<p>Denna uppsats behandlar arbetstagarrepresentanters inflytande i styrelsen. En pilotstudie av Hafskjär och Lillepuu (2004) visade att arbetstagarrepresentanter beroende på vilken roll de antar i sitt styrelsearbete, att företräda de anställda i första hand eller att företräda företaget i helhet i första hand, agerar i styrelsen på helt skilda sätt. Dessutom skilde sig arbetstagarrepresentanternas inflytande i styrelsearbetet åt på så vis att den arbetstagarrepresentant som ansåg sig företräda de anställda i sitt styrelsearbete hade mindre inflytande i styrelsen än den arbetstagarrepresentant som ansåg sig företräda företaget i helhet. Eftersom andra faktorer logiskt sett också borde påverka inflytandet ville vi även veta vilka dessa andra faktorer är. Detta ledde fram till vår problemformulering där vi undrar ”Hur påverkar arbetstagarrepresentanters roll i styrelsen deras inflytande i styrelsens arbete och vilka andra faktorer påverkar arbetstagarrepresentanters inflytande?”. I referensramen framkommer åtta faktorer som kan påverka en arbetstagarrepresentants inflytande. Dessa åtta faktorer ligger till grund för den empiriska undersökningen, där vi har intervjuat nio arbetstagarrepresentanter i olika företag. I analysen framkom att den roll en arbetstagarrepresentant väljer att anta i styrelsen indirekt påverkar dennes inflytande på så vis att en arbetstagarrepresentant som anser sig företräda de anställda i första hand är mindre villig att delta i diskussioner som inte direkt rör de anställda. Detta påverkar i sin tur hur övriga styrelsen ser på arbetstagarrepresentanten som därmed får mindre inflytande. En arbetstagarrepresentant som däremot ser till både de anställdas och företagets bästa deltar i alla diskussioner och känner sig därmed som en fullvärdig medlem i styrelsen med ett högre inflytande därefter. Även om en arbetstagarrepresentant dock företräder företaget kan andra faktorer påverka dennes inflytande negativt. I analysen framkommer att en sådan faktor är om styrelsen till stor del består av ägarrepresentanter. Dessa har nämligen större inflytande i styrelsen, och minskar det relativa inflytandet hos arbetstagarrepresentanten. Sammantaget har vi funnit bevis för att sex stycken faktorer på något sätt påverkar en arbetstagarrepresentants inflytande i styrelsen, nämligen arbetstagarrepresentantens roll i styrelsen, arbetstagarrepresentantens engagemang och förberedelser, arbetstagarrepresentantens utbildning eller motsvarande kompetens i styrelsearbete, övriga styrelsens syn på arbetstagarrepresentanter, arbetstagarrepresentantens vilja att vara med och diskutera även frågor som inte direkt påverkar de anställda samt graden av ägarrepresentanter i styrelsen.</p>

Denna uppsats behandlar arbetstagarrepresentanters inflytande i styrelsen. En pilotstudie av Hafskjär och Lillepuu (2004) visade att arbetstagarrepresentanter beroende på vilken roll de antar i sitt styrelsearbete, att företräda de anställda i första hand eller att företräda företaget i helhet i första hand, agerar i styrelsen på helt skilda sätt. Dessutom skilde sig arbetstagarrepresentanternas inflytande i styrelsearbetet åt på så vis att den arbetstagarrepresentant som ansåg sig företräda de anställda i sitt styrelsearbete hade mindre inflytande i styrelsen än den arbetstagarrepresentant som ansåg sig företräda företaget i helhet. Eftersom andra faktorer logiskt sett också borde påverka inflytandet ville vi även veta vilka dessa andra faktorer är. Detta ledde fram till vår problemformulering där vi undrar ”Hur påverkar arbetstagarrepresentanters roll i styrelsen deras inflytande i styrelsens arbete och vilka andra faktorer påverkar arbetstagarrepresentanters inflytande?”. I referensramen framkommer åtta faktorer som kan påverka en arbetstagarrepresentants inflytande. Dessa åtta faktorer ligger till grund för den empiriska undersökningen, där vi har intervjuat nio arbetstagarrepresentanter i olika företag. I analysen framkom att den roll en arbetstagarrepresentant väljer att anta i styrelsen indirekt påverkar dennes inflytande på så vis att en arbetstagarrepresentant som anser sig företräda de anställda i första hand är mindre villig att delta i diskussioner som inte direkt rör de anställda. Detta påverkar i sin tur hur övriga styrelsen ser på arbetstagarrepresentanten som därmed får mindre inflytande. En arbetstagarrepresentant som däremot ser till både de anställdas och företagets bästa deltar i alla diskussioner och känner sig därmed som en fullvärdig medlem i styrelsen med ett högre inflytande därefter. Även om en arbetstagarrepresentant dock företräder företaget kan andra faktorer påverka dennes inflytande negativt. I analysen framkommer att en sådan faktor är om styrelsen till stor del består av ägarrepresentanter. Dessa har nämligen större inflytande i styrelsen, och minskar det relativa inflytandet hos arbetstagarrepresentanten. Sammantaget har vi funnit bevis för att sex stycken faktorer på något sätt påverkar en arbetstagarrepresentants inflytande i styrelsen, nämligen arbetstagarrepresentantens roll i styrelsen, arbetstagarrepresentantens engagemang och förberedelser, arbetstagarrepresentantens utbildning eller motsvarande kompetens i styrelsearbete, övriga styrelsens syn på arbetstagarrepresentanter, arbetstagarrepresentantens vilja att vara med och diskutera även frågor som inte direkt påverkar de anställda samt graden av ägarrepresentanter i styrelsen.

