No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet ser på dans och hur dans gestaltas under lektionerna. 1. Hur arbetar lärarna med dans under lektionerna? 2. Vilka hinder och möjligheter till att förstärka dansen inom ämnet idrott och hälsa uppfattar lärarna att det finns? Metod Till studien har jag använt en halvstrukturerad kvalitativ intervju som metod. Jag har intervjuat sex lärare, två kvinnliga och fyra manliga från olika skolor och kommuner. Samtliga intervjuer har spelats in och sedan analyserats och transkriberats efter återlyssningar. Informationen som framkommit genom intervjuerna har analyserats utifrån ramfaktorteorin. Resultat Samtliga lärare har en positiv inställning till dans inom ämnet idrott och hälsa. Olika ramfaktorer utgör inte några direkta begränsningar för undervisningen av dans. Det är istället lärarna själva som skapar sina egna ramar där de möjliggör eller begränsar undervisningen. Lärarnas utbildning och kunskaper kring dans är en annan. Vidare visar resultatet att flertalet av de intervjuade lärarna arbetar med dans i samband med andra moment och undviker rena dansundervisningar. De största hindren respektive möjligheterna för att tydliggöra dansen inom ämnet idrott och hälsa ligger i utformningen av det centrala innehållet samt kunskaperna hos pedagogerna. Slutsats Sammanfattningsvis visar resultatet att mer utbildning inom området dans för lärarna kan vara en nödvändighet för att danslektioner i dess rena form, det vill säga rena danslektioner ska implementeras under lektionerna i ämnet idrott och hälsa.  De olika ramfaktorerna utgjorde inte några direkta hinder, dock visar studien att lärarnas utbildning, tidigare erfarenheter och egna intresse kan ligga till grund för hur dans inkluderas eller exkluderas under lektionerna. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlända ungdomars livssituation i skola och samhälle, samt om det finns eventuella skillnader utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Detta har besvarats utifrån följande frågeställningar; Vilka personer, platser, händelser och aktiviteter hjälper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lärande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergångssituation? Vilken roll har skolan, vad är värdefullt för ungdomarna? Finns det några skillnader i hur elever och lärare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gällande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie är intervju med hjälp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlända ungdomar samt två stycken undervisande lärare på CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrån ljudupptagningen. Resultatet av vår studie visar att CIS har ett välfungerande arbetssätt för nyanlända ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lärare och elever är viktigt gällande trygghetsaspekten. Det framkommer även att elevernas möjlighet till integration i och utanför skolan bör vidareutvecklas, det vill säga skolan bör skapa goda förutsättningar för att knyta nya sociala kontakter.

Den här uppsatsen handlar om vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen är att få insikt i faktorer som påverkar elevers läsupplevelser och hur blivande lärare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande läsmiljöer främst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger på en enkät som 59 elever svarat på. Elever fick i enkäten svara på frågor om deras attityd till böcker, varför barn ska läsa böcker och hur deras läsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och läsning. Olika faktorer i elevernas läsmiljö påverkar deras läsupplevelser. Platsen för läsandet och den tid de har tillgodo är några av dessa faktorer som påverkar dem i skolan. I hemmet är platsen också viktig, och det faktum att det ofta är tystare hemma än i skolan gör att majoriteten av elever hellre läser hemma än i skolan.

<p>Den här uppsatsen handlar om vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen är att få insikt i faktorer som påverkar elevers läsupplevelser och hur blivande lärare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande läsmiljöer främst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger på en enkät som 59 elever svarat på. Elever fick i enkäten svara på frågor om deras attityd till böcker, varför barn ska läsa böcker och hur deras läsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och läsning. Olika faktorer i elevernas läsmiljö påverkar deras läsupplevelser. Platsen för läsandet och den tid de har tillgodo är några av dessa faktorer som påverkar dem i skolan. I hemmet är platsen också viktig, och det faktum att det ofta är tystare hemma än i skolan gör att majoriteten av elever hellre läser hemma än i skolan.</p>

Syftet med denna studie har varit att få en bredare förståelse och en inblick i hur det socialpedagogiska arbetet för barn med särskilda behov kan se ut på en skola. Vidare har intervjuer av kvalitativ karaktär utförts för att ta reda på hur olika professioner i socialpedagogens omgivning upplever det arbetet för dessa barn. De olika intervjupersonerna är en rektor, en lärare, en kurator och en socialpedagog. För att analysera och bearbeta det insamlade har teorin om empowerment tillämpats samt Thomas Scheffs teori kring sociala band. Vidare har en tematisk analys av det empiriska materialet utifrån respektive intervju utförts där sammanlagt tre teman står i fokus. Resultatet belyser en ökning av möjligheter och förutsättningar för de eleverna med särskilda behov genom att ha en socialpedagog anställd på skolan. Det är ett kompletterande verktyg för de andra professionerna på skolan och varje elev får större chans att lära och utvecklas då socialpedagogen kan arbeta på ett mer individanpassat sätt. Vidare kompletteras de olika professionernas kunskap och expertis kring sina områden vilket respondenterna uttryckte hade visat en positiv effekt för eleverna. / The aim of the study is to get a wider understanding and an insight about the social pedagogical work in school with children who have special needs. Qualitative interviews has been conducted to find out how different professionals experience the social pedagogical work for these children. The various interviewers are a principal, a teacher, a curator and a socialpedagogue. In order to analyze and process the collected material the theory about empowerment have been applied and Thomas Scheffs theory about social bands. Furthermore, a thematic analysis of the empirical material from each interview has been conducted, in wich a total of three themes are in focus. The result of the study illustrates oppurtunities and conditions for those students with special needs by having a socialpedagogue as an employed at the school. It is a complementary tool for other professionals in the school and each student gets a better chance of learning and developing when the socialpedagogue can work in a more individually way. The various professionals knowledge and expertise about their own areas combined with eachother had shown a positive effect on the students.

