<p>Landstingen är organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav från samhället på bland annat effektivare vård har förändringar skett inom sjukvården den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vårdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stärkt ledarskap samt målstyrning. Ett populärt verktyg för detta ändamål är idag det balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av två amerikaner, Kaplan och Norton. Värmlands landsting har, liksom många andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och målsättningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att äga rum under de närmaste verksamhetsåren.</p><p>Sista kvartalet 2005 påbörjades implementeringen av det balanserade styrkortet på den enhet av Värmlands landsting som vi baserar vår uppsats på, Kronoparkens vårdcentral i Karlstad. Implementeringsarbetet inom denna enhet har delats in i tre olika faser där den första fasen innebar att ta fram mål och mått som ansågs viktiga att mäta i verksamhetens olika delar. I slutet av första fasen kontaktades Karlstads universitet av verksamhetschefen på Kronoparkens vårdcentral för att få hjälp med utvärdering och uppföljning.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att belysa för- och nackdelar med arbetet under implementeringens första fas av det balanserade styrkortet på Kronoparkens vårdcentral. Genom att belysa dessa kan modifieringar av implementeringsprocessen göras för att gynna eller motverka eventuella för- och nackdelar under det fortsatta arbetet med verktyget.</p><p>Undersökningen utgår från sekundärdata vi tillhandahöll av verksamhetschefen på vårdcentralen, däribland styrkorten för Värmlands landsting och styrkortet för Kronoparkens vårdcentral. Våra primärdata baseras på kvalitativa undersökningar i form av gruppintervjuer med medarbetarna samt en individuell intervju med verksamhetschefen. Genom denna undersökning ville vi få en insikt i respondenternas syn på implementering och eventuella för- och nackdelar som de har upplevt.</p><p>Kronoparkens vårdcentral har kommit en bra bit på den långa vägen till att nå en framgångsrik implementering av det balanserade styrkortet. Medarbetarna överlag har en positiv syn på initiativet till förändring, vilket kan gynna ett fortsatt arbete med verktyget. För att bibehålla den positiva synen som respondenterna upplever anser vi att ledningen bör bevisa att verktyget inte bara är ett i mängden utan att det är något bestående. Förutom detta kan en kontinuerlig uppföljning och en helhetsbild exempelvis i form av ett flödesschema av vägen till målen klargöra att det är ett långsiktigt verktyg som inte ger resultat över en natt.</p>

<p>En central dimension i teorin om målstyrning är att få en koppling mellan mål och resurser, däremot finns det ingen vägledning i hur dessa två kan integreras. Uppsatsens syfte är att göra en jämförelse av hur sammanlagt fyra myndigheter integrerar mål och resurser i planeringsarbetet och utifrån denna kartläggning komma med förslag för hur Vägverket kan förbättra kopplingen mellan mål och resurser i sitt arbete.</p><p>För att undersöka detta har en kvalitativ studie utförts med stöd av intervjuer samt interna dokument från berörda myndigheter, vilka är förutom Vägverket: Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten i Stockholms län och Försäkringskassan. Informationen är strukturerad på följande sätt: inledningsvis beskrivs hela planeringsprocessen och därefter följer beskrivning av målutformningsprocessen samt resursfördelningsprocessen. Alla processer studeras för sig vartefter deras förhållande sinsemellan diskuteras. Slutligen har det framkommit att alla dessa myndigheter har likartade planeringsprocesser och någon form av koppling mellan mål och resurser, dock är det endast Vägverket som gör en beräkning av resursåtgången per mål. För att tydliggöra kopplingen mellan mål och resurser i denna myndighet har några förslag på förbättringar tagits fram.</p>

