<p><strong>Title:   </strong>Controlling Mälarenergi by Balanced Scorecard </p><p><strong>Seminar date:  </strong>2009-01-16 </p><p><strong>Institution:   </strong>School of Sustainable Development of Society and Technology </p><p><strong>Course:   </strong>Bachelor thesis 15hp </p><p><strong>Authors</strong>:   Camilla Nilsson, Amanda Agestav </p><p><strong>Advisor:   </strong>Ulla Pettersson </p><p><strong>The main issues:                </strong>What does Mälarenergi's Balanced Scorecard look like? Which Balanced Scorecard perspectives are important to Mälarenergi? Is Balanced Scorecard a purposeful control model in order for the group management to fulfil the aims of the owners' directives? </p><p><strong>Purpose:                            </strong>The purpose is to find out how the group management at Mälarenergi works with Balanced Scorecard. Is Balanced Scorecard a purposeful tool for the group management to fulfill the aims of the owners' directives? <strong></strong></p><p><strong>Method:                             </strong>This study is based on a qualitative research method in the form of interviews. We have interviewed one respondent. Secondary data have been produced by literature search. </p><p><strong>Conclusion:                       </strong>Mälarenergi uses Balanced Scorecard exclusively at a group management level. The strategic work at the business areas' different division levels takes place aided by a business development model. We believe that Balanced Scorecard is a purposeful tool to use in order to clarify a company's strategy work and reach the goals in the owners' directives. However, Mälarenergi needs to complement the Balanced Scorecard with another model, since the business areas are so different from each other. In doing so, however, there is a risk that not all employees will be involved in the Balanced Scorecard, but that this will become an exclusive tool to the group management. We believe that there is no clear connection between the Balanced Scorecard work done in the group management and the work within the different business areas with their various focus areas.</p><p> </p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Examenstitel: Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län <strong></strong></p><p>Seminariedatum: Den 14 januari 2010 <strong></strong></p><p>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng <strong></strong></p><p>Författare: Thomas Borgmäster och Marcello Longo <strong></strong></p><p>Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor <strong></strong></p><p>Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, Folktandvården. <strong></strong></p><p>Målgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. <strong></strong></p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera verksamhetsstyrning inom Folktandvården i Stockholms län. Varför används det balanserade styrkortet och på vilket sätt tillämpas det? <strong></strong></p><p>Metod: En fallstudie har genomförts, byggd på empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument. <strong></strong></p><p>Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket baserar sig på relevanta litteraturstudier om det balanserade styrkortet samt kritiska artiklar, i syfte att skapa en teoretisk dialog kring styrkortets möjligheter och begränsningar. <strong></strong></p><p>Empiri: Fallstudien baseras på intervjuer med Noomi Näsström, klinikchef på kliniken för medicinsk tandvård, Lars Odelmark, verksamhetscontroller på Folktandvårdens huvudkontor i Stockholms Län och Dan Örblom, klinikchef på Rosenlundskliniken, samt interna dokument från Folktandvården. <strong></strong></p><p>Slutsats: Den studerade tillämpningen av balanserat styrkort inom Folktandvården förefaller ha bidragit till ökad effektivitet inom organisationen. Tyngdpunkten i tillämpningen har varit att förbättra prestationsmått inom den operativa verksamheten, medan det balanserade styrkortets potential inom strategisk styrning av verksamheten – förverkligande av visioner – utnyttjats i mindre grad. Goda möjligheter finns att utveckla verksamhetsstyrningen inom organisationen, t.ex. genom att tillföra ett tydligare utvecklingsperspektiv, i enlighet med upphovsmännens grundföreställningar.</p></strong></p>

<p>Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, Östersund</p><p>Författare: Lina Allmungs och Sara Noréus Magnéli</p><p>Handledare: Jan Hemlin</p><p>Titel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jämtländska företag</p><p>Bakgrund och problemdiskussion: De senaste två decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fått allt mer kritik. Anledningen är att det idag råder andra förhållanden än när den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de båda Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början på 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmässiga mätningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens läge är de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnå. Företagen måste därmed eftersträva en balanserad prestation av de finansiella och operationella mätningarna för att få en snabb och överskådlig bild av verksamheten.</p><p>Ovanstående diskussion leder fram till följande frågeställningar:</p><p>•Hur utbrett är det balanserade styrkortet bland Jämtländska företag?</p><p>•Vilka perspektiv och nyckeltal tillämpas?</p><p>Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utsträckning företag i Jämtland använder sig av det balanserade styrkortet. Vi ville undersöka om bransch, antal anställda, omsättning samt årets resultat efter finansnetto har inverkan på valet av att implementera det balanserade styrkortet i verksamheten. Syftet var även att beskriva vilka perspektiv och nyckeltal företagen använder sig av.</p><p>Metod: Ett deduktivt (beskrivande) tillvägagångssätt användes, där vi utgick från kända teorier i ett försök att finna en förståelse för att kunna testa fenomenet empiriskt. Vi ansåg att kvantitativ metod lämpade sig bäst för vår undersökning då vi ville nå ut till en stor del av företagen. Kvalitativa inslag förekom då den kvantitativa forskningen genom en enkät hade inslag av verbala analysmodeller.</p><p>Resultat och slutsats: Användarna av det balanserade styrkortet runt om i världen inkluderar alla typer av företag. Studier visar även att det balanserade styrkortet är utbrett bland företag i Sverige. Styrkort använder vissa generella nyckeltal som speglar mål som är gemensamma för många strategier och oberoende av bransch och företag. Utifrån vår studies resultat anser vi oss kunna hävda att det balanserade styrkortet inte används i någon större utsträckning bland företag i Jämtlands län. Däremot anser vi oss inte kunna dra några generella slutsatser om vilka perspektiv och nyckeltal som är mest frekvent använda hos företagen.</p>