Politiska beslut om reformer i skolan fattas av politiker och verkställs sedan av tjänstemän. Möjligen kan detta uppfattas som en tydlig och enkel process men mycket kan hända som gör att resultatet blir annat än det som avsetts. Skolor och pedagoger har i uppgift att i offentlig verksamhet realisera skolpolitiska beslut. Här spelar skolors inbördes variation och unika kontexter in vilket kan problematisera genomförandeprocessen av reformer. Denna uppsats fokuserar på genomförande/implementering av digitalisering i skolan. Regeringens digitaliseringsplan (U2017/04119/S, 2017) och beslut om nya skrivningar i skolans läroplan (Skolverket 2018, Lgr11) innebär att elever ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens med hjälp av digitala verktyg i skolämnena. Den här studien vill utifrån skolledares perspektiv beskriva implementering av digitalisering i skolan. De aktiviteter och insatser som görs i processen, samt den kunskap som krävs, sprids och skapas under tiden,synliggörs i studien. Undersökningen har även ett intresse av att urskilja och beskriva eventuella anpassningar som görs på lokal eller beslutande nivå under genomförandet samt resultat av dessa anpassningar. Studien tar avstamp i perspektiv på implementering som top down, bottom up och ”från mitten”. Nyinstitutionell teori bidrar med att förklara hur organisationers strukturer och processer kan påverka förändringsarbete. Undersökningen sker med kontextuella intervjuer av fem skolledare i kommunala grundskolor som är organiserade från förskoleklass till och med årskurs sex. De huvudsakliga resultaten är att skolledarna uppfattar implementeringsprocessen som komplicerad och svår att överblicka. Implementeringsprocessen påverkas av olika aspekter som exempelvis skolornas förkunskaper och beredskap att förändra. Resultaten visar också att lokala enheter gör anpassningar för att kunna genomföra reformen. Anpassningarna får konsekvenser i form av exempelvis annat lärande än det avsedda, eller bristande eller ickelärande.

Syftet med examensarbetet är att utveckla en förståelse för läxor i en årskurs sexa. Vi vill ta reda på antalet läxor som eleverna i en klass kan få, men även ta reda på vad själva syftet med läxorna är. Vi vill fördjupa oss i om pedagogerna och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande. Nedan presenteras vår frågeställning till examensarbetet.•Vad är syftet med läxor?•Hur många läxor får en elev i genomsnitt i veckan enligt pedagogerna och eleverna?•Vad anser pedagogerna och eleverna om läxor?•Vad är pedagogernas och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande?I teoretisk bakgrund har vi valt att ta upp om tidigare forskning angående läxor och vi har även tagit upp tre olika teoretiker: Vygotskij, Piaget och Gardner. Vi har även valt att benämna den allmänna debatten kring läxan. För att få fram vårt empiriska material till undersökningen har vi valt att använda oss av kvalitativ forskningsmetodik, vi har valt att observera och göra kvalitativa intervjuer. I vårt resultat framkommer det vad eleverna och pedagogerna har föra synpunkter kring läxan som ett vanligt förekommande fenomen i skolan. Vår slutsats är att pedagogerna ger ut läxor för att eleverna ska befästa olika kunskaper, men att vissa pedagoger anser att en läxfri skola är ett alternativ.

No description available.

I den här studien har fem vuxna andraspråksinlärare intervjuats i en norrländsk inlandskommun. Syftet var att undersöka deras narrativ gällande deras lärande från deras hemländer samt deras studier i svenska i Sverige. Fokus har varit att synliggöra vilka symboliska kapital som framhävts som viktiga i lärandet i hemländerna samt i Sverige i och utanför skolan. Undersökningen visar bland annat att respondenternas tidigare skolbakgrund med hårda regler och bestraffningar har gjort dem fokuserade i klassrummet. Det visar även att man trots många år i skolan på högre utbildningsnivå inte självklart har någon fördel när man kommer till Sverige. Undersökningen visar också att sociala kontakter med svensktalande är viktiga för att lära sig svenska. Flera av respondenterna är vana att studera själv hemma. De anser att mer jobb och praktik tidigare inom sfiundervisningen skulle leda till att de lär sig mer svenska snabbare. De upplever friheten i svenska skolan som något positivt samtidigt som något nytt och främmande som leder till vissa svårigheter.