Studiens syfte är att undersöka samt att belysa komplexiteten i svenska kommuners krishantering med fokus på kommunikatörens roll vid kriskommunikation anpassad till personer med utländsk bakgrund. Studien är baserad på nio semistrukturerade intervjuer, åtta kommunikatörer och en säkerhetssamordnare på olika kommuner. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är; strategisk kommunikation, kriskommunikation, the two-step flow model och nätverksstrategier samt budskap och meningsskapande.   Studiens resultat visar att det finns brister i kommunernas förberedande faser. Informanterna anser att kommuninvånarna ska känna till och ta ansvar för sig själv vid kris. Sverige präglas enligt Dressel (2015) av en statligorienterad riskkultur vilket innebär att invånarna förlitar sig på att stat och myndigheter tar sitt ansvar vid kris. Det finns alltså en motsättning i förväntningarna mellan kommunikatörernas önskan om invånarnas ansvar och vice versa. Det finns en medvetenhet bland informanterna om att personer med utländsk bakgrund ofta skiljer sig i hur de ser på risker och hot. Många gånger framhålls dock bristande resurser som en avgörande faktor när det kommer till anpassningen av kriskommunikationen. Vid snabba krisförlopp har kommuner idag svårt att tillgodose personer med utländsk bakgrunds informationsbehov, då insatserna är ad hoc. Detta främst på grund av långsamma översättnings processer, det är därför viktigt att kommunikatörerna använder sig av de interna resurser som finns till hands.

Bristen  på  kompetent  och  utbildad  arbetskraft  inom  det  tekniska  området  är  påtagligt  för  många  organisationer  idag  och  Indexator  Rotator  Systems  är  en  av  dem.  Det  geografiska  läget  för  företaget  Indexator  Rotator  Systems  presenterar  ännu  en  utmaning  i  konkurrensen  om  arbetskraften  med  andra  arbetsgivare.  För  att  trygga  en  långsiktig  kompetensförsörjning  krävs  därför  en  strategi  och  en  detaljerad  handlingsplan  om  vad  den  framtida  arbetskraften  söker  och  prioriterar  hos  arbetsgivare.  En  handlingsplan  bör  även  innehålla  hur  man  ska  komma  fram  till  och  synas  hos  den  aktuella  arbetskraften.  Med  hänsyn  till  Indexator  Rotator  Systems  geografiska  läge  blev  det  också  aktuellt  att  undersöka  hur  långt  studenter  är  beredda  att  pendla  till  en  arbetsgivare.  Kvantitativ  metod  användes  för  att  operationalisera  frågeställningarna  och  studien  genomfördes  med  hjälp  av  en  enkät.  Enkäten  delades  ut  till  ungefär  160  ingenjörsstudenter  med  endast  ett  mindre  bortfall.  Resultatet  visar  för  det  första  att  studenter  börjar  med  att  söka  jobb  inom  deras  utbildningsområde  i  slutet  av  utbildningen  och  att  personliga  kontakter  tillsammans  med  företagens  hemsidor  verkar  vara  den  mest  använda  kanalen  vid  jobbsökning.  Studie  bekräftade  även  vad  tidigare  undersökningar  kommit  fram  till  gällande  den  längsta  acceptabla  pendlingstiden  som  ligger  runt  40  till  45  minuter.  Resultatet  från  denna  studie  tillsammans  med  tidigare  forskning  visar  att  det  är  lärandet,  innovationen,  ledarskapet  och  arbetskulturen  som  studenter  särskilt  prioriterar  hos  sina  framtida  arbetsgivare.  Tillsammans  med  den  tidigare  forskningen  från  liknande  kontexter  i  bland  annat  Norge  dras  därför  slutsatsen  att  en  organisation  i  Skandinavien  gynnas  mer  av  att  satsa  på  immateriella  värden  för  att  attrahera  arbetskraften  än  att  satsa  på  materiella  värden  som  exempelvis  lön.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera om det svenska inkomstutjämningssystemet har direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Teorin säger att system för inkomstutjämning, baserat på skillnader i skattebas, kan påverka skattesättningen på lokal nivå. Genom ett inkomstutjämningssystem baserat på finansiell kapacitet kompenseras kommuner för den dödviktsförlust som uppstår till följd av höjda skatter. Skattebasen kommer att minska i kommuner som tar ut en högre skattesats eftersom individer och företag flyttar sin verksamhet till kommuner med lägre skattesats. Detta leder i sin tur till att bidraget från inkomstutjämningen ökar eftersom skillnaden i skattebas har ökat. Den empiriska forskningen som kartlägger sambandet mellan skattekonkurrens och inkomstutjämning har funnit stöd för teorin i bland annat Kanada och Tyskland. Denna studie testar för den svenska inkomstutjämningens direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur svenska kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Utifrån den empiriska analysen i denna uppsats är det inte möjligt att säga något om de direkta skattehöjande effekterna. Det är inte heller möjligt att säga hur inkomstutjämningen påverkar hur kommuner svara på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Det torde finnas tre huvudförklaringar till att jag ej finner några signifikanta resultat; 1) det finns ingen effekt, 2) variationen i de undersökta variablerna är för liten och/eller 3) instrumentvariablerna jag använder är svaga.</p>

