<p>Family businesses are a major part of everyday life and the society of Sweden. The majorityof existing companies and the companies that started are small family business, somethingseen in Gandemos (2000:6) study. Family businesses are defined by Anna Vikström, lecturerat Luleå University of Technology, as: "A company in which one or more members of onefamily owns the company, while one or more members of the family actively participates inmanaging the company's daily operations." The family is important in the company and thecompanies that are joint-stock-companies have statutory requirementes that they must have aboard, and this board is obviously represented by family members. The people who are a partof the family controling a company can according to authors within corporate governencecreate problems and therefore such as Nielsen & Lekvall (2008) demand that boards aretaking an external member to the board to get a better board and corporate governence. But isthere really a difference in how the family business boards of directors work according towhether they include an external member or not? In our observational study, we found thatthere are advantages in having an external person to be a member of a board that is made upof families and individuals who have a previous relationship with each other. The externalmember influences on the social processes that exist within the group and this has an effect onhow the board is working.</p> / <p>Familjeföretag är en stor del av vardagen och samhället i Sverige. Majoriteten av deexisterande företagen och de företag som startas är små familjeföretag, något som sesGandemos (2000:6) undersökning. Familjeföretag definieras av Anna Vikström, adjunkt vidLuleå Tekniska Universitet, som: ”Ett företag där en eller flera medlemmar av en familj ägerföretaget samtidigt som en eller flera medlemmar ur samma familj aktivt deltar i att ledaföretagets dagliga verksamhet.” Familjen är därmed viktig i företaget och de företag som äraktiebolag har krav på att det finns en styrelse, och i denna styrelse finns självklartfamiljemedlemmar representerade. Att personer som är del av en familj även ska styra ettföretag kan enligt författare inom styrelsearbete skapa problem och därför efterfrågarexempelvis Nielsen & Lekvall (2008) att styrelser tar in en extern ledamot för att få ett bättrestyrelsearbete. Men är det verkligen en skillnad i hur aktiva familjeföretagsstyrelser fungerarberoende på om de innehåller en extern ledamot? I vår observationsstudie har vi kommit framtill att det finns fördelar med att ha en extern ledamot i en styrelse som består avfamiljemedlemmar och personer som har en tidigare relation till varandra. Den externeledamoten påverkar de sociala processerna som finns inom gruppen och detta ger effekt påhur styrelsearbetet fungerar.</p>

<p>Bakgrund: Styrelsen är det bolagsorgan som formulerar företagets strategier som är viktiga för att företaget skall vara lönsamt på lång sikt. För att öka kompetensen i styrelsen kan bolagsstämman, det vill säga företagets ägare, välja in externa styrelseledamöter i styrelsen. En extern styrelseledamot kan ifrågasätta oklarheter i rollfördelning och målformuleringar som de interna ledamöterna är för involverade i för att kunna överblicka. </p><p>Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka vilka variabler som kan förklara att ägare till små och medelstora företag inte efterfrågar den kompetens som externa styrelseledamöter kan bidraga med. </p><p>Genomförande: Uppsatsen baseras på teorier inom olika inriktningar som organisationsteori, marknadsföring och socialpsykologi samt en kvantitativ inventering av företag i Linköpings kommun och en kvalitativ undersökning av företagsägare till tretton företag. </p><p>Resultat: Den låga efterfrågan på externa styrelseledamöter beror på en rad sammanhängande variabler. De variabler som karaktäriserar de företagsägare som inte efterfrågar externa styrelseledamöter är en homogen ägargrupp, en strategisk process som är handlingsdriven eller driven av en för stark ledare, att företagsägarna har ett mål som baseras på förvaltande eller trivsel, att ägargruppen inte ser expansion som viktigare än sin personliga makt i företaget, att företagsägarna inte har kunskap eller motstånd mot att ta in kunskap om styrelsearbete, och att ägargruppen använder andra aktörer som rådgivare i styrelsefrågor. Framför allt framträder ägarens mål med verksamheten och företagsägarens öppenhet för att ta till sig kunskap.</p>

