Diss. Linköping : Linköpings universitet., 2006.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010.

Changes in the Swedish banking industry have resulted in considerable differences in strategy between the banks. Previous research has established a relationship between owners, board of directors, top management team and strategic change, but what explains strategic change propensity is still rather unexplored. The purpose of this study is therefore to explain how the characteristics of the ownership structure, the board of directors, and the top management team affect the strategic change propensity in Swedish banks. This report has a deductive approach and a quantitative method, the hypotheses are tested against the empirical evidence which consists of observations from ten banks over a period of ten years. In order to measure strategic change propensity, this study explains the variable through two dimensions, innovation and risk. The result indicates that the characteristics of the corporate governance mechanisms have an effect on the strategic change propensity. The conclusions are that a board of directors with cumulative knowledge and a desire to prove their competence, as well as a top management team with an incentive to take risks and be innovative, contributes to the strategic change propensity. Furthermore, the study indicates that when a board of directors, or a top management team, is homogenous while the other one is heterogenous, the communication and the creativity is positively affected which contributes to the strategic change propensity. Finally, the study contributes with an explanation of how the characteristics of the corporate governance mechanisms affect not only strategic change, but also strategic change propensity. / Förändringarna i den svenska banksektorn har bidragit till att det finns betydande skillnader mellan bankerna vad gäller strategi. Tidigare forskning har påvisat ett samband mellan ägare, styrelse, samt ledning och strategisk förändring, men vad som driver den strategiska förändringsbenägenheten är fortfarande ett relativt outforskat område. Syftet med studien är följaktligen att förklara hur egenskaper i ägarstrukturen, styrelsen, och ledningen påverkar den strategiska förändringsbenägenheten i svenska banker. För att uppfylla syftet har studien en deduktiv ansats och kvantitativ metod, där de formulerade hypoteserna prövas mot studiens empiriska data som består av observationer från tio svenska banker över tio års tid. För att mäta strategisk förändringsbenägenhet definieras variabeln i den här uppsatsen utifrån två dimensioner, nämligen innovationsförmåga och villighet att ta risk. Resultatet från studien indikerar att egenskaper i ägarstrukturen, styrelsen, och ledningen har en betydelse för svenska bankers strategiska förändringsbenägenhet. Slutsatserna är att en styrelse som har ackumulerad kunskap och en vilja att bevisa sin kompetens, respektive en ledning som är riskbenägen och har incitament att förespråka innovation, bidrar till hög strategisk förändringsbenägenhet. Dessutom indikerar studien även på att strategisk förändringsbenägenhet gynnas av att styrelsen, eller ledningen, är homogen medan den andra är heterogen eftersom det bidrar till ökad kommunikation respektive ökad kreativitet. Avslutningsvis bidrar studien med att förklara hur egenskaper i ägarstrukturen, styrelsen, och ledningen påverkar den strategiska förändringsbenägenheten, och således inte enbart strategisk förändring.

Kommunikatören är en yrkesroll som påstås befinna sig under en förändring. Yrket ska gå ifrån den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll på ledningsnivå. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring ämnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrån ett reflexivt förhållningssätt. Detta är en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet är att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur väl det stämmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det är relevant att undersöka den moderna kommunikatören både på grund av att yrket påstås vara under en förändring där det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhällsförändringar även ställer nya krav på informations- och kommunikationsansvariga. Syftet är även att ta reda på vilken ställning kommunikatören har i organisationen, då litteratur och undersökningar hävdar att i och med förändringen som sker så har yrket i allt större utsträckning klivit upp i ledningsposition. Undersökningens avsikt är att med ett kritiskt grepp ställa litteraturens ideal mot verklighet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma kommunikatörer i stora organisationer. Den metod som används är semistrukturerade intervjuer där jag i förhand har definierat olika teman med vissa specificerade frågor. Detta för att få en möjlighet till att ställa följdfrågor och därmed fördjupade svar. Materialet har bearbetats ur ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt, där jag har tolkat intervjupersonernas svar för att kunna bilda en förståelse för yrkesrollen. Resultatet visar att det ideal som ställs upp i litteraturen inte avspeglar verkligheten i den mån författarna verkar vilja. Den moderna kommunikatören arbetar strategiskt, men inte utifrån detta reflexiva förhållningssätt. Vidare kan man se att de tillfrågade kommunikatörerna har en kontakt med ledningen och att dess arbetsuppgifter är till störst del strategiska.