<p>Prestationsmätning har stor betydelse för företags lönsamhet. Detta gör att det blir viktigt för företag att utforma mätningen så att den blir motiverande och stödjande. Denna uppsats bygger kring en syntes där vi argumenterar att storytelling kan hjälpa till att skapa effektiviserande och motiverande effekter hos ett prestationsmåttsystem.</p><p>Uppsatsen belyser själva verktyget BSC och hur det kan utformas för att bli motiverande för de anställda. Även begreppet storytelling beskrivs samt hur det kan användas för att tydliggöra organisatoriska mål internt i ett företag. Uppsatsen har en abduktiv abstraktion och en kvalitativ metod. Den absoluta merparten av datan utgörs av primärdata genom personliga intervjuer med VD, HR-ansvarig samt biografchefer i SF bio AB. Det empiriska kapitlet visar på att ledningen i SF bio AB menar på att biografcheferna i relativt stor utsträckning är involverade i målen. Något som inte stödes i intervjuerna med biografcheferna.  Arbetet med Storytelling förefaller dock ha en positiv inverkan på företaget. Arbetet inom de olika biograferna skiljer sig dock i många mer eller mindre väsentliga avseenden.</p><p>Av undersökningen att döma finnes en del tecken som tyder på att SF bio ABs BSC i grunden är mer tvingande än möjliggörande. Vi finner även stöd för att arbetet med storytelling ger positiva effekter i verksamheten. Resultatet vi kommer fram till visar på tecken att arbetet med storytelling i SF bio AB i många avseenden bidrar till att skapa och förstärka möjliggörande karaktärer i SF bio ABs BSC.</p>

Prestationsmätning har stor betydelse för företags lönsamhet. Detta gör att det blir viktigt för företag att utforma mätningen så att den blir motiverande och stödjande. Denna uppsats bygger kring en syntes där vi argumenterar att storytelling kan hjälpa till att skapa effektiviserande och motiverande effekter hos ett prestationsmåttsystem. Uppsatsen belyser själva verktyget BSC och hur det kan utformas för att bli motiverande för de anställda. Även begreppet storytelling beskrivs samt hur det kan användas för att tydliggöra organisatoriska mål internt i ett företag. Uppsatsen har en abduktiv abstraktion och en kvalitativ metod. Den absoluta merparten av datan utgörs av primärdata genom personliga intervjuer med VD, HR-ansvarig samt biografchefer i SF bio AB. Det empiriska kapitlet visar på att ledningen i SF bio AB menar på att biografcheferna i relativt stor utsträckning är involverade i målen. Något som inte stödes i intervjuerna med biografcheferna.  Arbetet med Storytelling förefaller dock ha en positiv inverkan på företaget. Arbetet inom de olika biograferna skiljer sig dock i många mer eller mindre väsentliga avseenden. Av undersökningen att döma finnes en del tecken som tyder på att SF bio ABs BSC i grunden är mer tvingande än möjliggörande. Vi finner även stöd för att arbetet med storytelling ger positiva effekter i verksamheten. Resultatet vi kommer fram till visar på tecken att arbetet med storytelling i SF bio AB i många avseenden bidrar till att skapa och förstärka möjliggörande karaktärer i SF bio ABs BSC.

En central dimension i teorin om målstyrning är att få en koppling mellan mål och resurser, däremot finns det ingen vägledning i hur dessa två kan integreras. Uppsatsens syfte är att göra en jämförelse av hur sammanlagt fyra myndigheter integrerar mål och resurser i planeringsarbetet och utifrån denna kartläggning komma med förslag för hur Vägverket kan förbättra kopplingen mellan mål och resurser i sitt arbete. För att undersöka detta har en kvalitativ studie utförts med stöd av intervjuer samt interna dokument från berörda myndigheter, vilka är förutom Vägverket: Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten i Stockholms län och Försäkringskassan. Informationen är strukturerad på följande sätt: inledningsvis beskrivs hela planeringsprocessen och därefter följer beskrivning av målutformningsprocessen samt resursfördelningsprocessen. Alla processer studeras för sig vartefter deras förhållande sinsemellan diskuteras. Slutligen har det framkommit att alla dessa myndigheter har likartade planeringsprocesser och någon form av koppling mellan mål och resurser, dock är det endast Vägverket som gör en beräkning av resursåtgången per mål. För att tydliggöra kopplingen mellan mål och resurser i denna myndighet har några förslag på förbättringar tagits fram.

