No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

En grundläggande förutsättning för landsbygdens utveckling är en bofast befolkning och sysselsättning. En god möjlighet för att skapa förutsättningar för en levande landsbygd är att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgångar. En begränsande faktor för landsbygdens utveckling har under lång tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva inställningen till att medge dispens. Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgått förändringar med tyngdpunkt på differentiering av strandskyddet. Lagändringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet där tillgången på stränder är god och exploateringsgraden är låg. En av förändringarna innebar att byggande i strandnära lägen ska kunna tillåtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden. Denna differentiering av strandskyddet utgår från dels en geografisk indelning baserad på tillgången på stränder, dels vissa lättnader i materiellt hänseende för dispenser och planläggningsarbete med kopplingar till regional och lokal utveckling.   Syftet med lagreformen är tydlig; att människor ska kunna leva och verka i hela landet och att levnadsstandarden i glesbygdsområden inte ska avvika för mycket från den som finns i större kommuner. Lagändringarna som trädde ikraft 2009 meddelade en insikt om att det generella strandskyddet inte tillgodosett det utvecklingsbehov som finns i mindre tätbefolkade områden i Sverige. Med anledning av att beviljandet av strandskyddsdispenser fortfarande tillämpas med försiktighet innebär det ekonomiska och andra olägenheter för markägare. Detta när önskade fastighetsbildningar eller verksamhetsutvecklingar inte kan ske mot bakgrund av strandskyddslagstiftningens restriktiva tillämpning av dispenser och en viss oklarhet om vad landsbygdsutveckling är. Den privata äganderätten är ett intresse som oftast kommer i skymundan för andra högre prioriterade intressen såsom allmänhetens intresse av friluftsliv och intresset för att bevara goda förutsättningar för växt- och djurliv på land och i vatten.  Det skapas ofta konflikter mellan dessa intressen då olika instanser prioriterar olika syften med strandskyddslagstiftningen på ett oenhetligt sätt. Allemansrätten och miljöskydd kan användas som skäl för att förhindra markägaren från att bebygga en strandnära fastighet. Den som ansöker om dispens från strandskyddsreglerna för att kunna utrusta sin fastighet med byggnader och bryggor kan plågsamt få uppleva att allemansrätten och miljöskyddet är kraftfulla intressen som kullkastar förväntningarna på en planerade investeringar och exploateringar. Skälen för att avslå strandskyddsdispensen är att bryggan eller byggnaden skulle ha en inverkan på hur allmänheten potentiellt kan uppleva att bryggan har en avhållande effekt eller hur byggnationen påverkar växt- och djurlivet på platsen.   Utöver strandskyddets uttalade syften finns det även en geografisk intressekonflikt vid tillämpningen. Det är ofta samma stränder som är attraktiva för bebyggelse som har höga värden för djur- och växtliv och friluftsliv. Vad gäller områden med ett högt bebyggelsetryck finns ofta en stark drivkraft att bebygga strandnära lägen medan områden utan bebyggelsetryck synes det inte finnas samma drivkraft att bebygga strandnära lägen. Denna problematik har skapat svårigheter för lagstiftningen att tillgodose en lagstiftning som dels stärker strandskydden i redan ”överexploaterade” områdens och som dels kan skapa lättnader inom områden där det saknas skäl att tillåta bebyggelse då det inte på ett legitimt sätt kan äventyra strandskyddets syften. Lösningen blev genom att precisera dispensskälen inom attraktiva kustområden, där dispens endast får ges för bostadshus där områden redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för miljön och friluftsliv eller är skilt från strandlinjen genom väg eller bebyggelse. Inom glesbefolkade områden i inlandet skulle det bli lättare att få dispens under vissa förutsättningar, men även inom dessa områden är syftet att stora sträckor ska lämnas fria från exploatering.

