• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • 6
  • Tagged with
  • 17
  • 17
  • 10
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

ONCE UPON A TIME: THE REFERENCE OF STORY GRAMMAR UNITS DURING PARENT-CHILD STORY BOOK READING

HAYES, DANIELLE J. 13 July 2007 (has links)
No description available.
2

Intensive narrative intervention with four inner-city children: An interrupted time series analysis

Rose, Alyssa Unknown Date
No description available.
3

Intensive narrative intervention with four inner-city children: An interrupted time series analysis

Rose, Alyssa 06 1900 (has links)
This study investigated the effect of a two week intensive narrative intervention program on the narrative abilities of four inner-city children, using an interrupted time-series with removed treatment design. The intervention program focused on teaching five specific story grammar units. The variables of interest in this study were: improvement in story macrostructure, microstructure and language quantity, as well as improvement of scores on standardized narrative tools. All participants showed an improvement in at least one of the narrative skills examined in this study; one of four participants showed an improvement in all of the narrative skills examined in the study. The results of this study indicate that intensive narrative intervention is a viable treatment approach and should be further investigated. / Speech-Language Pathology
4

Tvåspråkiga barn berättar på ryska och svenska : En explorativ studie om narrativ förmåga hos 6- till 7 åringar

Olsson, Alena January 2014 (has links)
I dagens mångkulturella samhälle är det många barn som talar två eller flera språk. Det är viktigt att kunna bemöta flerspråkiga barn och ge dem rätt språkligt stöd vid behov. Denna studie baseras på MAINs testmaterial som är utformat inom ramarna för COST projekt IS0804 för bedömning av barns narrativa förmåga och använder berättelser till bildserier som ett sätt att samla in barns narrativer. Syftet med studien är att beskriva narrativ förmåga hos tvåspråkiga rysk-svensktalande barn och bidra med referensdata till ovannämnda projekt. Deltagarna var tio simultant tvåspråkiga rysk-svensktalade barn mellan 6:8 och 7:10 samt tre successivt tvåspråkiga barn. Barnen fick berätta på ryska och svenska kring två makrostrukturellt lika bildserier samt svara på en rad förståelsefrågor utifrån bildernas innehåll. Insamlade ryska och svenska narrativer analyserades på makro- och mikrostrukturell nivå. Resultaten visade att det fanns tydliga skillnader mellan barnens prestationer i berättandet och förståelsen. Narrativernas övergripande struktur vad gäller story grammar och komplexitet stämde väl överens mellan språken oavsett barnets språkbehärskningsnivå. Däremot fanns det stora skillnader i förekomsten av Internal State Terms tokens mellan ryska och svenska narrativer som bara kunde förklaras med rent kulturella skillnader mellan språken. Detta resultat ifrågasätter värdet av jämförelse av IST tokens mellan språk. De små skillnader som påvisades vid en kvantitativ analys av narrativernas mikrostrukturer vad gäller yttrandelängd och lexikal