School-age educare centers have an important environment where children spend a significant part of their time. The school-age educare center’s preventive work is based on different methods and strategies.An integrated and inclusive pedagogy promotes positive relationships between children and increases their sense of belonging. Trained educators and staff play a key role in creating safe and supportive environments where children can develop their social skills.The purpose of the study is to take a closer look at how schools and their student health services include after-school centers in health promotion work. The method that we have chosen to collect data is based on a qualitative method, consisting of questionnaires with open-ended questions in which principals, student health services and school-age educare centers answered questions about inclusion, prevention,and skills development. We have based our work on previous research on prevention and health promotion in the school as a whole and the contribution of after-school centers to health promotion. The theory chosen for the study is KASAM and the intercultural perspective and its concepts are mental illness and mental health. Results and analyses show that principals and student health services have a holistic approach to health promotion and prevention work aimed at schools, but after-school centers educators are not included in this work on the same terms as schoolteachers. The research in our final discussion shows that everyone / all involved including the after-school centers needs to work together in the prevention of mental health problems. / Fritidshemmet utgör en viktig miljö där barn tillbringar en betydande del av sin tid.Fritidshemmets förebyggande arbete bygger på olika metoder och strategier.En integrerad och inkluderande pedagogik främjar positiva relationer mellan barn och ökar deras känsla av samhörighet. Utbildade pedagoger och personal spelar en nyckelroll genom att skapa trygga och stödjande miljöer där barn kan utveckla sina sociala färdigheter.Syftet med studien är att tittat närmare på hur skolan och skolornas elevhälsa inkluderar fritidshemmen i ett hälsofrämjande arbete. Metoden som vi har valt för att samla in data bygger på en kvalitativ metod, bestående av enkäter med öppna frågor som i ett led där rektorer, elevhälsan och fritidshemmen besvarat frågor som berör inkludering, förebyggande arbete samt kompetensutveckling. Vi har utgått från tidigare forskning inom förebyggande och hälsofrämjande insatser i skolan som helhet och vad tillförande avfritidshemmen ger i de hälsofrämjande arbetet. Teorin som har valts för studien är utifrån KASAM och det interkulturella perspektivet och dess begrepp är lärmiljö, psykisk ohälsa och psykisk hälsa. Resultat och analys visar att rektorer och elevhälsan har en helhetssyn men deras insatser riktas mot skolan och lärare, fritidshemmen inkluderas inte på lika villkor som pedagoger i skolan. Forskningen i vår slutdiskussion visar att alla behöver arbeta tillsammans i förebyggandet mot psykisk ohälsa.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för det förebyggande arbetet kring hot och våld men också hantering av hot och våld i gymnasieskolan. Därmed användes en kvalitativ intervjustudie med rektorer, lärare samt en kurator som gav svar på följande frågeställningar; hur förebyggdes hot och våld i gymnasieskolan, hur identifierades hot och våld i gymnasieskolan samt hur bemöttes hot och våld i gymnasieskolan. Personalens svar på dessa frågeställningar analyserades utifrån Paulo Freires befrielseteori och därmed gavs en tydligare bild av skolans situation gällande hot och våld. Medvetandegöra-(conscientização) innebar att handlingsplanerna kritiskt reflekterades över som uppdaterades årsvis samt granskning av elevenkäter och medarbetarenkäter. I arbetslaget samtalades och delades erfarenheter som var en del i att hot och våld medvetandegjordes. Förutom i arbetslaget delades olika erfarenheter genom föreläsningar, litteratur och poddar, vilket ökade kunskapen om hot och våld. Eleverna diskuterade värdegrunden, normer och de förtryckta samt förtryckarnas världsbild. Därtill fick elever kännedom om den hjälp som fanns såsom kurator, socialtjänst och utväg om de hamnade i en våldsam eller hotfull situation. Det förebyggande arbetet kring hot och våld sammanfattades i följande strategier: skapandet av en trygg arbetsmiljö samt ökning av elevers och lärares kunskap. Dessutom behövdes både teoretiska och praktiska kunskaper om hur elever och lärare skulle agera vid hotfulla och våldsamma situationer. Olika handlingsplaner tillämpades vid olika hotfulla och våldsamma situationer. Vid övning av inrymning förbereddes lärare och elever hur de skulle agera vid våldsamma och hotfulla situationer. Dessutom behövdes kännedom om vilka aktörer som fanns inom skolan såsom elevhälsoteam, som oftast bestod av kurator, psykolog och skolläkare. Därutöver bestod en krisgrupp av andra professioner såsom pastor, diakon, mentor, präst eller imam. I samhället fanns det vid större katastrofer och olyckor stöd och råd från socialtjänsten och POSOM-gruppen att tillgå. Begrepp: Hot och våld medvetandegjordes, i skola, i nära relationer, i hemmet, barn for illa, elevhälsoteam, Krisgrupp, Socialtjänsten, Polisen, POSOM-gruppen / The purpose of this essay was to account for the preventive work on threats and violence but also the management of threats and violence in high school. Thus, a qualitative interview study was used with principals, teachers and a counselor´s who provided answers to the following questions; how threats and violence were prevented in high school, how threats and violence   were indentified in high school and how threats and violence in high school were adressed. The staff´s answers to these questions were analyzed on the basis of Paulo Freire´s liberation theory and thus gave a clearer picture of school´s sitaution regarding threats and violence. Awareness-raising (conscientização) meant that the action plans were critically reflected on, which were updated annually, as well as a review of student surveys and employee surveys. The work team discussed and shared experinces that were part of raising awareness of threats and violence. In addition to the work team, different experiences were shared through lectures, litterature and podcasts, which increased knowledge about threats and violence. The students discussed the values, norms and the world of oppressed and the opressors. In addition, students become aware of the help that was available, such as a counselor, social services and a resort if they ended up in a violent or threatening situation.  The preventive work on threats and violence was summarized in the following strategies: the creation of safe working environment and an increase students and teachers knowledge. In addition, both theoretical and practical knowledge was needed about how students and teachers should act in threatening and violent situations. Different action plans were applied in different threatning and violent situations. When practicing accomodation, teachers and students were prepared to act in violent and threatening situations. In addition, knowledge was needed about which actors were present within the school, such as student health teams, which usually consisted of a counselors, psychologists and school doctor. In addition, a crisis group consisted of other professions such as pastor, deacon, mentor, priest or imam. In the event of major disasters and accidents, support and advice from the social services and the POSOM group were availible. Concepts: Threats and violence were made aware, in school, close relationships, at home, children got hurt, student health team, Crisis-group, Social services, Police, POSOM group