Vår kvalitativa intervjustudie fokuserar på yrkesverksamma pedagogers uppfattningar om barns stress i relation till stora barngrupper i förskolan. Forskning visar att stora barngrupper kan vara mindre gynnsamt för barns välbefinnande och stressnivå. Studiens syfte är att skapa ökad förståelse för hur yrkesverksamma pedagoger i förskolan uppfattar och pedagogiskt förhåller sig till barns stress i relation till stora barngrupper, samt vilka kunskaper de menar sig ha gällande detta problemområde. Med hjälp av det relationella och kategoriska perspektivet försöker vi skapa förståelse för och analysera inkommen empiri. Empirin är insamlad genom intervjuer med yrkesverksamma pedagoger i förskolan. Resultatet visar att pedagogerna känner sig osäkra angående området då de sällan har stött på barns stress i fortbildningar eller diskuterat det på varken grupp, individ eller organisationsnivå. Trots detta har pedagogerna uppfattningar om barns stress i relation till stora barngrupper och kan relatera det till barns välbefinnande. De intervjuade pedagogerna anser sig alla jobba i en stor barngrupp och bär på tankar kring hur de kan arbeta för att minska stressnivån hos vissa barn. Studien visar även att yrkesverksamma pedagoger i förskolan kan dra nytta av kunskapen inom de ovan nämnda forskningsområdet, för att medvetet kunna utforma förskolans verksamhet och därmed jobba förebyggande med barns stressreducering.

Förskollärarnas arbete i stora barngrupper är ett för tiden relevant och viktigt ämne att lyfta. Många aktuella debatter handlar om storleken på barngruppen och dess inverkan på det enskilda barnet, inte lika många lyfter hur stora barngrupper påverkar förskollärarna och deras arbete. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur förskollärare menar att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas i en stor barngrupp. Vidare var syftet även att åskådliggöra hur förskollärarna menar att en stor barngrupp påverkar deras möjligheter att tillgodose barns behov av omsorg och interaktion.I studien har jag använt mig av kvalitativ metod, och empirin består av sex intervjuer med tre olika förskollärare på samma avdelning samt observationer av pedagogernas interaktion och bemötande av barnens olika omsorgsbehov.Studiens resultat visar att det är konsekvenserna av en stor barngrupp som påverkar pedagogerna, till exempel att administrativa och praktiska arbetsuppgifter ökar ju fler barn det finns i barngruppen. Pedagogerna menar att de på grund av ökade arbetsuppgifter blir stressade, känner sig otillräckliga och att de inte når upp till de krav som de har på sig själva men även de krav som bland annat Läroplanen (Lpfö 98/10) ställer. Pedagogerna menar även att deras möjligheter att tillgodose barns behov av omsorg och interaktion är begränsade, till exempel genom att omsorgssituationer och interaktionstillfällen som blöjbyten, på- och avklädning, måltider, konflikthantering samt sagoläsning präglas utav stress och brist på tid.

The purpose with this study is to investigate how the intersubjectivity between the children and the pedagogue is displayed in large children groups in the hall. To investigate this, we have performed a qualitative study where observations and interviews have been made at three different preschools, and following questions was asked; How is the pedagogue dealing with obstacles and opportunities to co-operate together with children in large children groups in the hall. What strategies uses and develops the pedagogue in order to make the hall a place where interactions between children and pedagogues can be placed. The study takes into account Bronfenbrenner's developmental ecological system theory where is pinpointed, the relational and punctual perspective and the concept of intersubjectivity. Previous research shows that educators who is working in large children's groups experience their work as stressful and that they feel insufficient and unable to see each individual child. Research also shows that the younger children learn the best in interaction with a challenging teacher. The results of the study show that the educational work in the hall in large children's groups is first and foremost guided by the prerequisites of the educators. In order for there to be interaction between children and educators, it is necessary for teachers to work on the basis of certain strategies such as institutional arrangements. The results of the study also show that teachers' work in the hall is very vulnerable, as it is enough for an educator to be sick to cope with the conditions and thus affect the situation in the hall.

The purpose of this study is to investigate whether large groups of preschool children means lower quality of child development and learning. From six preschool teachers perspective we also wanted to find out the large groups of children positive and negative sides. The reason behind our choice of purposes is both our own experiences of mostly negative opinions of large groups of children among preschool teachers, as well as the news reports about the negative consequences that large groups of preschoolers may cause. The study draws on a approach of the term constructionism in the understanding of the teachers’ perceptions of larger groups of preschoolers. We applied a qualitative method based on interviews with six preschool teachers working on two different preschools. The result of our study shows that the interviewed preschool teachers sees mostly advantages rather than disadvantages with large groups of preschoolers. The preschool teachers describe that to be able to work with large groups of preschoolers there has to be a good structure and organization guaranteeing that the pedagogues have the right competence and that the preschools environment is well designed. The conclusion we have been able to draw is that the preschool teachers in our study is not sharing the same negative view that previous research and media reports have shown. Instead the preschool teachers in our study sees more positive than negative aspects of large groups of preschoolers, as long as there is a good structure and organization.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares syn på arbetet med ordförståelse för yngre barn i större barngrupper där barnen har blandad språkbakgrund. Frågeställningarna är hur förskollärarna arbetar med att introducera nya ord, vad de tror påverkar inlärningen och hur utvecklingen av språket påverkas av faktorerna kring barngruppen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två förskollärare som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år på förskolor i större städer i Mellansverige. Studien visar att organisation och planering är en viktig del i arbetet i en stor barngrupp. Pedagogens förhållningssätt och goda förebilder hos både pedagoger och andra barn är en viktig del i hur barnen lär sig nya ord. Bilder, sagor och teman är viktiga pedagogiska verktyg för att introducera nya ord för yngre barn. / The purpose ofthis studyis to highlight thepreschool teachers'views on thedevelopment of thevocabularyforyoung childreninlargergroups, where children havemixedlanguagebackground. The questions is howpreschool teachersworking tointroduce newwords, whatthey thinkaffectslearning andhow the development oflanguageis influencedby the factorssurrounding thechildgroup. Qualitative interviews were conducted withtwopreschool teachersworking withchildren aged 3-5yearsinpreschoolsin larger cities incentral Sweden.The study shows thatorganization and planningisan important part ofthe work of alargegroup of children. The teachers'attitudes androle modelsof botheducatorsand other childrenisan important part ofhowchildren learnnew words.Pictures,stories andin themes are important educational tool to introducenew wordsfor younger children.