Studien behandlar den nya strandskyddslagstiftningens tillämpning gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen som infördes 2009/2010. Lagstiftningen infördes för att stimulera den lokala och regionala utvecklingen genom att skapa arbetstillfällen eller attraktiva bomiljöer i områden med god tillgång till strandområden med låg exploateringsgrad. Enligt en tidigare rapport över kartläggningen av hur strandskyddslagstiftningen tillämpas i Sverige, påvisades skillnader i tillämpningen av strandskyddslagstiftningen både regionalt och lokalt. Syftet med studien är att undersöka hur lagstiftningen tillämpas i Västra Götalands län. Utifrån en jämförelse av Länsstyrelsens och kommunernas argument och beslut undersöktes vad som ansetts förenligt med strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken samt vad som ansetts strida mot dem. Syftet med studien är även att undersöka om syftet med lagstiftningen tillgodoses samt om det påvisats några skillnader i tillämpningen. Studien gjordes huvudsakligen med hjälp av en kvalitativ metod men även en kvantitativ metod användes för att göra en sammanställning med olika kategorier av alla LIS-områdena i Västra Götaland. Slutsatsen visar på att både Länsstyrelsen och kommunerna brister i sina motiveringar angående LIS både vad gäller översiktsplan och beslut i senare skede. Slutsatsen visar dessutom på att syftet med LIS inte uppfylls fullt ut i dagens tillämpning i Västra Götalands län. Ett bättre kunskapsunderlag för kommunerna och Länsstyrelsen behöver tas fram för att ge en bättre vägledning om hur de ska tillämpa LIS. / This study is about the new legislation that deals with countryside development in areas that are close to shores (LIS) that introduced in 2009 /2010. The legislation was introduced to stimulate the local and regional development by creating jobs or attractive living environments in areas with good access to beach purview with low development rate. According to earlier reports on the mapping of the shoreline protection laws applicable in Sweden, where there are differences in the application of shore protection legislation both regionally and locally. The purpose of the study is to examine how the law is applied in the county of Västra Götaland. Based on a comparison of the county administrative board and municipalities 's arguments and decisions examined, what was found compatible with shoreline protection provisions of the Environmental Code and what is considered to be against them. The purpose of this study is to investigate if the purpose of the legislation is met and if it detected any discrepancies in the application. The study was done mainly using a qualitative method, but also a quantitative method was used to make a compilation of various categories of all LIS areas in Västra Götaland. The conclusion shows that both the County Board and the municipalities flaws in their reasoning regarding LIS both in plan and decision at a later stage. The conclusion also shows that the purpose of LIS in full compliance in today's application in the county of Västra Götaland. A better base of knowledge for the municipalities and the County Board needs to be developed to provide better guidance on how to apply the LIS.

Studien analyserar om bestämmelserna angående Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvärden och allemansrätt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestämmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandområden kan få för konsekvenser för naturvärden har gjorts, där försämrade förutsättningar för biologisk mångfald är en av dessa. En GIS-analys av två fallstudieområden längs med Dalälven i södra Gävleborgs län genomfördes för att analysera hur stor del av stränderna som inte är tillgängliga att vistas på för allmänheten och för att se om och vilka skyddsområden för naturvärden, skyddsvärda naturområden och riksintressen för naturvård som finns i fallstudieområdena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor. Kartorna användes sedan som underlagsmaterial för att avgöra om LIS var lämpligt i någon del av fallstudieområdena. Studien definierar svårigheter med LIS och kommer fram till att LIS inte utgör ett direkt hot mot naturvärden och allemansrätt om bara konsekvenserna som en exploatering enligt LIS får för naturvärden och allemansrätt vägs in. Omfattningen av den tilltänkta exploateringen i strandområdet avgör om ett hot uppstår eller inte. Däremot krävs ett bredare perspektiv där konsekvenserna för de fysiska, ekonomiska och sociala aspekterna också vägs in i bedömningen för att syftet med LIS ska uppnås. / The study analyzes if the provisions on rural development in waterfront locations (LIS) in the Swedish environmental act can be a threat to natural values and the right of public access in the waterfront areas, with the potential for exemptions in the provisions for shore protection LIS provides. The background to LIS is treated in the study. A summary of what an impact irresponsible planning of near shore areas can have on natural values was made. A GIS analysis of two case study areas along river Dalälven in the southern part of the region Gävleborg, Sweden, was conducted to see how large parts of the near shore areas that are currently not available for the public. The GIS analysis was also made to see if and which natural protection areas, natural areas worth to be protected and national interest for nature conservation that is represented in the case study areas. The results of the GIS analysis were presented in maps. The maps were then used as a substrate to determine suitable areas for LIS in the case study areas. The study defines the difficulties with LIS, and concludes that LIS does not constitute a direct threat to natural values and the public access to shores. This demands though that only the impacts a development as a result of LIS causes for natural values and the public access to shores are considered. The magnitude of the intended exploitation in the near shore area will determine if a threat arises or not. However, the planning process requires a broader perspective where impacts on physical, social and economic aspects are taken into account in the assessment. This is necessary for the purpose of LIS to be achieved.