variation kan förklaras med språkspecifika morfo-syntaktiska distinktioner mellan ryska och svenska. En kvalitativ analys av barnens narrativer påvisade att fel ordval, utelämningar och kodväxlingar var mer typiska för barnens svagaste språk. Kongruenssvårigheter påträffades i båda språken hos simultant tvåspråkiga barn men inte i ryska narrativer hos barn vars modersmål var ryska. Det behövs mer forskning inom ramarna för COST Action IS0804 som handlar om berättandeförmåga hos tvåspråkiga barn med språkstörning. Detta kan i sin tur leda till att testmaterialet blir standardiserat och kan användas inom logopedisk verksamhet. / In today's multicultural society there are many children who speak two or more languages. It is important to be aware of possible problems and provide them with adequate language assistance if needed. This study is based on the MAIN test material designed within COST project IS0804 for the assessment of children's narrative skills, which uses a number of picture sequences to elicit children’s narratives. The study aims to investigate the storytelling abilities of a group of bilingual Russian-Swedish speaking children and provide reference data for the above-mentioned project. The participants were ten simultaneously bilingual Russian-Swedish speaking children between the age of 6 years and 8 months and 7 years and 10 months, as well as three age-matched children with Russian as their native language and Swedish as a second language. Children were asked to tell a story in Russian and Swedish using two picture sequences with parallel macrostructure and then answer comprehension questions based on the content of the pictures. The Russian and Swedish narratives were analyzed on both macro- and microstructural levels. The results showed that there were clear differences between the children’s storytelling and their understanding. Overall narrative structure in terms of story grammar and complexity was quite similar in both languages, irrespective of language exposure pattern. However, there were significant differences between the prevalence of Internal State Terms tokens in Russian and Swedish narratives that could only be explained by purely cultural differences between the languages. This result questions the feasibility of straightforward of IST tokens between languages. The minor differences revealed by quantitative analysis of the stories’ microstructures in terms of utterance length and lexical diversity could be explained by language-specific morphosyntactic differences between Russian and Swedish. A qualitative analysis of the narratives showed that wrong choice of words, omissions and code-switching were more typical of the child's weakest language. Difficulties with inflections were found in both languages for simultaneous bilingual children but not in Russian stories told by children with Russian as their first language. More research is needed within the framework of COST Action IS0804 on the storytelling abilities of bilingual children with language impairment. This may in its turn lead to the test material being standardized and put into common use in speech-language therapy.
5