Problemformulering och syfte: Hur förhåller sig elitföreningar till strategisk kommunikation, och specifikt dess kriskommunikation? Studien har granskat två föreningar som under de senare åren på ett eller annat sätt varit i svåra kriser som haft ödesdigra konsekvenser. Utifrån detta har den undersökt hur den strategiska kommunikationen tillämpats, hur kommunikationen under kris har sett ut samt om dessa kriser haft någon påverkan på relationen till den lokala kommunen. Sport överlag är ett fenomen som har ett överflöd med kriser (Kitchin & Purcell, 2017:661). Även fast det vore självklart för professionella sportorganisationer att ha en välutvecklad kriskommunikationsplan så har det visat sig att de flesta organisationer fortfarande arbetar för reaktivt och ineffektivt med sitt krisförebyggande arbete. Detta är var vår studie tar avstamp ifrån. Metod och Material: Studiens insamling av material har genomförts med användningen av samtalsintervjuer. Intervjuerna har involverat sex medarbetare, varav tre med anknytning till föreningarna och tre till kommunerna. Huvudresultat: Det finns en stor medvetenhet kring att den strategiska kommunikationen växt fram som något viktigt, men att de som organisationer inte har anpassat sig till denna utveckling. Resultatet tyder på att det krävs ett ytterligare fokus på den strategiska kommunikationen för att även kriskommunikationen ska få utrymme att utvecklas och på så sätt användas av föreningarna. Relationernas betydelse knyts ann till städernas varumärke men skvallrar även om en brist på kontinuerlig kontakt.

Studiens syfte är att undersöka hur strategiskt IKEA arbetar med CSR, genom att studera hur de hanterar samhällets förväntade krav för att uppnå legitimitet. Metoden var kvalitativ och genomfördes som en innehållsanalys, baserad på sekundärdata. Denna bestod av sammanlagt sex rapporter, varav tre av dessa var IKEAs hållbarhetsrapporter från 2010, 2013 och 2016. De tre resterande var granskande rapporter från EU-parlamentet, SVTs Uppdrag Granskning och Svenska Dagbladet. Studien utgick från Porter och Kramers teori om strategisk CSR, Carrolls CSR-pyramid och nyinstitutionell teori. Resultatet av den insamlade datan visade att IKEA arbetar med CSR genom egna, konkretiserade mål som är kärnan i hållbarhetsarbetet och att de förhåller sig till ett flertal organisationers riktlinjer för hur CSR ska tillämpas. En viktig komponent i hållbarhetsrapporterna är IWAY, IKEAs uppförandekod för samarbetet med leverantörer. Vidare visade analysen att företaget har identifierat de områden väl där de har en störst påverkan på samhället och att CSR arbetet är bra integrerat i verksamheten. De har i viss mån uppnått ett strategiskt CSR arbete, främst gällande bomullsutvinningen och IWAY. Ett område IKEA kan utvecklas inom är att se vilka möjligheter det finns i den omgivande miljöns påverkan på företaget. I syfte att uppnå legitimitet måste IKEA förhålla sig till samhällets normer, som ställer högre krav än det som förväntas i ren legal och ekonomisk mening, Detta innebär att företaget har blivit tvunget att agera responsivt eller löskoppla.

Målet med studien är att undersöka vilka konsekvenser tillväxt har på små- och mellanstora fö- retags ICT-system samt hur de bör gå till väga för att hantera de problem som uppstår. Genom en fallstudie har det framkommit att snabbt växande organisationer prioriterar vinstgi- vande processer. Allt för ofta bortprioriteras ICT-systemen och till följd av detta blir ett ineffek- tivt arbetssätt en stor kostnad. Denna fältstudie bevisar vår tes om prioritetshandlingar och ineffektivitet samt leder till en stra- tegisk plan för hur en organisation ska sammanlänka sitt aktivitetssystem med deras ICT-system med hjälp av gemensam inriktning för ICT- samt affärsstrategier.

No description available.

No description available.

Forskningsfråga: Hur arbetar företagsledningar med systematisk hälsopromotion? Syfte: Studien syftar till att identifiera och analysera olika strategier som företagsledningar använder i sitt arbete med hälsopromotion. Vidare vill vi att studien ska kunna fungera som underlag för verksamheter som har, eller vill införa, hälsoprogram på arbetsplatsen. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer har vi samlat in empiri för att analysera fyra olika företags arbeten med hälsopromotion. Slutsats: Studien har visat på att det inte finns ett “bästa sätt” att arbeta med hälsopromotion utan måste ta utgångspunkt ur verksamhetens unika filosofi och kultur. Vi har identifierat olika styrmedel som visat sig vara avgörande i arbetet med hälsopromotion. Betydande faktorer har bland annat varit företagskulturen, incitamentsystem samt om träningen är obligatorisk eller inte. Genom en unikt anpassad styrmix kan företag uppnå en hälsopromotion som genererar både  mänskliga och ekonomiska vinster på lång sikt.