Författare: Kim Jakobsson, Rikard Bergsten och Ehlin Goth Handledare: Petter Boye Examinator: Karin Jonnergård Titel: Jakten på en lyckad styrelseutvärdering - En studie om utvärdering av styrelser i svenska börsnoterade bolag                   Bakgrund: I svensk kod för bolagsstyrning rekommenderas att styrelsen ska utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad process. Det finns dock inte angivet hur utvärderingen ska gå till eller vem som ska genomföra denna. Syfte: Ambitionen med studien har varit att analysera vad en effektiv styrelseutvärdering är och att identifiera de bakomliggande kritiska framgångsfaktorerna. Metod: Uppsatsen är genomförd med hjälp av en kvalitativ strategi och bygger på en abduktiv abstraktionsprocess. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserats med hjälp av en analysmodell. Slutsats: Genom studien har vi identifierat sju kritiska framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna är oberoende, kunskap, bredd, uppriktighet, djup, jämförbarhet och diskussion.

No description available.

No description available.

Vad som händer i vårt näringsliv och i våra företag är väsentligt för samhället i stort och för oss som enskilda individer. I våra företag har styrelsen en nyckelposition. I den svenska aktiebolagslagen har styrelsens formella status i företaget formulerats på följande vis: "Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter" ABL 1975 8 kap 6 §. Denna avhandling handlar om styrelsearbete, närmare bestämt de arbetsvillkor som gäller för styrelsen i stora företag som verkar inom ramen för aktiebolagsformen. Författaren tar oss med på en resa i styrelsernas värld – en resa där det huvudsakliga intresset koncentreas till följande frågeställningar: Vilka normer agerar styrelsen efter? Hur skall styrelsen sammansättas? Hur fungerar styrelsen som grupp? Hur skall styrelsearbetet organiseras? Vad gör styrelsen när den agerar i strategiska frågor? Vad gör styrelsen när den agerar i konkreta sakfrågor? Finns det någon ideal styrelseform? Var fattas de avgörande besluten? Sammantaget ger avhandlingen en helhetsbild av styrelsens arbetsformer och funktioner ur ett företagsekonomiskt och organisationsteoretiskt perspektiv. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

<p>Denna uppsats handlar om vilken betydelse styrelsens arbete och den ekonomiska styrningen har för elitidrottsföreningars sportsliga framgång. Vi har undersökt hur föreningarnas styrelser bör vara sammansatt för att kunna arbeta effektivt, hur ekonomiska frågor behandlas samt vilken typ av mål som styr verksamheten.</p><p>Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats och forskningen är kvalitativ. De intervjuade föreningarna var Umeå IK, IF Björklöven, Plannja basket, Skellefteå AIK och Sunnanå SK.</p><p>Utifrån teori, lagstiftning och praxis är föreningarnas styrelser sammansatta på ett relativt bra sätt. De intervjuade har en sund syn på vilka egenskaper som krävs för ett effektivt styrelsearbete. Vi har mycket positivt att säga om deras praktiska arbete men samtidigt finns det mycket att arbeta med för att styrelsen ska kunna förbättra föreningen. Till stor del saknas kunskaper kring vilka lagar och regel föreningar måste följa. Den allmänna kunskapen kring ekonomiska frågor är dock ganska god.</p><p>Resultatet av uppsatsen är att det främst är den ekonomiska styrningen som påverkar föreningarnas idrottsliga framgång. Styrelsearbetet hade en begränsad inverkan.</p>

