i fotboll och David som brukar skoja och skratta med sina arbetskompisar. Det förekommer även en skillnad i bemötandet beroende på om den handikappade är ute själv eller med sin gruppbostad. Särbehandlingen som kan förekomma kan uppfattas som både positiv och negativ av informanterna. Informanterna beskriver känslor som rädsla, ilska, glädje och ett behov att få en rättvis behandling.

För personer med funktionsnedsättning har vardagen förändrats väldigt genom tiderna. Från att förr ha blivit kallad alla möjliga misskrediterande glåpord och haft begränsade rättigheter har personer med funktionsnedsättningar i senare tids handikappolitik helt andra rättigheter där de skall ha möjlighet att leva som andra och få ett bättre bemötande.   Vi har i denna studie undersökt två kvällstidningar, Expressen och Aftonbladet, med syfte att studera hur man använder termen rullstolsburen i sina artiklar och hur detta användande blir till ett stigma för personer med funktionsnedsättning. Vi valde ut dessa två tidningar eftersom de konsumeras över hela landet och är de största av de kvällstidningar som produceras och därmed har flest läsare som påverkas av artiklarna. För att begränsa oss och även för att påvisa antalet artiklar av detta slag som publicerades under en viss tidsperiod, är materialet som användes från april 2009 och tre år tillbaka i tiden. Denna sökning resulterade i att vi använde 81 st artiklar till studien.   Med hjälp av den kritiska diskursanalysen har vi analyserat språkbruket i dessa artiklar och utforskat sammanhanget i vilka man använder termen rullstolsburen. Diskursanalysen har använts för att undersöka hur media har makten att genom sina artiklar och inslag påverka samhällsmedborgarnas uppfattning om vad som räknas till normalt och inte och därmed även makten att skapa och upprätthålla stigman för utsatta grupper i samhället.   I resultatet framkom att man i artiklarna i vissa fall ersatte personernas identitet med termen rullstolsburen samt att tidningarna huvudsakligen använder sig av termen rullstolsburen vid rapporteringen av brott och orättvis behandling.

One trend that is becoming overwhelmingly popular in mainstream America, particularly among the youth (prior to and as they enter the workforce) is getting tattoos (Armstrong, Owen, Roberts, & Koch, 2002; Chivers, 2002; Laumann & Derick, 2006), yet there is little empirical evidence on the impact of having tattoos in an employment context. The current dissertation sought to understand this impact by examining the influence of employee tattoos on customers’ stereotypical perceptions, attitudes toward the employee, organization, and products, and behavior toward the employee and organization across two studies. In the first study, customers viewed a marketing video in which the employee either had a visible tattoo or not. Customers reported more stereotypical perceptions of tattooed (versus nontattooed) employees, such that they perceived the tattooed employee as possessing more artistic traits, having a less favorable appearance, and being risker. Stereotypical perceptions of artistic traits were the strongest, and these perceptions mediated the relation between tattoo presence and evaluations of the employee, organization, and product. In a second field study, employees (who either had a tattoo or not) sold restaurant cards to customers at a convention to raise money for a charity organization. Results showed that customers engaged in more avoidance behaviors with tattooed (versus) nontattooed employees; however, there were no significant differences in purchasing behavior based on tattoo presence. The results of both studies provide insight into a mechanism for how tattoo presence impacts customers’ reactions to employees, organizations, and products. Implications and future research ideas are discussed.

Syftet med studien var att få en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjänat ett fängelsestraff. Vi ville ta reda på vad som kan ha påverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fängelsevistelse.Materialet är insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberättelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berättelser för att uppnå en tolkning av deras livsvärld.När det gäller den teoretiska tolkningen har vi utgått ifrån olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svårt med tillit och relationer. Alla upplevde någon slags känsla av stigmatisering och skam. Majoriteten upplevde sig även känslomässigt avstängda efter att ha suttit i fängelse.