The effect of story structure on memory for technical instructions

Dowling, Pamela R. 28 December 2009 (has links)
No description available.
6

Att berätta på ryska och svenska : Narrativ förmåga som instrument för språklig bedömning av flerspråkiga barn

Koivistoinen, Julia January 2012 (has links)
No description available.
7

Femåringar berättar på svenska och engelska : Referensdata och jämförelse med 6- och 7-åringar

Arnoldsson, Sara, Aronsson, Bente January 2013 (has links)
År 2009 startades det europeiska forskningsprojektet COST Action IS0804 med syfte att få mer kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling och utveckla bedömningsmaterial anpassade för flerspråkiga barn. Inom COST Action fokuserar arbetsgruppen Narrative and discourse på berättelser (narrativer) som ett sätt att bedöma språk hos barn. Berättande liknar naturlig språkanvändning och anses ge en mer rättvisande bild av flerspråkiga barns förmåga än andra logopediska test. Av narrativgruppen utvecklades bedömningsmaterialet MAIN (Multilingual Assessment Instrument for Narratives). Med MAIN kan barns produktion och förståelse av berättelser undersökas på makrostrukturell nivå. Berättelsernas makrostruktur (dvs. övergripande struktur) analyseras med story grammar (SG). En hypotes är att makrostruktur inte är språkspecifik och därför kan jämföras mellan olika språk. I föreliggande studie undersöktes berättande hos 16 simultant svensk-engelskspråkiga barn (4:11- 5:8 år, medel 5:4 år) med MAIN. Resultaten jämfördes med flerspråkiga 6-7-åringar med samma språkkombination (Härdelin & Naylor, 2012). Inga signifikanta skillnader noterades mellan femåringarnas berättelser på svenska och engelska, vare sig i produktion (p= 0,084) eller förståelse (p= 0,21). Däremot fanns en signifikant skillnad mellan de äldre och de yngre barnen, både avseende produktion (p= 0,00099) och förståelse av berättelser (p= 0,0072). I barnens berättelser fanns avvikande konstruktioner med tvärspråkliga drag, såsom transfer och kodväxling. Tvärspråkliga drag bör därför inte tolkas som markörer för språkstörning, utan är en del av typisk flerspråkig utveckling. Sammanfattningsvis tycks makrostrukturella skillnader i berättande vara kopplade till ålder snarare än till språk. Studiens resultat ger en bild av femåringars prestation på MAIN, vilket inte har undersökts tidigare i en svensk kontext. Genom att jämföra resultatet med äldre barn studerades berättandeutvecklingen hos svensk-engelskspråkiga barn. / Since 2009, the EU research network COST Action IS0804 has been working towards gaining more knowledge about bilingual language acquisition in typically and atypically developing children, and towards creating assessment tools which are specifically adapted to bilingual children. Within COST Action, one working group, Narrative and discourse, focuses on narratives as a way to assess children’s language. Narratives provide more naturalistic language samples than item-based tests and are less biased against bilingual children compared to other language assessments. The Narrative and discourse group developed the assessment tool MAIN (Multilingual Assessment Instrument for Narratives). MAIN examines children’s production and comprehension of narratives on a macrostructural level (i.e. overall story structure) within the framework of story grammar (SG). One current hypothesis is that macrostructure is language independent and can therefore be compared across languages. In the current study, 16 simultaneous bilingual children (ages 4:11- 5:8, mean 5:4 years) with the language combination Swedish-English were assessed with MAIN. Their results were compared with the results of bilingual 6-7 year olds with the same language combination (Härdelin & Naylor, 2012). Results showed no significant difference regarding macrostructure between the children’s two languages, neither in production(p= 0,084) nor in comprehension (p= 0,21). However, there was a significant difference between the younger and the older children, both in production (p= 0,00099) and comprehension (p= 0,0072). Non-targetlike structures due to cross-linguistic influence,e.g. transfer and code-mixing, were noticed for both age groups. Cross-linguistic influence should thus not be mistaken for language impairment, but rather be treated as a natural part of bilingual language acquisition. In conclusion, differences in macrostructure seemed to be related to age rather than to language. The results of the current study provide insight into the performance of five-year-olds on MAIN, which has not previously been studied in a Swedish context. By comparing the results with older children, the study documents the narrative development of Swedish-English bilinguals from age 5 to 7.
8

