Under början av 2000-talet uppdagades att den offentliga sektorn hade stora förändringar att vänta i framtiden. Sveriges alltmer åldrande befolkning samt stora pensionsavgångar skvallrade om utmaningar. Dessa utmaningar ställde nya krav på hur den offentliga sektorn skulle organisera sin verksamhet för att öka både effektivitet och produktivitet i verksamheten. Sveriges ekonomiska kris har idag stabiliserats men utmaningarna för offentlig sektor kvarstår. Offentliga verksamheter arbetar idag etablerat med strategiarbete, visioner och mål. Trots detta vet forskare fortfarande lite om hur interaktionen mellan olika förvaltningar inom offentliga organisationer samverkar och interagerar på det strategiska planet. Denna studie genomfördes på uppdrag av Lycksele kommun. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur ledande tjänstemän inom en kommunal organisation arbetar med strategisk samverkan över förvaltningsgränserna för att bidra till kommunens måluppfyllelse och effektivitet. För att besvara studiens syfte har tre frågeställningar ställs. Hur är strategiska arbetsuppgifter prioriterade i kommunen? Vilka förutsättningar finns idag för att kommunen skall kunna bedriva samverkan med strategiskt arbete? Vilket värde anses ett övergripande strategiskt arbete bidra med till kommunen? Studien har ett kvalitativt angreppsätt där åtta informanter intervjuades i en semistrukturerad intervjuform. Studiens empiriska material visar på att strategisk samverkan bedrivs i mindre eller ingen utsträckning. De ledande strategiska aktörerna får prioritera att släcka bränder framför att tänka långsiktigt. Vidare kan konstateras att kommunikationen mellan de olika förvaltningarna är svag och detta påverkar hur förvaltningarna arbetar tillsammans med övergripande strategiska frågor.

Studien syftar till att utforska hur HR-medarbetare upplever sin yrkesrolls status och det strategiska värde som de bidrar med. Genom att se över den utveckling HR som yrkesgrupp har genomgått under 1900-talet, samt den transformation som ägt rum, utforskar studien de förändringar som lett fram till det HR vi ser idag. Vidare lägger detta grunden till den statusproblematik som studien behandlar. Den diskussion som förs i studien tar avstamp i en sociologisk infallsvinkel tillsammans med begreppsverktyg som härstammar från sociologen Pierre Bourdieu. Genom dessa verktyg ämnar vi att analysera den verklighet som HR-medarbetarna befinner sig i. Studien är av kvalitativ karaktär där vi genom att intervjua HR-medarbetare utforskar den status de upplever sig inneha, alternativt saknar. Med HR-medarbetare innefattas enbart HR-generalister och HR-specialister då tidigare studier tenderat att främst studera HR-chefer och deras upplevda status. Resultatet visar på att de HR-medarbetare som deltagit i studien upplever sig inneha en viss grad av status och att denna status främst tillskrivs dem genom den stödfunktion de besitter. Genom att studera den transformation som HR genomgått, tillsammans med den empiri som samlats in genom denna studie, visar det sig däremot att HR som yrkesgrupp och dess tillvägagångsätt för att erhålla status skiljer sig från HR-medarbetarnas sätt att erhålla status. / The aim of this study is to explore how HR employees experience their own profession, their status, and the strategic value that they contribute to the organization. Through a historical view of the HR profession, and the transformation that took place during the late 1900s, we examine the changes that helped to create the HR profession we see today. This process gives us the foundation of what this study seeks to explore. The discussion that takes place later on is inspired by a sociological perspective, as well as the tools originated by sociologist Pierre Bourdieu, which are used to analyze the reality of our interviewees. We conduct the study using a qualitative approach where HR generalists and HR specialists are interviewed about their perceived status (or lack thereof). HR employees with a title such as HR manager or HR supervisor have been excluded, since most of the previous studies already covered their experience regarding status and strategic value. The result shows that the HR employees participating in the study experience status and strategic value mainly through the assistant role that they have been appointed, acting as the right hand of the managers they are helping. However, by studying the transformation of HR, along with the data collected through the interviews, we find that there is a difference between how HR as a professional group acquire status, and how HR employees - the generalists and specialists - acquire status.

