Uppsatsen undersöker hur två olika miljöorganisationer kommunicerar på den sociala plattformen Instagram och hur den kommunikationen kan skapa respons hos följarna genom gillamarkeringar och kommentarer. Detta undersöks genom en semiotisk bildanalys där bild och text analyseras på de inlägg som får mest tillika minst respons. Syftet är att undersöka och diskutera respons för att i längden fördjupa förståelsen för hur organisationer kan kommunicera genom grafisk design och vad det får för effekter. Uppsatsen utgår ifrån litteraturstudier i strategisk kommunikation, receptionsteori, medieekologi och semiotik. Analysen visade att respons ofta var kopplat till förståelsen för inläggets mening, hur intresseväckande inlägget var, huruvida mottagarna kunde relatera till inlägget eller om inlägget passade för det valda mediet. Slutligen kunde också konstateras att den ena organisationen kommunicerade mer utifrån att skapa en relation och ett samspel med följaren och att den andra snarare hade en distans mellan organisationen och följaren.

Communication is becoming increasingly important in leadership and greater demands are placed on communication between manager and employees. The requirement for the manager is to create an understanding of commitment to goals, values and views. It also requires the manager to have the ability to create dialogue and participation. The purpose of this thesis is to investigate whether and in what way middle managers communicate internally in a strategic way, i.e. links its internal communication to the organization's overall goals. This study shows through qualitative interviews what challenges and opportunities four middle managers experience with their internal communication. The study also shows which factors are important for how managers communicate goals and strategy. The middle managers experience difficulties in creating dialogue about goals and strategy. Rather, it seems to be more about broadcasting information concerning decisions already made. The results also show that significant factors for how managers communicate goals and strategy with their employees depends on the type of organizational structure they are in. The factors that seem to influence are whether the middle managers receive the strategic decisions from the management team or whether they are involved in formulating strategic decisions themselves.

I en femtedel av Sveriges kommuner har det under 2010-talet skett en befolkningsminskning. I ochmed ett minskande befolkningsunderlag förändras kommunernas planeringsförutsättningar ochutvecklingsmöjligheter. Kommunerna kan inte längre upprätthålla den välfärd som finns på orten ochdet skapar en självgenererande befolkningsminskning som blir svår för kommunen att ta sig ur.Avsikten med denna studie är att undersöka hur tre svenska kommuner som har haft enbefolkningsminskning mellan åren 2010 och 2020 arbetar med sin samhällsplanering. Metoderna somanvänds i studien är kvalitativa i form av dokumentanalys och intervjuer med sex tjänstepersoner ochtre politiker samt kvantitativ i form av kartor och diagram.Resultatkapitlet består av kommunfakta samt intervjumaterial. Intervjumaterialet presenteras utifrånkategorier som tagits fram genom öppen kodning. Resultatet av det insamlade materialet har sedananalyserats med hjälp av studiens teoretiska ramverk, vilket baseras på begrepp och tidigare forskningom tillväxt och anpassningsstrategier. Analysen baseras på uppsatsens tre frågeställningar. Resultatetoch analysen visar att kommunerna arbetar med en rad olika planeringsstrategier som både äranpassningar till det minskade befolkningsunderlaget och tillväxtorienterade satsningar för enbefolkningsökning. Avslutningsvis presenteras de slutsatser som ger svar på studiens trefrågeställningar. Studiens främsta slutsats är att krympande kommuner kan arbeta med bådeanpassningsstrategier och tillväxtorienterade strategier samtidigt. Det är viktigt för kommunerna attkomma till sikt om att det råder en befolkningsminskning och vägen dit är genom öppna, nära ochverklighetsförankrade dialoger mellan kommunernas politiker och tjänstepersoner.

Problemformulering: Hur har de snabbast växande e-handelsbolagen arbetat med strategisk planering under coronapandemin till följd av ändrade konsumentbeteenden? Syfte: Syftet med studien är att förklara hur svenska e-handelsbolag har anpassat sin strategiska planering med hänsyn till de ändrade konsumentbeteenden som följer coronapandemin. Genom en ökad förståelse för strategiarbetets roll samt hur de största och bäst presterande företagen sett till omsättningstillväxt arbetar under osäkra marknadsförhållanden ska studien förbereda företag för framtida marknadsturbulens. Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ forskningsansats med ett abduktivt inslag. Studiens empiri har insamlats med semistrukturerade intervjuer med fem svenska e-handelsbolag. Slutsats: Resultaten i studien visar att e-handelsbolag la mindre tid på strategisk planering under coronapandemin och skiftade över fokuset till operativ strategi. Under coronapandemin var den strategiska planeringen mindre aktuell. Vidare var det viktigt att bibehålla verksamhetens kärnfokus, samt att lägga resurser på att investera i analysverktyg för att maximera sin konkurrenskraft. Oavsett omvärldsfaktorer måste kärnfokuset bibehållas för att inte företagen ska riskera att tappa återkommande kunder. Slutligen var det viktigare för de svenska e-handelsbolagen att adaptera flexibilitet och snabbhet inom organisationen. Med ett agilt arbetssätt kan företag dra nytta av förändringar på marknaden.

No description available.

Militärstrategisk kommunikation är en funktion som samordnar Försvarsmaktens budskap i form av ord och handling. Funktionen kräver koordinering och samordning av militär verksamhet på alla ledningsnivåer samtidigt som Doktrin för gemensamma operationer och andra styrdokument förespråkar en decentraliserad ledningsfilosofi baserad på uppdragsstyrning och initiativ underifrån. Denna uppsats syftar till att svara på om det finns en motsägelse mellan doktrinens rådande krav på centralstyrd koordinering inom området militärstrategisk kommunikation och den decentraliserade ledningsfilosofin med enskilt agerande och initiativförmåga som grundpelare, och hur denna i så fall kan förstås. Analysen visar att en motsägelse inte nödvändigtvis föreligger då tolkningen av doktrinen kräver en kontextualisering av situationen utifrån de möjliga tillämpningar av svensk operationskonst vid gemensamma operationer som doktrinen stipulerar. Resultatet diskuteras teoretiskt och metodologiskt, utifrån de teorier som analysen grundas på.