Bakgrund: Styrelsen är det bolagsorgan som formulerar företagets strategier som är viktiga för att företaget skall vara lönsamt på lång sikt. För att öka kompetensen i styrelsen kan bolagsstämman, det vill säga företagets ägare, välja in externa styrelseledamöter i styrelsen. En extern styrelseledamot kan ifrågasätta oklarheter i rollfördelning och målformuleringar som de interna ledamöterna är för involverade i för att kunna överblicka. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka vilka variabler som kan förklara att ägare till små och medelstora företag inte efterfrågar den kompetens som externa styrelseledamöter kan bidraga med. Genomförande: Uppsatsen baseras på teorier inom olika inriktningar som organisationsteori, marknadsföring och socialpsykologi samt en kvantitativ inventering av företag i Linköpings kommun och en kvalitativ undersökning av företagsägare till tretton företag. Resultat: Den låga efterfrågan på externa styrelseledamöter beror på en rad sammanhängande variabler. De variabler som karaktäriserar de företagsägare som inte efterfrågar externa styrelseledamöter är en homogen ägargrupp, en strategisk process som är handlingsdriven eller driven av en för stark ledare, att företagsägarna har ett mål som baseras på förvaltande eller trivsel, att ägargruppen inte ser expansion som viktigare än sin personliga makt i företaget, att företagsägarna inte har kunskap eller motstånd mot att ta in kunskap om styrelsearbete, och att ägargruppen använder andra aktörer som rådgivare i styrelsefrågor. Framför allt framträder ägarens mål med verksamheten och företagsägarens öppenhet för att ta till sig kunskap.

De stora börsbolagen i Sverige får mycket plats i massmedia då det diskuteras flitigt om hur bolagsstyrelserna ser ut och hur de agerar. Men börsbolagen står endast för en bråkdel av alla aktiebolag i Sverige. De mindre och medelstora aktiebolagen skrivs det inte om lika mycket utan de arbetar i skymundan, i alla fall styrelsen. Stora börsbolag består ofta av flera olika ägare i motsats till medelstora företag. De måste följa regleringar och formaliteter gällande styrelsearbete i större utsträckning än vad små privata enmansaktiebolag behöver göra och därför finner vi det intressant att undersöka till vilken grad de mellanstora aktiebolagen gör det. Skillnaderna i styrelsearbetet kan bero på flera faktorer, exempelvis finns det små aktiebolag som inte kräver något betydande styrelsearbete då deras verksamhet inte är tillräckligt stor eller att åsikterna om styrelsens roll är skilda.  Syftet med denna uppsats var att undersöka styrelsearbetet i ett fåtal mellanstora företag, med varierande ägarstruktur, för att se hur aktivt de arbetade. Vidare ville vi få en djupare insikt i vad företagen anser att styrelsens roll är, om den var övervakande eller sågs som en resurs samt om detta påverkade valet av styrelseledamöter. Resultatet samlades in från fyra företag av olika storlek inom kategorin medelstora bolag, genom intervjuer. En slutsats som kom fram var att graden av aktivt styrelsearbete varierade mycket beroende på vad företagen ansåg att styrelsens roll var samt hur ägarstrukturen såg ut. Vidare kunde vi se att ju aktivare styrelsearbetet var desto noggrannare var styrelsen med tillsättningen.

Enligt svensk lagstiftning måste aktiebolag ha en styrelse. Dock skiljer det sig på vilket sätt styrelsen involveras i företags strategiska arbete och hur företagsägare förhåller sig till dess funktion. I små och medelstora företag fyller styrelsen sällan någon reell funktion. När företaget växer blir det dock svårt för en person att ensam klara av att styra och kontrollera bolaget, vilket leder till ett ökat behov av en arbetande styrelse. Tidigare forskning visar att företagsägarens personliga mål ofta avgör den strategiska riktningen i små och medelstora företag. För att kunna bemöta de krav som existerar, behöver därför företagsägaren förstå styrelsens roll och nyttan av strategiskt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv bidra med kunskap om styrelsearbete i små och medelstora företag, samt att undersöka vilka attityder företagsägare i dessa företag har till styrelsens funktion. Studiens empiri har inhämtats från en kvalitativ datainsamling, i form av semistrukturerade intervjuer med fyra företagsägare ur tre olika små och medelstora företag. Den teoretiska referensramen berör ämnet bolagsstyrning och de aspekter som anses vara viktiga för ett framgångsrikt styrelsearbete. Studien kommer fram till att kunskapen vad gäller styrelsearbete är relativt låg hos företagsägare i små och medelstora företag, vilket gör att styrelsen inte används på ett effektivt sätt. Kunskapsnivån hos företagsägaren styr också huruvida styrelsen anses som viktig i det egna företaget, samt hur styrelsen arbetar. En annan slutsats som dras är att företagsägarens personliga mål påverkar dennes attityd till styrelsen. Om de personliga målen innefattar tillväxt, har företagsägaren en mer positiv attityd till en arbetande styrelse. Vidare ökar en positiv inställning till en arbetande styrelse sannolikheten att företagsägaren även har en positiv attityd till externa styrelseledamöter. / According to Swedish law, limited companies must have a board. However, it differs in the extent to which the board is involved in a company´s strategic work and how business owners relate to its function. In small and medium-sized enterprises, the board seldom fills any real function. As the company grows, it becomes difficult for one person alone to manage and control the company, leading to an increasing need for a working board. Previous research shows that business owner's personal goals often determine the strategic direction of small and medium-sized enterprises. In order to meet existing demands, business owners need to understand the board´s role and the benefits of strategic work. The purpose of the study is, from a business perspective, to contribute knowledge about board work in small and medium-sized enterprises and to examine the business owners' attitudes toward the functioning of the board. The study's empirical data has been collected from a qualitative data collection, in the form of semi-structured interviews with four business owners from three different small and medium-sized enterprises. The theoretical framework involves the subject corporate governance and the aspects that are considered important for a successful board work. The study concludes that awareness regarding board work, is relatively low among business owners of small and medium-sized enterprises, which means that the board is not being used effectively. The level of knowledge of the business owner also controls whether the board is considered as important in their own company, and how the board works. Another conclusion drawn is that the business owner's personal goals affect his attitude towards the board. If personal goals include growth, the business owner has a more positive attitude towards a working board. Furthermore, a positive attitude towards a working board increases the probability that the business owner also has a positive attitude towards outside directors in the board.