<p>Denna kandidatuppsats utreder vilka möjligheter kommuner har att använda design som en strategisk resurs. Slutsatser kan dras utifrån en studie av vilka förutsättningar Södertälje kommun samt Eskilstuna kommun har för att använda design som en strategisk resurs. Teorin utgörs av företagsekonomisk och design management relaterad litteratur samt vetenskapliga artiklar. De huvudsakliga teoretiska källorna är skrivna av Lisbet Svengren och Margaret Bruce. Den allmänna teorin sammanställs i en teoretisk syntes och en teoretisk referensram. I dessa fastställs den beroende variabeln Design som strategisk resurs som i sin tur påverkas av de oberoende variablerna organisation, planering och engagemang. Uppsatsen är strukturerad utifrån dessa tre oberoende variabler. En kvalitativ undersökningsmetod användes med fem intervjuer i respektive kommun. Urvalet av respondenter grundades på positionen i organisationen, ansvarsområde samt tillgänglighet. Den analys som jämför teori med empiri utgör underlag för slutsatser. Den tydligaste slutsatsen är att kommuner har möjlighet att använda verktyget design management för att design ska kunna utnyttjas som strategisk resurs. Ytterligare en slutsats är att kommuner ofta saknar en tydlig image vilket idag begränsar användandet av design som strategisk resurs. Det faktum att kommunen styrs av politiker med olika värderingar bidrar till den otydliga bilden kommunen kommunicerar till anställda såväl som till boende i kommunen.</p>

The field of work and employment is constantly undergoing changes. In order to help organizations to adjust to new conditions, different models for organizing have been developed. Many of these models are spread worldwide, due to the need for organizations to meet demands of flexibility and efficiency. In this study, a small number of models, which contains solutions of how to organize work in Human Resources, have been selected. The author and scientist Dave Ulrich, who has had a large influence on the development of the work in Human Resources, originally founded these models. The aim of this study was to examine how these models were functioning, in reference to the different departments of Human Resources labor within the township of Uppsala. Through interviews with seven HR employees and two HR executives we have examined how the models were implemented, how the models were functioning in a public organization and how this has affected the relationship between the different HR departments. The study shows that the work with HR has been made clearer for the employees since the models have been introduced. The division between strategic and operative tasks has been a central part of the new design, which has contributed to specialization among the HR employees. At the same time, a certain amount of confusion in the division of labor still exists. This partly seems to devolve upon the difficulty in transferring models that originally were constructed for private organizations into public organizations, together with a deficient introduction to the new models. In addition to this, the changes seem to have been lacking in acceptance among the employees when they were carried out.

Detta arbeta undersöker tre ideella ungdomsorganisationers syn på strategi och strategiskt arbete. Det tar sin utgång i intervjuer genomförda med ordförande för organisationens nationella styrelse där frågor om organisationen, ledarskapet, styrelsen, strategi och långsiktigt arbete diskuterades. På intervjuerna gavs även utrymme att diskutera vilka problem organisationerna såg kring strategiskt arbete.   Organisationerna valdes ut genom att kontakta de största ideella ungdomsorganisationerna i Sverige och intervjuer genomfördes med tre olika organisationer. Intervjuerna visade på många liknelser i hur organisationerna arbetar och ser på strategi, men även många olikheter. Utifrån dessa intervjuer genomfördes en litteraturstudie för att finna mönster och förklaringar till det som noterades i intervjuerna.   Det framgår att dessa tre organisationer är medvetna om begreppet strategi och att alla utgår från ett tankesätt med ”strategi som plan”. Det skiljer sig dock kring vem/vilka det är som beslutar om strategin och hur aktivt detta arbete är i de olika organisationerna. Den största organisationen förefaller vara den som har det mest utvecklade tankesättet kring strategiskt ledning, men är samtidigt den organisation som möjliggör minst inflytande av dess medlemmar. Men arbetet slutar ofta där, med en strategi, med en plan. Det är styrelsen, ibland bara ordförande, som arbetar med strategin och det framgår att det behövs ett mer aktivt arbete med hela organisationens förståelse av behovet av strategi.   Samtliga organisationer uppvisar problem med kontinuitet när medlemmar eller styrelse byts ut samt att det kan finnas ett stort kunskapsglapp.