Forskning som applicerar nyinstitutionell teori för att förstå företags strategiska kommunikation, är begränsad och så är även studier av strategisk hållbarhetskommunikation på företag som är verksamma inom olika industrier. Med den bakgrunden ämnar denna studie att, utifrån en nyinstitutionell ansats, jämföra två företags strategiska kommunikation av hållbarhetsfrågor och analysera hur den påverkas av omvärldens krav, förväntningar och påtryckningar. De företag som valdes för studien verkar inom textil- och stålindustrin, två omtalade industrier sett till deras miljöpåverkan. Studien använder en kvalitativ metod, i form av tematisk textanalys, som studerar respektive företags hållbarhetsrapport från år 2021. Resultatet av studien fann att miljöregleringar, i kombination med viljan att vara legitim till viss del ligger till grund för utformningen av företagens hållbarhetskommunikation. Det återfanns många likheter i företagens hållbarhetskommunikation, trots att de är verksamma inom olika industrier. Utifrån de konstaterade likheterna föreslås att nyinstitutionell teori möjligen kan förklara de tendenser av likriktning som påträffats i företagens strategiska hållbarhetskommunikation, trots att de inte befinner sig i samma organisatoriska fält.

Försvarsmakten är enligt lag skyldig att kommunicera på ett sätt som medborgaren kan förstå, att ta fram årliga rapporter som beskriver myndighetens verksamhet, att sprida försvarsinformation och att försvara landet mot yttre fiender och påverkan. Begreppsindelningen inom Försvarsmaktens kommunikations-struktur tillsammans med myndighetens användning av olika begrepp som "verktyg", "funktion" och "koncept" för att beskriva militärstrategisk kommunikation, skapar en brist på klarhet i vad begreppet omfattar och hur det ska an-vändas. Denna studie avser att genom Försvarsmaktens egen dokumentation utforska begreppet "militärstrategisk kommunikation" och dess innebörd i relation till det betydligt mer utforskade begreppet "strategisk kommunikation". Utifrån de insamlade uppgifterna är den tydligaste gränsdragningen att militärstrategisk kommunikation är allt som är kopplat till pågående militära operationer. Det saknas en konceptuell beskrivning av hur ”militärstrategisk kommunikation” som verktyg är tänkt att användas för att uppnå syftet. Det behövs en revidering så att begreppet ”militär strategisk kommunikation” kan uppnå det som Försvarsmakten säger sig vilja uppnå. Med utgångspunkt i denna studies begränsningar och det identifierade forskningsunderskottet avseende För-svarsmaktens militärstrategiska kommunikation föreslår den här uppsatsen att framtida studier undersöker hur de militärstrategiska målen förverkligas inom militärstrategisk kommunikation och hur detta kan mätas.

Organisationsidentiteten kan vara betydelsefull för företag. För hybridorganisationer däremot, kan kombinationen av olika sektorer göra det svårt att förmedla en tydlig organisationsidentitet, som dessutom är legitim. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva hur en hybridorganisation som befinner sig mellan privat och offentlig sektor kommunicerar sin organisationsidentitet till externa intressenter för att vara legitim. Detta genom att studera Apoteket AB via en fallstudie, bestående av en dokumentstudie och intervjuer med två regionchefer och företagets vice vd. Resultaten visar att Apoteket kommunicerar en långsiktighet, vilket är legitimt både utifrån ägarens lönsamhetskrav och företagets samhällsuppdrag. Dessutom förmedlas icke-ekonomiska värden som går i linje med Apotekets vision och kärnvärden, som exempelvis kvalitet, expertis och hållbarhet. Genom att förmedla hållbarhet, som en central del av företagets organisationsidentitet, kan Apoteket erhålla legitimitet från staten och andra aktörer på apoteksmarknaden. Slutligen använder Apoteket moderna kommunikationskanaler och ett kommersiellt innehåll för att förmedla en identitet som är anpassad till samtiden.

Author: Patricia HämäläinenTitle and subtitle (English): Today's sources of inspiration - A qualitative study of how followers perceive and are influenced by influencers on InstagramLanguage: Swedish Pages: 39  Purpose: The purpose of the study is to investigate how 18–30-year-old women’s on Instagram are affected by influencers' publications on Instagram. What factors play a role for Instagram users to start follow and unfollow influencers on Instagram. Method: The study is based on a qualitative method been used by an of a questionnaire survey and semi-structured interviews. The method is well suited for answering this type of question and therefore this type of method has been used. One survey and 3 depth interviews have been conducted with women aged 18-30 who follow Influencers on Instagram. The respondents answered questions that concern their opinions, perceptions and experiences about influencers they themselves follow on Instagram. Result / analysis: Respondents tend to compare their opinions and skills with influencers they follow on Instagram. Comparisons take place when individuals experience a sense of equality and belonging with the comparison group. Previous research suggests that it is more common for individuals to compare themselves with an environment that they experience as better than themselves (Festinger 1954). Conclusion: The conclusion of the study shows that the main reasons why young women start following influencers on Instagram are to be inspired and motivated, but the experience of friendship and belonging also plays a significant role. The respondents' experiences reflect Festinger's (1954) theory of how people often compare their opinions and skills in relation to their surroundings, which can then affect young women's mental health.