A budget consists of figures showing how much a particular activity has access to during a given year. With a balanced scorecard, these figures and guidelines can be converted in to more easily understandable non-financial instructions for the employees. One of the most significant differences between the budget and the scorecard is that the budget focuses on short-term results while the scorecard focuses on long-term visions and goals. With a long-term thinking the leaders can  set more long-term goals and also make more well-planned investments which increases the possibility for the organization to evolve and become better in the long term. By combining the two instruments a good balance between short and long term perspectives can be achieved, which creates a more effective steering In the 1990s, many of the municipalities introduced needs budget, one of them was Gothenburgs municipality. The purpose of this model was to find a more accurate allocation of the municipals resourses. Needs budgeting depends on population size, age composition and a number of social factors. The revenues in the municipal operations arise outside the business. This means that it is important to develop a control system that creates motivation, creativity and effectiveness at all levels within the organization. A method of creating this is to implement a balanced scorecard. The purpose with the scorecard is to inspire policy makers to plan activities based on a variety of perspectives The purpose of the study was to examine how the balanced scorecard works along with the budget in a municipal activities, and how a combination of these models can contribute to a stronger management. The essay is based on a case study of a municipal operation in the City of Gothenburg. Qualitative interviews with the financial manager of the city administration has been carried out on two occasions. In addition to the interviews the study also consists of literature and dissertations in the subject. Conclusions to be drawn from this study is that municipal operations by supplementing the budget with a scorecard can increase the focus from purely financial measures to include non-financial. This can lead to better management of the business and its resources. In addition, we found that the needs budgeting leads to a more equitable distribution of the municipal resources. This is because the allocation is made at a high organizational level and the distribution is non-negotiable. / En budget består av siffror som visar hur stora resurser en viss verksamhet har att tillgå under ett visst år. Med hjälp av ett styrkort kan dessa siffror och riktlinjer omvandlas till mer lättförståeliga icke-finansiella instruktioner för de anställda. En av de mest väsentliga skillnaderna mellan budget och styrkort är att budgeten fokuserar på kortsiktiga resultat medan styrkortet lägger fokus på långsiktiga visioner och mål. Med ett långsiktigt tänkande kan ledningen sätta upp fler långsiktiga mål och även göra mer välplanerade investeringar vilket ökar möjligheten för organisationen att utvecklas och bli bättre på sikt. Genom att slå ihop de två styrmedlen uppnås en bra balans mellan kortsiktiga och långsiktiga perspektiv, vilket skapar en mer effektiv styrning. Under 1990-talet införde många av landets kommuner behovsbudgetering, en av dessa kommuner var Göteborgs kommun. Syftet med budgeteringsmodellen var att hitta en mer korrekt fördelning av kommunbidraget. Behovsbudgetering beror av befolkningsstorlek, ålderssammansättning och ett antal sociala faktorer. I kommunal verksamhet uppstår intäkterna utanför verksamheten. Detta medför att det är viktigt att utveckla ett styrsystem som skapar motivation, kreativitet och måluppfyllelse på samtliga nivåer inom organisationen. En metod för att skapa detta är att implementera ett balanserat styrkort. Styrkortet skall inspirera beslutsfattarna att planera verksamheten utifrån ett antal perspektiv. Syftet med studien var att undersöka hur balanserat styrkort fungerar tillsammans med budget i en kommunal verksamhet, och om en kombination av dessa modeller kan bidra till en starkare styrning. Uppsatsen bygger på en fallstudie av en stadsdelsnämnd i Göteborgs Stad. Kvalitativa intervjuer med ekonomichefen på stadsdelsförvaltningen har genomförts vid två tillfällen. Utöver intervjuerna består uppsatsen även av litteratur och avhandlingar inom ämnet. Slutsatser som kan dras av denna studie är att kommunal verksamhet genom att komplettera budget med styrkort kan öka fokus från enbart finansiella mått till att även inkludera icke-finansiella. Detta kan leda till en bättre styrning av verksamheten och dess resurser. Dessutom har vi kunnat konstatera att behovsbudgetering leder till en mer rättvis fördelning av kommunens resurser. Detta eftersom fördelningen sker på en hög organisatorisk nivå och fördelningen inte är förhandlingsbar.