Syftet med uppsatsen är att bilda kunskap om HR-praktikers syn på värdeskapande HR-arbete och vad som krävs för att HR-arbetet ska vara värdeskapande. Genom att besvara det ämnar uppsatsen att beskriva hur värdeskapande HR yttrar sig i verksamheter och ge ett vidgat perspektiv om hur HR kan skapa värde. Vidare presenteras hur HR-praktiker betraktar värdeskapande HR-arbete samt betydelsefulla faktorer för värdeskapande HR-arbete i organisationer. Studien visar att någon självklar sanning angående vad värdeskapande HR-arbete innefattar inte existerar. Däremot urskiljs att det bland HR-praktiker finns ett större fokus på finansiella och strategiska värden än sociala värden. Det är många faktorer som har betydelse för värdeskapande HR-arbete vilket främst inkluderar kompetens, maktpositioner, HR-rollens utformning, identitet och effekter. Underlag till studien har samlats in genom tio semistrukterade intervjuer som därefter har meningskoncentrats enligt fenomenologisk metodologisk utgångspunkt. / Helix

Bakgrund och problem: Kundlönsamhetsberäkningar görs för att företag ska få kunskap om lönsamheten per kund. Informationen utgör sedan beslutsunderlag för styrning mot ökad total kundlönsamhet. För många företag finns det dock faktorer som inte är möjliga eller svåra att inkludera i en kundlönsamhetsberäkning samtidigt som de påverkar den totala kundlönsamheten. Företagen behöver därmed komplettera beräkningarna med dessa för att få en mer rättvisande kundlönsamhetsanalys som möjliggör styrning utifrån företagets helhetsperspektiv. Svårigheten för företagen är därför hur dessa faktorer ska hanteras och värderas samt användas i företagets styrning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur företag genomför en kundlönsamhetsanalys inkluderande de faktorer som används som komplement till de traditionella kundlönsamhetsberäkningarna samt hur företagen styr utifrån dessa. Metod: För denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats där en fallstudie har använts. För intervjuerna har en semistrukturerad intervju med öppna frågor använts där en intervjuguide har legat till grund för strukturen på intervjun. Slutsats: Studiens resultat visar att företag anpassar och väljer kalkylmetod för kundlönsamhetsberäkning utifrån verksamheten. De värderar sedan de kompletterande faktorerna till stor del genom kunskap och erfarenhet. Kundlönsamhetsanalyserna används som beslutsunderlag för styrande åtgärder främst avseende förbättring av företagets processer, prioritering av resurser samt påverkan av kundernas beteenden i syfte att uppnå optimal kundlönsamhet för företaget. / Background and problem: Customer profitability calculations are needed for companies to obtain knowledge of the profitability of their customers. The information then constitutes the basis for decision-making for the managing to increase total customer profitability. For many companies there exists some factors which are impossible or difficult to include within a customer profitability calculation, however these factors affect the total customer profitability. Therefore companies need to complement the calculations with these to receive a more accurate customer profitability analysis which makes managing towards the company’s comprehensive view possible. The difficultness for the companies is how these factors should be handled, valued and used within the companies managing. Purpose: The purpose with this paper is to create understanding about how companies fulfill a customer profitability analysis that concludes factors which are used as a compliment for the traditional customer profitability calculations. The study also includes how companies manage their organizations based on the customer profitability analysis. Method: A qualitative study with semi structured interview has been used. An interview guide has been the basis for the structure of the interview. Conclusion: When analyzing the empirical material, we found that companies adjust and choose the calculation method for customer profitability calculations based on how the business is structured. They value the complementary factors mostly through knowledge and experience. The customer profitability analysis are used as a basis for decisions regarding managing actions regarding improvements of the companies processes, priorities of resources and the influence by the customers behavior for the purpose to achieve an optimal customer profitability for the companies.