The beach protection law has for a long time been regarded as something that prevent rural development due to its exploitation ban. The government has presented a tool with expectation that it will increase the attractiveness of rural construction. In 2010 it became possible for municipalities to identify areas in rural areas close to beaches within the framework of the municipality's overall planning. In these areas, when considering an exemption it can be considered if the measure contributes to rural development. This study aims to investigate the outcome of three of Värmlands municipalities' LIS planning, Säffle, Hagfors and Kil are the municipalities that are concerned. The focus has been on examining the outcome of the municipalities' LIS plans, determining factors for the results of the plans outcome and which problems that has been identified by the beach protection legislation regarding rural development. In order to respond to the essay’s both a document study and interviews have been applied. Much shows that Säffle received the most comprehensive result of their LIS plan, because they have applied a different method in the development of LIS areas than other municipalities have done. Kil and Hagfors have had a relatively small result from their LIS plan, six and four dispensaries respectively. The study shows that since it became possible for municipalities to pick out LIS areas, the county administration only repealed four beach protection dispensaries approved by the municipalities, which indicates that the reason why the number of dispensaries is few may not be in the legislation. Other factors may be more crucial. The study shows that a lack of interest to establish in the LIS areas has characterized Kil and Hagfors' planning, which has resulted that there have not been many dispensaries in their areas. The economic aspects have a major influence beyond the lack of interest, because in most cases the cost of production exceeds the secondary value when building in the countryside. This study shows that the biggest deficiency in the beach legislation are that it is seen as inflexible, both because it is not easy to supplement with new LIS areas after the plan has been adopted, but also because it does not take in consideration the need of specific locations. / Strandskyddet har under en lång tid betraktats som något som hejdat landsbygdsutvecklingen till följd av dess exploateringsförbud. Ett verktyg som av regeringen presenterats i hopp om att öka attraktiviteten för att bygga på landsbygden är att det år 2010 blev möjligt för kommuner att inom ramen för kommunens översiktsplanering peka ut områden på landsbygden i strandnära lägen. I dessa områden kan det vid prövning av dispensansökningar beaktas om åtgärden bidrar till landsbygdsutveckling. Den här studien syftar till att undersöka utfallet av tre värmländska kommuners LIS-planering. De kommuner som det gäller är Säffle, Hagfors och Kil. Fokus har legat på att granska utfallet av kommunernas LIS-planer, vad som varit avgörande för att resultatet av planerna blivit som det blivit samt vilka brister som kan identifieras av strandskyddslagstiftningen beträffande landsbygdsutveckling i strandnära läge. För att bemöta uppsatsens frågeställningar har både en dokumentstudie och intervjuer tillämpats. Resultatet av studien visar att Säffle fått det mest omfattande resultatet av deras LIS-plan, mycket pekar på att detta är på grund av att de tillämpat en annan metod vid framtagandet av LIS-områden än vad övriga kommuner gjort. Kil och Hagfors har fått ett förhållandevis litet utfall av deras LIS-plan, sex respektive fyra dispenser. Studien visar att sedan det blev möjligt för kommuner att peka ut LIS-områden har Länsstyrelsen endast upphävt fyra strandskyddsdispenser som kommunerna godkänt, vilket indikerar på att orsaken till att antalet dispenser är få eventuellt inte ligger i lagstiftningen utan att det finns andra faktorer som har haft betydelse. Studien visar att ett bristande intresse av att etablera sig i LIS-områdena har präglar Kil och Hagfors planering vilket medfört att det inte blivit många dispenser i deras områden. Utöver ett bristande intresse så har den ekonomiska aspekten ett stort inflytande genom att produktionskostnaden i de flesta fall överstiger andrahandsvärdet när man bygger på landsbygden. De största bristerna i strandskyddslagstiftningen enligt den här studien är att den ses som stelbent, både genom att det inte på ett enkelt sätt går att komplettera med nya LIS-områden efter planens antagande men också för att den inte tar hänsyn till specifika platser.