<p>Missnöjet inom vården beror främst på de långa väntetiderna och bristfällig tillgänglighet till vårdcentralerna. Frågan är om det verkligen är mer resurser som är lösningen på problemen eller om intresset istället bör riktas mot de system och ramar som vårdpersonalen har att verka inom? Att använda ett styrmedel som fokuserar på rätt faktorer och inte bara det ekonomiska, kan möjligtvis hjälpa vårdcentralerna att bli mer flexibla, förbättra tillgängligheten och öka kvaliteten på vården.</p><p>I denna uppsats studeras KvaLita Närsjukvård AB (KvaLita NSV), en privat vårdorganisation som driver ett antal vårdcentraler på entreprenad åt landstinget. KvaLita NSV:s ekonomistyrning bedrivs med ett balanserat styrkort som styrmedel. Tanken med balanserat styrkort är att företaget ska ses ur fler perspektiv än enbart det finansiella. Styrkortet ska även koppla ihop den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin.</p><p>Uppsatsens övergripande syfte är att beskriva KvaLita NSV:s balanserade styrkort och därmed belysa hur en sjukvårdsenhet kan tillämpa modellen. Delsyftet med uppsatsen är att identifiera och jämföra företagsledningens attityder kring styrkortets funktion och fördelar.</p><p>Som metod för insamling av empirisk data användes en kvalitativ fallstudie. Primärdata samlades in genom ostrukturerade intervjuer. Undersökningen är gjord ur ett ledningsperspektiv, där de intervjuade valdes utifrån deras position i företagets ledning.</p><p>Användandet av balanserat styrkort i KvaLita NSV har inte riktigt fått den effekt som ledningen på huvudkontoret önskade. De har inte lyckats förankra konceptet i hela organisationen och uppföljningen har varit bristfällig. Det framkom av undersökningen att det finns en hel del skillnader inom ledningen gällande attityden till styrkortet. Styrkortet måste för att fungera, vara levande i hela organisationen. Om inte ledningen är överens om dess funktion och fördelar är det svårt att övertyga och engagera övriga medarbetare. De intervjuade är dock överens om att balanserat styrkort är rätt styrmedel för verksamheten och att utformningen är bra. KvaLita NSV kommer därför att göra en</p><p>nysatsning i styrkortsarbetet år 2006.</p>

<p>Det balanserade styrkortet är ett verktyg som utvecklades i slutet av 80-talet. Styrkortet används såväl inom det privata som offentliga området som en metod för styrning. Organisationer kan ta hjälp av verktyget för att beskriva och kommunicera sina ambitioner och vad den vill uppnå på ett enkelt sätt. Man kan också använda verktyget som hjälp för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet, detta genom att visa att deras arbetsinsats är viktig. När medarbetarna känner sig delaktiga ökar deras motivation.</p><p>På senare år har användandet av styrkortet ökat och företag har mer och mer börjat använda det som ett ledningsverktyg. Detta är något som Uddeholm Tooling AB i Hagfors tagit fasta på, då varje enhetschef med hjälp av det balanserade styrkortet ska kommunicera fram den nya affärsplanen till sina medarbetare. För att kunna nå målen i affärsplanen krävs det att medarbetarna förstår sina arbetsuppgifter, alltså att kompetens finns.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medarbetarna på en enhet inom avdelningen Lager/Distribution inom Uddeholm Tooling AB resonerar kring affärsplanens mål.</p><p>Affärsplanen är av skriftlig form och är företagets viktigaste dokument. Den innehåller visionen över företagets framtida verksamhet, men även lite historia och hur verksamheten ser ut idag. Upprättandet av affärsplanen är ett krävande arbete och bör involvera så många i företaget som möjligt.</p><p>Vid insamling av empiri har vi använt oss av observation och besöksintervjuer. Vi observerade under ett utbildningstillfälle där affärsplanens innehåll kommunicerades ut till några av medarbetarna på enheten. Respondenterna som vi intervjuade har tidigare deltagit i ett utbildningstillfälle som vi observerat. Efter att vi observerat och intervjuat medarbetarna, samt presenterat vår uppsats på Uddeholm har vi har kommit fram till att medarbetarna på enheten vet vad det balanserade styrkortet innehåller, dvs. målen i affärsplanen. Dock har det visat sig att medarbetarna varken känner till styrkortets funktion eller är medvetna om hur viktigt det är att arbeta i linje med det.</p>

No description available.