Barns berättande och återberättande : En jämförande studie mellan enspråkiga och flerspråkiga barn i Sverige

Thomasdotter, Linnéa January 2013 (has links)
I dagens globaliserade samhälle blir det allt vanligare att barn växer upp med fler än ett språk i sin omgivning. Det kräver en ökad kunskap om flerspråkighet och vad som särskiljer flerspråkiga barn från enspråkiga barn. Då de mätinstrument som idag används i Sverige för att utröna om ett barn har en språkstörning endast är utformade för enspråkiga barn riskerar flerspråkiga barn att över- eller underdiagnostiseras. För att råda bot på den problematik som uppkommit i samband med diagnostisering av flerspråkiga barn och språkstörning har ett europeiskt forskningsnätverk bildats, kallat COST Action IS0804. Syftet med nätverket är att kartlägga SLI (specific language impairment) hos flerspråkiga barn genom att koordinera forskning inom lingvistisk och kognitiv förmåga över ett stort antal länder. Denna studie syftar till att samla in och analysera referensdata för enspråkigt svensktalande barn med typisk språkutveckling, samt jämföra resultatet med referensdata från andra grupper som använt samma material i Sverige på flerspråkiga barn i jämförlig ålder. Det övergripande syftet är att referensdatan på sikt kan användas för att öka kunskapen om skillnader och likheter mellan en- och tvåspråkiga barn med målet att differentiera dessa från flerspåkiga barn med SLI genom COST projektet. Då tidigare studier i Sverige endast använt materialet till att studera berättande, syftar denna studie även till att samla in referensdata för både berättande och återberättande. Deltagarna är fjorton barn mellan 5:6 och 7:5 år som fått berätta och återberätta kring fyra bildberättelser samt besvara ett antal förståelsefrågor till varje bildberättelse. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan hur barnen presterar på berättande och på återberättande, vilket är intressant då narrativerna eliciterades med bildsekvenser som är makrostrukturellt lika. Dessa skillnader manifesteras både beträffande makrostrukturen i form av story grammar poäng, då återberättande både ger högre min - och maxpoäng samt total poäng överlag, och på mikrostrukturen då återberättande ger något längre och mer varierade texter än berättande. Vid en jämförelse av resultaten vid berättande från tidigare studier inom COST som studerat flerspråkiga barn i Sverige föreligger en mikrostrukturell skillnad, då de enspråkiga deltagarna i denna studie producerar något längre texter på svenska än de flerspråkiga barnen i samma ålder. Denna skillnad verkar dock inte ha någon makrostrukturell påverkan då antalet story grammar poäng på deltagarnas narrativer är relativt likvärdig över de olika studierna. Resultatet stödjer tidigare forskning som påvisat att den narrativa makrostrukturen är språkligt obunden. Mer forskning kring skillnader i narrativförmåga mellan barn med och utan språkstörning behövs dock innan det går att dra mer långtgående slutsatser om makrostruktur som klinisk markör för språkstörning hos flerspråkiga barn. / As society today is becoming more and more globalized, the number of children growing up with several languages is ever increasing. This calls for better and deeper knowledge of bilingualism in general and for a better understanding of developmental language differences between bilingual and monolingual children in particular. However, methods for assessing whether a bilingual child suffers from language impairment are developed and standardized for monolingual children only, and there is a rising need for tools that can reliably assess bilingual children. To meet this need, a European research network (COST Action IS0804) has been established, with the aim to map specific language impairment in bilingual children by coordinating research on linguistic and cognitive skills across 30 countries. Within this network, a new multilingual assessment tool for narratives has been developed. The aim of the present study is to collect and analyze narratives by Swedish monolingual children with typical language development with this assessment tool and compare their results with data from recent studies of Swedish bilingual children of a comparable age. The long-term objective is for the results to be used to increase our knowledge about similarities and differences between monolingual and bilingual children with and without language impairment through the COST network. Since previous narrative studies in Sweden have only used the tool for telling, the aim of the present study has been to collect data on both telling and retelling. Participants were fourteen children between 5;6 and 7;6 years. Narratives were elicited with the help of four parallel sets of stimulus pictures; two for which the participants were instructed to tell a story, and two for which the task was to retell after listening to a model story. Participants also answered a number of comprehension questions after each story. Narratives were analysed for macrostructure and microstructure. The results show some pronounced differences between how the participants performed in telling and retelling, which is noteworthy since the stimulus materials were parallel in macrostructure. Differences between telling and retelling manifested themselves in macrostructure in terms of story grammar points, with higher minimum and maximum points for retelling, and on some (but not all) microstructural measures, with longer and lexically more varied texts in retelling than telling. Comparing the results to previous studies on age-matched bilingual Swedish children of similar socio-economic status using the same assessment tool, monolinguals and bilinguals differed slightly: The monolingual participants in the present study produced longer texts in Swedish than their bilingual peers. This difference in microstructure did however not have any impact at the macrostructural level, where monolinguals and bilinguals in the previous studies scored fairly similar. These results underpin findings of earlier research which have shown that narrative macrostructure is largely languageindependent and may thus be a more appropriate measure of narrative ability in bilingual children than language-dependent microstructural measures. However, more research is necessary before any far-reaching conclusions can be drawn as to whether macrostructure can be used as a clinical marker for specific language impairment in bilingual children.
9

