Sammanfattning Fördjupningsarbete i företagsekonomi. Ekonomihögskolan i Växjö, Linnéuniversitetet. Civilekonomprogrammet, controllerfördjupning. Vårterminen 2012. Titel: Strategiska affärssystem? – en fallstudie på NVS Bakgrund och problem: För att förenkla företags arbete mot dess mål kan de ta hjälp av ett välfungerande affärssystem. Detta ökar spridningen av information samt ledningens möjlighet att sprida strategin tillsammans med företagets uppsatta mål. För att på bästa sätt utforma den strategiska ekonomistyrningen krävs det att informationsflödet struktureras, vilket kan möjliggöras med hjälp av ett affärssystem. Vilka effekter förväntas NVS affärssystem medföra? Hur kan dessa effekter medföra en strategisk fördel eller nackdel för företaget? Syfte: Vi ska beskriva samt förklara hur ett affärssystem påverkar NVS möjligheter att uppnå sin strategi. Resultat och slutsatser: NVS har med hjälp av sitt affärssystem förbättrat och effektiviserat olika processer i företaget. Dessa förbättringar leder till att de enklare uppnår sin strategi och sina mål. Valet av leverantör och utformningen av affärssystemet har visat sig ha en stor strategisk inverkan. Fördjupningsarbetet har visat att affärssystemet både kan hjälpa och stjälpa NVS att uppnå sina mål.

HR är ett ämnesområde som traditionellt fått mycket uppmärksamhet inom akademisk forskning där fokus varit på HR som stödjande funktion i form av personalförsörjning. I början av 1990-talet bildades en ny forskningsinriktning som berör HR som en strategiskt viktigt affärsenhet och i takt med den ökade konkurrensen på den Svenska arbetsmarknaden har HR blivit en mer prioriterad funktion för företag. Vi har valt att utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv applicera teorier kring strategisk HR, arbetsgivarvarumärke samt talanghantering på svenska organisationer. Tidigare forskning har främst haft fokus på att enbart undersöka HR-avdelningen. Således har vi i den här studien försökt skapa en förståelse för om det finns en skillnad i uppfattningen av HR-funktionen som värdeskapande genom att intervjua specialister samt generalister. Historiskt finns det en problematik i att HR-funktionen enligt tidigare forskning haft svårt att synliggöra värdeskapande då den ofta ses som en ren stödjande funktion. Genom att undersöka Svenska företag inom flera olika branscher, och som uttalat arbetar strategiskt med HR är syftet med studien att undersöka om det finns en skillnad i uppfattningen av HR-funktionens värdeskapande mellan personer som arbetar med HR som generalister gentemot personer som är specialister. Vidare vill vi genom att undersöka hur organisationers strategiska arbete skiljer sig med fokus på strategisk HRM, talanghantering samt arbetsgivarvarumärke öka kunskapsbildningen inom det vetenskapliga ämnesområdet.   Den övergripande slutsatsen i studien är att den interna kommunikationen mellan specialister och generalister bör förbättras för att synliggöra HR-funktionens värdeskapande roll. Med en tydligare kommunikation kommer även det strategiska arbetet med arbetsgivarvarumärket och talanghantering förbättras. Även utvärdering av strategierna har visat sig vara en central faktor för att öka förståelsen för vilket värdeskapande strategierna ger. Utvärdering blir således ett viktigt verktyg för HR-specialister att skapa större uppskattning av funktionen.

Problemformulering och syfteI och med internet och sociala mediers framväxt har förutsättningarna för hur politiska partier kommunicerar med sina väljare förändrats och det finns idag en helt ny möjlighet för dessa att öppna upp för dialog med allmänheten, en möjlighet som inte fanns i traditionella medier. Syftet med vår uppsats är att studera hur Sverigedemokraterna och Miljöpartiet över tid har utvecklat hur de kommunicerar via sina digitala kanaler inför valen 2010-2014.Metod och materialInlägg från Sverigedemokraternas och Miljöpartiets Facebook, Twitter och hemsidor samlades in under en tidsintervall på två veckor före valdagen 2010 respektive 2014. Inläggen analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.HuvudresultatResultatet visar att både Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har utvecklat sin digitala kommunikation mellan valen 2010 till 2014. Under 2010 visade inget av partierna någon särskild förståelse för hur digitala kanaler bör användas men till 2014 har de båda utvecklats och visat sig ha en viss strategi bakom sin kommunikation. Under 2010 var båda partiernas kommunikation envägskommunikativ, något som förändrades till tvåvägskommunikation under 2014, främst hos Miljöpartiet.

Denna kandidatuppsats redogör för den undersökning som har gjorts för att ta reda på hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikatörer, gestaltar arbetsmarknaden för kommunikatörer. Undersökningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet består av nio svenska utbildningar som är representerade av sju lärosäten. Ett centralt begrepp i undersökningen är anställningsbarhet som i det här fallet har sitt ursprung i Bolognaprocessen. Efter utförd undersökning visar det sig att det finns både likheter och olikheter i berättelserna som ges skriftligt och muntligt av de aktuella utbildningarna. Likheterna ligger i synen på arbetsmarknaden och kommunikationsfältets tänkbara yrkesuppgifter. Berättelserna skiljer sig dock åt när relationen till arbetsmarknaden gestaltas. De olika programmen sprider ut sig på en skala mellan “nära arbetsmarknaden” och “nära akademin” men de flesta positionerar sig medvetet i mitten av denna skala och gestaltar en utbildning som tror att anställningsbarhet skapas genom att låta sig påverkas av både det akademiska och det mer praktiska tänkandet.