<p>Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillräckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmärksammades utifrån ytterligare tre icke-finansiella aspekter.</p><p>Systembolaget AB har sedan flera år tillbaka använt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vår uppsats är att för Systembolagets räkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs på butiksnivå och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen är hämtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger på intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet. Slutsatsen av studien, som är tänkt att fungera som en del av ett underlag för Systembolagets fortsatta utveckling av styrkortet, visar att det råder en viss obalans mellan perspektiven i dagsläget. Problematiken grundar sig framförallt i att kund- och medarbetarperspektiven fått ett för litet utrymme i styrkortet i jämförelse med samhällsperspektivet och finansiella perspektivet, samt att det till viss del motarbetas av nyckeltal inom det finansiella perspektivet. En starkare koppling mellan kund- och medarbetarperspektiven, i kombination med ökade satsningar och förbättrade mätmetoder, skulle enligt vår mening bidra till att förbättra balansen i Systembolagets balanserade styrkort för butiker.</p>

No description available.

Sammanfattning Titel: Verksamhetsstyrning - Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer praktiskt sin verksamhet? Problemformulering: Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer sin verksamhet? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur banker respektive revisions/redovisningsbyråer praktiskt styr sin verksamhet och vilka styrhjälpmedel de använder sig av. För att utveckla detta kommer vi att studera om det finns likheter och skillnader mellan de olika branscherna samt studera hur verksamhetsstyrningen eventuellt anpassas till följd av omvärldsförändringar. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av sex intervjuer. I studien har vi sett på tillvaron utifrån den intervjuades perspektiv och den kunskapssyn vi använt oss av är den hermeneutiska. Vår studie bygger på ett deduktivt angreppssätt då vi fördjupat oss i redan befintliga teorier. Vi har ändå varit aningen induktiva då vi kompletterat med ytterligare teorier. Teori: Inom ämnet vi valt att studera finns det mycket litteratur. Framförallt teorier gällande budget och balanserat styrkort har använts då dessa teorier är centrala inom området. Vi har använt oss av både svenska och engelska författare. De mest kända inom området är Kaplan och Norton vilka även är upphovsmännen bakom av det balanserade styrkortet. Slutsats: De företag vi studerat använder sig av olika tekniker för att styra sin verksamhet, det finns inte bara en väg att gå. Det existerar likheter och skillnader mellan dels de enskilda företagen och även mellan branscherna i sig. Företagen har även behov av att kunna anpassa sig till omvärldsförändringar då dessa påverkar deras sätt att styra verksamheten.

Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, Östersund Författare: Lina Allmungs och Sara Noréus Magnéli Handledare: Jan Hemlin Titel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jämtländska företag Bakgrund och problemdiskussion: De senaste två decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fått allt mer kritik. Anledningen är att det idag råder andra förhållanden än när den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de båda Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början på 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmässiga mätningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens läge är de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnå. Företagen måste därmed eftersträva en balanserad prestation av de finansiella och operationella mätningarna för att få en snabb och överskådlig bild av verksamheten. Ovanstående diskussion leder fram till följande frågeställningar: •Hur utbrett är det balanserade styrkortet bland Jämtländska företag? •Vilka perspektiv och nyckeltal tillämpas? Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utsträckning företag i Jämtland använder sig av det balanserade styrkortet. Vi ville undersöka om bransch, antal anställda, omsättning samt årets resultat efter finansnetto har inverkan på valet av att implementera det balanserade styrkortet i verksamheten. Syftet var även att beskriva vilka perspektiv och nyckeltal företagen använder sig av. Metod: Ett deduktivt (beskrivande) tillvägagångssätt användes, där vi utgick från kända teorier i ett försök att finna en förståelse för att kunna testa fenomenet empiriskt. Vi ansåg att kvantitativ metod lämpade sig bäst för vår undersökning då vi ville nå ut till en stor del av företagen. Kvalitativa inslag förekom då den kvantitativa forskningen genom en enkät hade inslag av verbala analysmodeller. Resultat och slutsats: Användarna av det balanserade styrkortet runt om i världen inkluderar alla typer av företag. Studier visar även att det balanserade styrkortet är utbrett bland företag i Sverige. Styrkort använder vissa generella nyckeltal som speglar mål som är gemensamma för många strategier och oberoende av bransch och företag. Utifrån vår studies resultat anser vi oss kunna hävda att det balanserade styrkortet inte används i någon större utsträckning bland företag i Jämtlands län. Däremot anser vi oss inte kunna dra några generella slutsatser om vilka perspektiv och nyckeltal som är mest frekvent använda hos företagen.