Övervikt och obesitas är ett globalt folkhälsoproblem. Denna patientgrupp är stor och förekommer inom all hälso- och sjukvård. Syftet med denna studie var att belysa överviktiga och obesa patienters erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal. Litteraturstudie var metoden som användes med hjälp av Polit och Beck (2008). Litteratursökningarna har skett i databaserna Cinahl och PubMed/Medline. Efter urval och granskning med hjälp av Karlstads Universitets granskningsprotokoll (2004) valdes sju kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna har sedan återigen granskats och bearbetats med hjälp av Polit &amp; Beck (2008). Huvudfynden resulterade i tre kategorier, stigmatisering, attityder och skuld och skam. Huvudkategorin stigmatisering handlande om att patienter kände sig stigmatiserade dels av att inte få plats fysiskt i olika utrymmen, dels av andra människors uttalanden och förhållningssätt gentemot dem. Huvudkategorin attityder tar upp både positiva och negativa attityder som patienterna möts av när de kommit i kontakt med sjukvårdspersonal i olika sammanhang. Merparten av attityderna som angavs var av negativ karaktär. Huvudkategorin skuld och skam tar upp de känslor av skuld och/eller skam som patienterna kände på grund av sin övervikt och obesitas.

HIV är ett virus som leder till försvagat immunförsvar hos smittade personer. De smittade behöver gå på kontinuerliga kontroller och medicinjusteringar vilket innebär att en tät kontakt med hälso- och sjukvården skapas. Sjukdomen är förknippad med stigmatisering och frågeställningen som denna studie utgick ifrån var om sjuksköterskors bemötande mot personer med HIV/AIDS påverkas av stigmatiseringen. Syftet blev således att beskriva om stigmatiseringen av HIV/AIDS-smittade personer påverkar bemötandet från sjuksköterskor gentemot personer med HIV/AIDS i kontakten med vården, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. I resultatet kunde två huvudkategorier urskiljas; positiva upplevelser av bemötandet respektive negativa upplevelser av bemötandet. Den sistnämnanda kategorin var den som dominerade och fynd som utmärkte sig var att sjuksköterskor använde sig av baktaleri, nekade patienter vård, fick patienterna att känna skam och skuld samt att de gjorde skillnad på om patienterna var smittade via blodtransfusioner eller via homosexuellt umgänge. Slutsatsen blev att stigmatiseringen påverkar sjuksköterskors bemötande, dock inte enbart negativt. Vi tror att vår studie kan vägleda sjuksköterskor till ett bättre bemötande och även vara användbar för andra yrkesgrupper som kommer i kontakt med HIV/AIDS-smittade personer.

Denna studie har haft för avsikt att undersöka på vilket sätt frihetsberövade pappor påverkas i relationen till sina barn under sin fängelsevistelse. De frågor studien utgick ifrån var på vilket sätt föräldraskapet påverkades, samt vilka svårigheter som uppstod med papparollen under frihetsberövandet. Vidare belyses om och hur pappornas självbild och självidentitet förändrades under denna tid. Hur samhället kan bidra till förändring samt underlätta för dessa pappor diskuteras vidare i studien utifrån tidigare frihetsberövade pappors perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och ett strategiskt urval av nyckelpersoner. Vi valde ut fem informanter i form av tre tidigare frihetsberövade pappor från organisationerna KRIS och XCONS, och två anställda från Bryggan, vilket är organisation för familjer med en eller flera frihetsberövade föräldrar. Resultatet har visat att rollen som pappa många gånger stöter på svårigheter av olika karaktär under ett fängelsestraff. Våra slutsatser har visat att en stor del av svårigheterna dessa pappor möter ligger hos samhället och hos pappornas egna emotionella mående. Samhällets negativa syn på pappor som suttit eller sitter i fängelse skapar en stigmatisering som drabbar både pappan och dennes barn på olika sätt. Det behövs en förändrad syn på frihetsberövade pappor och ett särskiljande på handling och individ