Syftet med studien var att undersöka hur och varför motiven för att arbeta med jämställdhet kan skilja sig åt på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: ”Hur motiveras jämställdhetsarbetet på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation?” samt ”Hur kan de bakomliggande motiven för att arbeta med jämställdhet förklaras?”. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, där jag har genomfört enskilda intervjuer med HR-strateger, enhetschefer och fackliga representanter för medarbetarna. Jag har även genomfört fokusgruppsintervjuer med enhetschefer ochmedarbetare. De teorier som jag använt mig av är dels genusteorier som doing gender, Hirdmans genusordning och synen på kvalitativ och kvantitativ jämställdhet, men jag har också använt mig av teorier som bidrar med att förklara motstånd och uppslutning kring organisationsförändringar. Studien visar att motiven för att arbeta med jämställdhet skiljer sig åt mellan den operativa och den strategiska nivån. På den operativa nivån diskuteras jämställdhet främst ur ett rättviseperspektiv, medan det på den strategiska nivån diskuteras mer ur ett utvecklingsperspektiv. Studien visar att respondenterna har olika syn på vad jämställdhet är och innebär, och att när dessa skilda synsätt inte diskuteras leder det till olika uppfattningar om var det är och inte är jämställt i organisationen. Studien stöder tidigare forskning som konstaterat att det ofta finns en skillnad mellan det jämställdhetsarbete som diskuteras på strategisk nivå och det jämställdhetsarbete som sedan sker på praktisk nivå. Men studien bidrar även med en förklaring till detta. Det visar sig i undersökningen att motiven för att arbeta med jämställdhet kan delas upp beroende på om det är det allmänna jämställdhetsarbetet i hela organisationen som avses eller om det är det verksamhetsnära jämställdhetsarbetet i den egna arbetsgruppen som avses. Om jämställdhet diskuteras ur etträttviseperspektiv, och chefer och medarbetare anses att det är rättvist i den egna arbetsgruppen, gör det att jämställdhet blir till något av en ickefråga på den operativa nivån. Det gör att även om det finns frågor som skulle kunna drivas med ett genusperspektiv så görs inte det, och de skillnader och orättvisor som lyfts fram av den operativa nivån riskerar att bestå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur åtta företag själva definierar och argumenterar för sina val i samband med namnbyten, och på så sätt söka förstå företagens namnbyten som strategisk kommunikation. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som integrerar den institutionella teorin och corporate branding och baseras på semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från de studerade företagen. Studiens resultat visar att en mer institutionell hållning, där fokus ligger på beskrivande namn som följer normen i branschen, väljs utav de mindre företagen. En strategisk hållning, där fokus ligger på associativa namn som särskiljer företaget, väljs istället av de större företagen. Vidare tenderar institutionella namnbyten att orsakas av uteslutande interna faktorer och ha ägare och kunder som primär målgrupp, medan strategiska namnbyten tycks orsakas av externa faktorer och ha både ägare, kunder och medarbetare som primär målgrupp. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring upptäckta brister i det teoretiska ramverket och förslag på förbättringar ges.

p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 11.5px 'Times New Roman'} Denna uppsats syftar till att undersöka hur en ideell organisation arbetar med kommunikation gentemot sina intressenter samt vilka utmaningar som de förknippar med detta. Befintlig forskning gällande kommunikationsstrategier fokuserar framförallt på kommersiella organisationer, varför avsikten med studien har varit att bidra med en ökad förståelse för hur ideella organisationer arbetar med kommunikation idag. Undersökningen sker i form av en fallstudie på den svenska ideella organisationen Cradlenet, vars mission grundar sig i den gemensamma övertygelse att övergången från en linjär ekonomi till cirkulär ekonomi är ett måste för en hållbar samhällsutveckling. Det empiriska materialet erhölls genom intervjuer med fem respondenter som är aktiva inom olika delar av Cradlenets nätverk och som har en nyckelroll i organisationens kommunikationsarbete. Undersökningen visar att kommunikationsarbetet skiljer sig något mellan de olika nätverken, varför en gemensam kommunikationsstrategi bör tas fram i syfte att effektivare koordinera organisationens kommunikation. Det är framförallt resursbrist, i form av tid och personal, som begränsar Cradlenets kommunikationsarbete idag. Vidare identifierades en balansgång mellan att värdesätta en bred målgrupp och segmentera sina målgrupper för att effektivare kunna hjälpa sina intressenter att övergå till en cirkulär verksamhet.

The purpose of the essay was to examine the role of the professional communicator in the Swedish Unemployment Funds. Focus was on measures carried out by the communicator to enhance and streamline communication and how the communicator supports their coworkers in their own communication role. In order to fulfill the purpose, two main questions were asked; How do the communicators support and develop their coworkers communication role? What to the communicators identify as challenges in their work in doing this?The theoretical base of the essay was Heide and Simonssons (2011) challenges for the professional communicator. The theory states that organizations communication processes are the foundation to its existence and development and that the professional communicator therefore needs a solid base with the possibility to monitor the whole organization.A questionnaire was sent to communicators in all Swedish Unemployment Funds and even though the non-response was rather considerable, the answers received was assessed sufficient to make an analysis. The result showed that the support the communicators provide their coworkers is both strategic and operational and that the communicators often act as mentors for coworkers as well as managers. However, only a few of the communicators are used as educators in their organizations. Also, few communicators are represented in higher strategically important forums. A majority of the communicators have to work without a communication strategy, a fact that limits their possibility to support their coworkers. To summarize, communication issues seem to be rather marginalized in the examined organizations. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation