Bakgrund: Svensk skola och elevhälsa har ett gemensamt uppdrag att bidra till en skolmiljö som främjar lärande, utveckling och hälsa. Upplevelsen av höga skolkrav i kombination med den negativa utvecklingen av ungas psykiska ohälsa riskerar äventyra ungas möjligheter att fullfölja sina gymnasiestudier. Syfte: Studien avser undersöka elevhälsopersonalens erfarenheter av framgångsfaktorer kring skolans hälsouppdrag och arbete för att minska studierelaterad stress bland gymnasieelever. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datamaterialet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Ett ändamålsenligt urval har skett. N=8 från tre olika skolor. Slutsats: Studien drar slutsatsen att ett framgångsrikt arbete kring elevers hälsa förutsätter att skolans medarbetare har en samsyn gällande det gemensamma hälsouppdraget. Skolorna i studien har satt psykisk ohälsa och studierelaterad stress på agendan och det pågår såväl fortbildning bland personal som förebyggande insatser. Många insatser utgår ifrån socialt stöd men även generella anpassningar sker i undervisningen för att öka elevers förutsättningar till förutsägbarhet och kontroll. Studierelaterad stress är en riskfaktor som kan leda till psykiska besvär. Urvalet av skolorna har skett utifrån syftet att belysa goda exempel. Ledarskapet är viktigt för att ge elevhälsofrågorna legitimitet. På skolorna i studien finns organisatoriska förutsättningar för tvärprofessionella samarbeten. Hälsofrämjande insatser på gruppnivå är dock svåra att få till eftersom de konkurrerar med många andra aktiviteter som ska rymmas inom lärarnas och elevernas schema. Struktur och rutiner kring överlämningar från grundskola till gymnasium för elever med behov av extra stöd är en viktig tidig insats enligt studiens slutsatser. Likaså behovet av att införa ett ämne i Livskunskap på schemat

Studien undersökte skolkuratorers uppfattningar om det suicidpreventiva arbetet i högstadieskolor. Syftet var att identifiera verkningsfulla metoder och utmaningar. Genom kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer framkom att relationsskapande, samverkan och kunskap är centrala för effektiv suicidprevention. Informanterna betonade vikten av starka relationer med elever och samarbete med skolpersonal för tidiga insatser. De största utmaningarna var resursbrist, bristande kunskap och föräldrainvolvering.  Känsla av Sammanhang användes som teoretiskt ramverk för att analysera hur skolkuratorer hanterar sitt arbete. Resultaten visade att en hög grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet hos skolkuratorerna främjar deras suicidpreventiva insatser. Studien avslutades med förslag på hur skolor kan förbättra sina insatser genom att stärka personalens kompetens och öka resurserna för elevhälsan. / The study explored school counselors' perceptions of suicide prevention work in secondary schools. The aim was to identify effective methods and challenges. Through qualitative interviews with six school counselors, it was found that relationship building, collaboration, and knowledge are crucial for effective suicide prevention. The respondents emphasized the importance of strong relationships with students and cooperation with school staff for early interventions. The biggest challenges were resource shortages, lack of knowledge, and parental involvement. Sense of Coherence was used as the theoretical framework to analyze how school counselors manage their work. The results showed that a high degree of comprehensibility, manageability, and meaningfulness among the school counselors enhances their suicide prevention efforts. The study concluded with suggestions on how schools can improve their efforts by strengthening staff competence and increasing resources for student health services.

Orientador: Claudio Eduardo Muller Banzato / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Ciencias Medicas / Made available in DSpace on 2018-08-14T20:48:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Oliveira_MariaLilianCoelhode_M.pdf: 32039365 bytes, checksum: ffbcbcf498bd287c275368e55fb916ba (MD5) Previous issue date: 2009 / Resumo: A caracterização dos clientes é um passo importante na avaliação dos serviços oferecidos pelos centros de saúde mental de um campus universitário em seu planejamento e desenvolvimento futuros. Os objetivos do presente estudo foram descrever as características sócio-demográficas, acadêmicas e clínicas dos estudantes graduação e pós-graduação, que influenciam a procura por um serviço de saúde mental (Serviço de Assistência Psicológica e Psiquiátrica ao Estudante - Sappe) de um campus do Brasil (Unicamp) no período de 17 anos (Março/1987 - Março de 2004). Tais características foram também comparadas com as dos estudantes de toda a universidade. Método: Foram utilizadas as informações dos 2.496 prontuários dos estudantes que procuraram o Serviço. As informações foram sócio-demográficas, acadêmicas e clínicas do cliente e, foi estruturado um banco de dados. A base de dados da Unicamp foi consultada para obter informações sobre o corpo discente da universidade como um todo. Resultados: Os dados indicaram um sobre-representação entre os estudantes de graduação, sexo feminino, oriundos de outros estados brasileiros além de São Paulo. Os estudantes vivem na moradia estudantil do campus e possuem como principal fonte de rendimentos bolsas de estudo. Encontramos também um sobre-representação de estudantes de Ciências Humanas e Artes. Os motivos manifestos mais freqüentemente relatados foram: dificuldades em relações interpessoais, conflitos familiares e mau desempenho acadêmico. Conclusão: O nível do curso (graduação ou pós-graduação), área do conhecimento, residir na moradia estudantil da universidade e a dependência da concessão de bolsas de estudo influenciam o padrão de motivos manifestos para a procura pelo Sappe. / Abstract: The characterization of clients is an important step in the evaluation of services offered by campus counseling and mental health centers and in their further planning and development. The objectives of the present study were to describe reported demographics, academic and complaint of students (undergraduate and graduate) who sought counseling/mental health care at a Brazilian campus (Unicamp) mental health service (Serviço de Asssistência Psicológica e Psiquiátrica ao Estudante - Sappe) over 17 years (march/1987 - march/2004). Compare such characteristics to those of the overall university student body. Methods: Participants were all 2.496 students who sought counseling/mental health care at SAPPE. Information was obtained from client's clinical chart. Unicamp's data base was consulted for information about overall university students. Results: Findings indicated an overrepresentation, among clients, of undergraduates, female students, students from Brazilian states other than Sao Paulo, students living in the campus residence hall and those whose main source of income was a scholarship grant. We also found an overrepresentation of Humanities and Arts student-clients. The most frequently reported complaints were: difficulties in interpersonal relationships, family conflicts and poor academic performance. Conclusion: Course level (undergraduate or graduate), study field, living in a university residential facility and reliance on a scholarship grant were found to influence the mental health seeking behavior of Brazilian university students in this study. Course level was found to influence the pattern of complaints reported at first contact with the mental health service. / Mestrado / Saude Mental / Mestre em Ciências Médicas