Sammanfattning Titel: Budgetlös styrning – en studie om en styrelses arbete och ansvar i en organisation medbudgetlös styrning. Författare: Katarina Permgård och Åsa Nordquist Handledare: Britt Aronsson Institution: Institutionen för industriell ekonomi Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bolagsstyrningens struktur och den budgetlösa styrningen är utformad på ett SME för att öka förståelsen för vilka faktorer som har inflytande på styrelsens roll och funktion för att skapa värde för företaget. Metod: Uppsatsen metod är fallstudie. Fallstudien har genomförts på ett ägarlett SME som arbetar med budgetlös styrning. Insamling av primärdata har genomförts med kvalitativa intervjuer. Uppsatsen respondenter är fallföretagets styrelse, VD, revisor och bankrådgivare. Med hjälp av litteratur har vi skapat en referensram med tidigare samlande erfarenheter och forskning inom området. Slutsatser: Uppsatsens fallföretag arbetar med en budgetlös styrning. De slutsaster vi drar i vår studie är att det inte är ekonomistyrningens utformning som påverkar styrelsens roll och funktion på ett företag. Istället kan vi, baserat på vårt fallföretag, se att bolagsstyrningens struktur avgör vilka roller och vilken funktion styrelsen har på ett företag. Vi konstaterar att både ekonomi- och bolagsstyrning bör vara flexibla och dynamiska för att reagera på händelser som påverkar företaget, både på gott och ont. / Abstract Title: Beyond budgeting – a study of a board of director’s work and responsibility in an organization with beyond budgeting management control. Authors: Katarina Permgård and Åsa Nordquist Supervisor: Britt Aronsson Institution: Department of Industrial Economics Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in business administration Purpose: The aim of the thesis was to examine how the corporate governance and beyond budgeting management control is designed in a SME to increase understanding of the factors which have influence on the board´s role and function to create value for the company. Method: The essay method is a case study. The case study has been conducted on an owner-managed SME that is working with beyond budgeting. Collection of primary data has been completed with qualitative interviews. The essay respondents in this case are the board of directors, the company CEO, accountant and their banker. By using literature, we have created a framework with previously collected data and research in the area. Conclusions: This essays case company is working with beyond budgeting management control. The final aster we draw in our study is that it is not the management control design that affects the board of director’s role and function in a company. Instead, based on our case company, we see the corporate governance structure will determine what roles and what functions the board has on a company. We note that both the financial and corporate governance should be flexible and dynamic to respond to events affecting the company, both good and bad.

En styrelses uppgifter är avgörande för verksamheten, där beslutstagande och effektivitet blir allt viktigare med tiden. Som hjälpmedel för styrelser finns exekutiva affärssystem genom SaaS- tjänster som erbjuder digitala verktyg för styrelsen att effektivisera sitt arbete. Implementering av sådana system har däremot av tidigare forskning noterats riskfylld och problematisk, vilket givit upphov till forskning om kritiska framgångsfaktorer för implementeringen av SaaS- tjänster.