Examining How Early Childhood Education Relate To Narrative Skills

Akdag, Zeynep 01 April 2008 (has links) (PDF)
The aim of this study is to compare the narrative skills of first grade elementary students who had early childhood education and the narrative skills of first grade elementary students who did not have early childhood education and investigate their parents&rsquo / reading-related activities with them. In order to achieve this aim, the present study focuses on narratives produced by students who had early childhood education and students who did not have early childhood education using Mercer Mayer&rsquo / s (1969) wordless picture-book &ldquo / Frog, where are you?&rdquo / . This study compares those narratives with special attention to how emergence of story structure, the narrative length and inclusion of evaluative devices differ depending on their educational background in their orally collected narratives. Participants are 28 children who had early childhood education and 28 children who did not have early childhood education. Moreover, 27 parents whose child had early childhood education and 25 parents whose child did not have early childhood education participated in the study to get better understanding of their children&rsquo / s narrative skills. The results of the study indicate that narratives of students who had early childhood education include more structural elements and evaluative devices compared to the narratives of students who did not have early childhood education. Moreover, most of the parents participated in this study do not conduct reading-related activities with their children at home.
10

Narrativ förmåga på svenska : En- och flerspråkiga fyra- och sexåringar berättar till bilder

Karlsson, Matilda January 2020 (has links)
The purpose of this study was to investigate the narrative competence of monolingual Swedish speaking children and bilingual Turkish and Swedish speaking children of ages 4 and 6. The focus of the study was narrative production on a macrostructural level which was investigated with the picture-based task ENNI. The method consisted of first developing a scoring model for the level 2 stories in ENNI (A2 and B2), based on the story grammar model, and then analyze the already collected data of 94 children. Results were compared between groups and the relationship with the length of the story (TNW) was investigated. The results showed a significant development from age 4 to 6 for both the monolingual and the bilingual children, although the bilingual children showed a larger spread in their scores at 6 years than the monolinguals. A significant difference was also found between the two language groups, but only for story A2, where the monolinguals scored higher than the bilinguals. For the monolinguals, there was also a difference between the stories, with significantly higher mean scores on A2 than on B2. A linear regression showed no clear relationship between the scores on macrostructural production and story length (TNW). The conclusion of this study is in line with earlier studies showing that there is a development of the narrative competence on a macrostructural level from ages 4 to 6. Although this was true for the bilingual children on group level, the results of the bilingual six-year-olds showed a wider distribution compared to the monolingual six-year-olds. Furthermore the results differed significantly between the stories, making it clear that the specific picture sequence used has a large influence on the children’s results. / Syftet med studien var att undersöka narrativ förmåga hos en- och flerspråkiga svensktalande barn i åldrarna 4 och 6 år med fokus på produktion av makrostruktur undersökt genom bildberättelsetestet Edmonton Narrative Norms Instrument (ENNI). Metoden bestod i att först skapa en poängsättningsmodell för bildsekvenserna på nivå två i ENNI (A2 och B2) baserad på story grammar och sedan analysera redan insamlade data från 94 barn utifrån modellen. Resultaten jämfördes mellan grupper och relationen med berättelselängd (TNW) undersöktes. Resultaten visade en signifikant åldersutveckling oavsett språkgrupp. Däremot uppvisade de flerspråkiga sexåringarna en större spridning i resultat än de enspråkiga. Det fanns även en signifikant skillnad mellan språkgrupperna som berättat till bildsekvens A2, där de enspråkiga uppvisade ett högre resultat. Ytterligare en signifikant skillnad fanns för de enspråkiga grupperna där de som berättat till bildsekvens A2 fick ett högre resultat än de som berättat till B2. En linjär regressionsanalys uppvisade inget tydligt samband mellan berättelselängd (TNW) och produktion av makrostruktur. Slutsatsen av studien är, i linje med tidigare studier, att det sker en utveckling av den narrativa förmågan gällande makrostrukturell produktion mellan 4 och 6 år. Även om detta stämde för de flerspråkiga barnen som grupp uppvisade de flerspråkiga sexåringarna en mycket större spridning i resultat än de enspråkiga. Slutligen visade resultaten på en signifikant skillnad mellan de olika bildsekvenserna vilket tyder på att dessa inte är parallella och att valet av bildmaterial spelar en stor roll vid barns berättande.

Page generated in 0.0392 seconds