Title: Implementation of Balance Scorecard in public sector - a case study in the community of Tidaholm.   Course: Thesis in business administration, 15 p   Authors: Marie Ohlsson and Ola Pettersson   Advisor: Henrik Linderoth   Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how the balanced scorecard can be formed according to the backgrounds in the community of Tidaholm.   Methodology: We have chosen a qualitative case study. We work on the supposition of an established theory. And switch between deductive and inductive method, with an abductive method as a result.   Theory: We work on the supposition of the latest theories from the authors of the balanced scorecard, Robert S. Kaplan and David P. Norton. Our theory includes a description of their models and theoretical discussions about problems among implementation and leadership in organizational changes.   Empirical foundation: Our empirical foundation describes the backgrounds in the community of Tidaholm for implementation of the balanced scorecard, and compare with Biskopsgården in Gothenburg. The empirical foundation describes how the community of Tidaholm now works with goal-steering, and how Biskopsgården in their whole organization implements the balanced scorecard, suited to the background of Biskopsgården, and based on the latest theories from Kaplan and Norton.   Analysis: In the analyse we form a suggestion to balanced scorecard for childcare and education in the community of Tidaholm. Our suggestion is suited to public organizations with help from the experiences in Biskopsgården, and finally especially formed for childcare and education in the community of Tidaholm.   Conclusions: If balanced scorecard shall be functional in a public organization the work with building the balanced scorecard has to be flexible so it fits in the organization. It's harder for the organization to fit in the balanced scorecard than otherwise. To succeed with balanced scorecard one needs to reach simplicity, clearness, workers support and one hundred percent engagement from the board.

I en organisation som arbetar med processorientering bör mätningar göras som kan ge information om processerna för att ständigt förbättra dessa. Att ha ett fungerande system för mätningar kan leda till styrning eftersom det pekar på vad som är viktigt, det kan identifiera problem, ge återkoppling på arbetsinsatser och motivera till utveckling. Att även utvärdera mätningarna och deras resultat för att hitta grundorsaker och lösningar till problem är en förutsättning för en kontinuerlig utveckling, och ett viktigt steg mot en lärande organisation. I en utbildningsorganisation handlar en stor del av kvalitetsarbetet om att utföra, och lära av, utvärderingar av utbildningarna eftersom detta är vad som skapar värde åt kunden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka förutsättningar för integrerat mät- och utvärderingssystem för en utbildningsprocess och de utbildningar som produceras och genomförs inom denna, samt även att finna en form eller en modell för detta på operativ nivå. För att svara mot detta syfte har flera undersökningar gjorts inom ett valt företag, bl.a. har en intervjuundersökning gjorts där nuläget vad gäller utvärdering och uppföljning har klargjorts för att undersöka förutsättningarna för ett integrerat system i företaget. Därtill har informella intervjuer samt deltagande observationer stärkt bilden och gett en förståelse för företagets kultur och övergripande problembild. En intervju med kvalitetschefen har gett inblick i företagets kvalitetsarbete och hur tankarna har gått gällande mätningar i processen. Baserat på detta har författaren utarbetat en modell för mätningar med hjälp av indikatorer. Denna modell har formen av ett balanserat styrkort men perspektiven är anpassade till det system detta företags verksamhet ingår i, med exempelvis myndighetskrav. Studiens resultat visar att det är möjligt att skapa och implementera ett integrerat mätsystem för interna processmätningar och utbildningsutvärderingar, att det är önskvärt och kanske till och med ofrånkomligt. Ett komplett mätsystem bör införas i delaktighet med berörda medarbetare. Den utvecklade modellen kan fungera som en del i ett sådant system och den kan användas som ett verktyg i kulturförändring gentemot en lärande organisation.