The purpose of this study is to investigate how the municipality Örnsköldsvik is working with rural development as a whole and in the four geographical BYGDSAM-areas. The study will also investigate how the outcome of the municipality’s designated areas for exemption of the shoreline protection, also called rural development in shoreline locations, has developed within the last ten years. To do this a qualitative study has been done in form of six interviews. Four of the respondents are representants for each BYGDSAM-area and two respondents represents the municipality where one works with rural development and the other one works with rural development in shoreline locations. The municipality Örnsköldsvik is working with rural development from several different approaches. They have a rural development strategy as an addition to their overview plan, they also have a thematic supplement for rural development in shoreline locations. BYGDSAM – the country in collaboration was formed in 2017 as a long-term solution for the rural development on the countryside. Örnsköldsviks municipality has a diversified land use with large nature resources and therefore also scattered rural problems. The rural countryside differs if the location is near the coastline and the city Örnsköldsvik or inland in the country. The inner parts of the municipality are facing problems like disused service in form of schools shutting down and a lack of nursing homes. The areas that are located near the coast and the city Örnsköldsvik are facing other problems like a lack of houses and plots to build on. These areas also have an increase in housing prices because they are more attractive to move to. One of the tools to work with rural development is – rural development in shoreline locations. This tool gives municipalities opportunity to point out areas in shoreline locations that are suitable for settlement. None of the respondents that was interviewed for the study could comment on that settlement had taken place within such an area during the last ten years in Örnsköldsviks municipality. But this tool in rural planning is complicated. The legislation that prevails now, makes it hard for municipalities in Sweden to point out areas where exemptions from the shoreline protection can be applied. The municipalities “must almost guess” where attractive areas for settlement is right now or are going to be in the future. The legalisation on shoreline protection applies to all water, without taking the locations diversity into consideration. In 2019 the government put down a suggestion saying that the shoreline protection should be rebuilt from the ground up. The survey was done in 2020 and the suggestion is going to be displayed in 2021. The changes were supposed to make development on the countryside easier, but what so far has been exhibited is that this may not be the case and therefore no major changes are expected to occur in the shoreline protection.

Detta arbete utreder möjligheten att säkra vattentillgången i Mönsterås kommun med hjälp av en avsaltningsanläggning för bräckvatten från östersjön. Det är högst troligt ett sådant vattenverk skulle kunna uppföras i kommunen och dessutom ge ett vatten med lägre halter av oönskade ämnen än vatten renat med konventionella metoder från yt- och grundvatten till en marginellt högre kostnad.I arbetet redovisas kortfattat principen för avsaltning med RO (Reverse osmosis). Uppbyggnaden av två vattenverk som använder den tekniken och likt Mönsterås ligger i Kalmarsund beskrivs. Med information från sjökort och kartor har troliga råvattentillgångar i kommunen identifierats och utifrån dessa grundar sig förslagen för placering.Med hjälp från ett flertal kontakter i branschen har en enklare projektering gjorts för ett vattenverk med kapacitet på 3000 kubikmeter dricksvatten per dygn.I resultatet redovisas några förslag på placering av ett vattenverk. / This work investigates the possibility of securing the water supply in Mönsterås municipality with the help of a desalination plant for brackish water from the Baltic Sea. It is highly likely that such a waterworks could be built in the municipality and also provide water with lower levels of unwanted substances than water purified by conventional methods from surface and groundwater at a marginally higher cost.In the work, the principle of desalination with RO (Reverse osmosis) is briefly presented. The construction of two waterworks that use this technology and, like Mönsterås, is located in Kalmarsund is described. With information from nautical charts and maps, probable raw water resources in the municipality have been identified and based on these, the proposals for placement are based.With the help of several contacts in the industry, a simpler design has been made for a water treatment plant with a capacity of 3000 cubic meters of drinking water per day.The result presents some suggestions for placement of a desalination plant.