Denna uppsats handlar om vilken betydelse styrelsens arbete och den ekonomiska styrningen har för elitidrottsföreningars sportsliga framgång. Vi har undersökt hur föreningarnas styrelser bör vara sammansatt för att kunna arbeta effektivt, hur ekonomiska frågor behandlas samt vilken typ av mål som styr verksamheten. Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats och forskningen är kvalitativ. De intervjuade föreningarna var Umeå IK, IF Björklöven, Plannja basket, Skellefteå AIK och Sunnanå SK. Utifrån teori, lagstiftning och praxis är föreningarnas styrelser sammansatta på ett relativt bra sätt. De intervjuade har en sund syn på vilka egenskaper som krävs för ett effektivt styrelsearbete. Vi har mycket positivt att säga om deras praktiska arbete men samtidigt finns det mycket att arbeta med för att styrelsen ska kunna förbättra föreningen. Till stor del saknas kunskaper kring vilka lagar och regel föreningar måste följa. Den allmänna kunskapen kring ekonomiska frågor är dock ganska god. Resultatet av uppsatsen är att det främst är den ekonomiska styrningen som påverkar föreningarnas idrottsliga framgång. Styrelsearbetet hade en begränsad inverkan.

Frågeställningar:              – Vad är syftet med internrevision i kommunala bolag?  – Hur fungerar internrevision för styrelser i kommunala bolag? – Skiljer sig användningen av internrevision i privata bolag från kommunala bolag, ur ett kommunalt perspektiv? Syfte: Studien ämnar undersöka syftet med internrevision i kommunala bolag och vilken användbarhet och betydelse funktionen har för dess styrelser. Undersökningen kommer att fokusera på styrelsens syn på internrevision och hur det fungerar som en del av deras arbete. Syftet är även undersöka om internrevision används på samma sätt eller om den skiljer sig i privata bolag, från ett kommunalt perspektiv.  Metod/Teori: För att kunna se hur internrevision fungerar för styrelser i kommunala aktiebolag genomfördes åtta kvalitativa intervjuer. Vid utförandet av de kvalitativa intervjuerna har ett semistrukturerat arbetssätt använts vid samtliga av undersökningens intervjurespondenter. Den sekundära datan har samlats in genom vetenskapliga artiklar, böcker, internetkällor, samt lagar och förordningar. Slutsatser: Internrevision ses som en övervakningsfunktion där syftet med funktionen för kommunala bolag är att följa och styra verksamheten. Bolagsstyrelser använder internrevision för att bl.a. få tips och se om någonting i bolaget kan utvecklas eller inte fungerar bra. Internrevision ses som en betydelsefull del för styrelser i alla typer av bolag och används på samma sätt som i såväl privata som kommunala bolag.

SAMANFATTNING Titel: Externa ledamöter – Påverkan på struktur och process i styrelsearbete Nivå: C-uppsats Författare: Lovedeep Singh och Simon Nyström Handledare: Tomas Källqvist och Stig Sörling Datum: 2015 – Juni Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur de externa ledamöterna påverkar strukturen och processen i styrelsearbetet. Metod: Studiens syfte har besvarats genom kvalitativ undersökningsmetod med abduktiv forskningsansats. Studien har hermeneutiskt perspektiv och fenomenet som studerats anses vara socialkonstruktivistisk. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med representanter från åtta olika styrelser. Resultat &amp; slutsats: Studien visar att uppfattningen om den externa ledamotens påverkan fördelas mellan styrelser med formellt aktivt styrelsearbete och informellt passivt styrelsearbete. I styrelser med formellt aktivt styrelsearbete har den externa ledamoten en påverkan på strukturen genom att förändra sammansättningen. I styrelser med informellt passivt styrelsearbete finns uppfattningen om att den externa ledamoten skulle påverka styrelsens process genom en kulturförändring. Förslag till fortsatt forskning: En vidare studie där fenomenet studeras ur ett annat perspektiv med "styrelseproffs" eller inom andra bolag. Dessutom skulle det vara intressant med en studie med fokus på skillnaderna mellan olika roller i styrelsen. Uppsatsens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med att belysa hur styrelsen söker balans utifrån ett kunskapsperspektiv. Ur ett praktiskt perspektiv bidrar denna studie med att belysa hur externa ledamotens påverkan skiljer sig i styrelser med formellt aktivt styrelsearbete och i styrelser med informellt passivt styrelsearbete. Nyckelord: Styrelsearbete, styrelse, struktur, process, extern ledamot