Landstingen är organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav från samhället på bland annat effektivare vård har förändringar skett inom sjukvården den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vårdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stärkt ledarskap samt målstyrning. Ett populärt verktyg för detta ändamål är idag det balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av två amerikaner, Kaplan och Norton. Värmlands landsting har, liksom många andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och målsättningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att äga rum under de närmaste verksamhetsåren. Sista kvartalet 2005 påbörjades implementeringen av det balanserade styrkortet på den enhet av Värmlands landsting som vi baserar vår uppsats på, Kronoparkens vårdcentral i Karlstad. Implementeringsarbetet inom denna enhet har delats in i tre olika faser där den första fasen innebar att ta fram mål och mått som ansågs viktiga att mäta i verksamhetens olika delar. I slutet av första fasen kontaktades Karlstads universitet av verksamhetschefen på Kronoparkens vårdcentral för att få hjälp med utvärdering och uppföljning. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa för- och nackdelar med arbetet under implementeringens första fas av det balanserade styrkortet på Kronoparkens vårdcentral. Genom att belysa dessa kan modifieringar av implementeringsprocessen göras för att gynna eller motverka eventuella för- och nackdelar under det fortsatta arbetet med verktyget. Undersökningen utgår från sekundärdata vi tillhandahöll av verksamhetschefen på vårdcentralen, däribland styrkorten för Värmlands landsting och styrkortet för Kronoparkens vårdcentral. Våra primärdata baseras på kvalitativa undersökningar i form av gruppintervjuer med medarbetarna samt en individuell intervju med verksamhetschefen. Genom denna undersökning ville vi få en insikt i respondenternas syn på implementering och eventuella för- och nackdelar som de har upplevt. Kronoparkens vårdcentral har kommit en bra bit på den långa vägen till att nå en framgångsrik implementering av det balanserade styrkortet. Medarbetarna överlag har en positiv syn på initiativet till förändring, vilket kan gynna ett fortsatt arbete med verktyget. För att bibehålla den positiva synen som respondenterna upplever anser vi att ledningen bör bevisa att verktyget inte bara är ett i mängden utan att det är något bestående. Förutom detta kan en kontinuerlig uppföljning och en helhetsbild exempelvis i form av ett flödesschema av vägen till målen klargöra att det är ett långsiktigt verktyg som inte ger resultat över en natt.

Examensarbetets titel: Balanserat styrkort i Folktandvården Västmanland – En studie utifrån tre aktörers upplevelser.   Seminariedatum: 16 januari 2009.   Ämne/Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng.   Författare: Martin Karlsson och Rikard Magnusson   Handledare: Ulla Pettersson   Nyckelord: Balanserat styrkort, Folktandvården Västmanland, sjukvårdsorganisation.   Problemdiskussion: Det balanserade styrkortet är ursprungligen inte utvecklat för offentliga organisationer. Folktandvården Västmanland är en offentlig organisation. Dock har Folktandvården Västmanland valt att införa balanserat styrkort som styrverktyg.   Syfte: Syftet är att få förståelse för hur de tre aktörerna inom Folktandvården Västmanland upplever det balanserade styrkortet med avseende till utformning och perspektiv. Dessutom studeras hur aktörerna upplever verksamheten efter införandet av det balanserade styrkortet.   Metod: Empiri samlades in dels via semistrukturerade intervjuer, dels via litteratur- och artikelsökning. En kvalitativ metod användes.   Teoretiska perspektiv: Studien tar upp relevant teori inom områdena kring det balanserade styrkortet, den professionella organisationen samt de tre aktörerna.   Empiri: Empirin grundar sig på intervjuer med Pernilla Andersson och Helena Tengbert, ekonomer i Folktandvården Västmanland, Ingvar Nordén, landstingsfullmäktige i Landstinget Västmanland och Bo Stigberger, klinikchef på Folktandvården Herrgärdet. Övrigt material kommer från interna dokument från Folktandvården Västmanland.   Slutsats: Folktandvården Västmanlands balanserade styrkortet skiljer sig på många sätt ifrån grundmodellen. Det balanserade styrkortet upplevs olika beroende på vilken aktör som tillfrågas. Det balanserade styrkortet används mer som ett uppföljningssystem än som ett styrverktyg. Nyckeltalen utformades av klinikcheferna. Kommunikationen och beslutsunderlaget upplevs ha förbättrats.