The purpose of this study is to discuss the use of social media by the Swedish Police for democratic purposes. The idea of citizen empowerment is closely related to the development of new communication technologies such as social media. Yet many studies indicate that governmental institutions rarely make use of the assumed potentials of social media. In this study, the democratic potential of social media is derived from Habermas normative concept of deliberative participation. Operational definitions emphasize discursive equality, interactive reciprocity and external impact. The analytical framework is combined with qualitative text analysis to highlight the conditions of interaction between representatives of the Police and citizens. In conclusion: the democratic potential of social media, from a Habermasian point of view, is to a significant extent neglected at the expense of its strategic advantages. In fact, the promise of interactive reciprocity obscures the passivisation and disempowerment of citizens. However, the study is limited to a specific sphere of influence and does not account for other forms of citizen participation made possible with social media or modern ICT.

I avsaknad av ett existentiellt hot påbörjades efter kalla krigets slut en transformation av de europeiska försvarsmakterna. Den europeiska integrationen skulle öka staternas säkerhet varpå försvarbudgetarna sakta krympte samtidigt som EU:s fria rörligheter även förenklade rörligheten av skadliga och oönskade element. Kombinationen av bristande ekonomi och en utökad hotbild krävde flexibla och kostnadseffektiva förband. Försvarmakten deklarerade under perioden "strategisk timeout" där den strategiska försvarsplanering reducerades till ett minimum i syfte att istället identifiera Försvarsmaktens framtida förmågor samt vilka förband som skulle bistå med förmågorna. Den ursprungliga ambitionen reducerades kraf-tigt av krympande försvarsanslag och stor påverkan av regional- och industripolitik. För-svarsmakten befann sig i en kaotisk period där förbanden agerade främst för sitt eget bästa snarare än Försvarsmaktens. Under dessa förutsättningar var förbandens närvaro på den internationella insatsarenan en försäkring för förbandets överlevnad. Röjdykardivisionen utvecklade under perioden det nya förbandet marinens EOD med för-måga att röja minor både på land och under ytan. Uppsatsen har syftat till att förklara varför, i konkurrens med andra minröjande förband, Röjdyk tilläts utveckla en förmåga som sedan utnyttjades på den internationella landarenan. Denna uppsats gör en ansats att förklara fenomenet med hjälp av Graham Allisons tre förkla-ringsmodeller som betraktar händelser ur ett rationellt perspektiv, ett organisatoriskt per-spektiv och ett maktkampsperspektiv. Resultatet beskriver bl.a. att Röjdyk kunde utvecklas på grund av att förbandet var kostnads-effektivt och insatsfokuserat, producerade välavvägda och realistiska handlingsalternativ, hade den gemensamma viljan inom hela förbandet att sträva mot ett tydligt mål.

I det moderna samhället, som tydligt präglats av de senaste årtiondenas närmast explosiva utveckling av den digitala världen, kämpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framväxten av de sociala medierna och deras särställning som informationsspridare påverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmänheten. Mot bakgrund av detta ställs frågan huruvida svenska försvars- och säkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgång för, Försvarsmakten i dess strävan att kommunicera med medborgarna. Studien tar sin grund i en kvalitativ innehållsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlägg publicerade under en sex veckor lång tidsperiod under våren 2014 av två oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrån tre gemensamma nämnare, tidsfokus, samhällsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade från Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter. Resultatet av studien visar att de båda bloggarna generellt förhåller sig väl till Försvarsmakten med utgångspunkt i de identifierade gemensamma nämnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda på hur företag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas nå ut till sina konsumenter trots de hårda marknadsföringsregleringarna som finns. Även vilka andra intressenter snusföretagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen är av intresse. Frågeställningen som följts har således varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varför ser den ut som den gör och vilka konsekvenser får lagstiftningen på kommunikationen? Metoden som används för att erhålla information för att kunna uppnå vårt syfte och svara på vår frågeställning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har särskilda kunskaper om just kommunikation. De teorier uppsatsen vilar på har varit Kotler & Kellers marknadskommunikationsmix och Cornelissens intressentförvaltningsmodell. Marknadskommunikationsmixen tar upp olika metoder och kanaler företag kan använda för att nå ut till sina konsumenter medan Cornelissens intressentförvaltningsmodell visar relationen mellan organisationen och intressenterna. Resultatet av undersökningen visar att snusföretagen lyckas nå ut till sina intressenter trots hårda regleringar. De få plattformar företagen kan utnyttja blir otroligt viktiga och försöker från företagens sida utnyttjas till fullo. Företagen blir, på grund av de vaga formuleringarna i lagstiftningen, tvungna att testa gränserna för vilken kommunikation som är tillåten. Kommunikationen med andra intressenter än sina konsumenter och investerare blir viktig. Politiker och andra beslutsfattare är viktiga intressenter då de kan påverka företagens drift och kommunikationsvägar. / The aim and purpose of the thesis is to find out how companies in the snus-business plan their communication and succeed to reach the consumers despite the marketing regulations. Their stakeholder communication and how the regulations affect their way of communicating is also of interest. The method used for collecting data for this thesis was qualitative interviews with relevant people in the Swedish snus-business. The results and analysis of the results are based on the interviews. The results show that the snus-companies, regardless of the regulations, reach their consumers. The few platforms for marketing communication they can use become more important and are used to the fullest. The companies are forced to push the boundaries of the marketing communication-material because of the vague formulations of the regulations. The communication with stakeholders, such as politicians, is important for the companies since they have power to affect the operations.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005. / Härtill 6 uppsatser.