Bakgrund och problemdiskussion: Det balanserade styrkortet Kaplan och Norton tog fram i början på 1990-talet är idag ett väl beprövat verktyg inom verksamhetsstyrningen i större företag. Det råder dock delade meningar om hur väl det lämpar sig att använda balanserat styrkort i små och medelstora företag. Utbudet av studier inom detta område är begränsat men den tidigare forskning som finns visar att användandet av balanserat styrkort i små och medelstora företag är lågt. Arbete med nyckeltal är däremot relativt vanligt och i vissa undersökningar kan vi hitta att arbetet påminner om ett balanserat styrkort men att företagen, eftersom de inte känner till begreppet, inte kallar det just balanserat styrkort.   Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur SMF-företag arbetar med nyckeltal kopplade till det balanserade styrkortets fyra perspektiv. Vi ska också undersöka hur kopplingen till företagets strategi ser ut och om deras arbetssätt kan relateras till ett balanserat styrkort. Det gör vi genom at besvara frågan: Hur arbetar SMF-företag med nyckeltal och strategi relaterat till balanserat styrkort?   Metod: Undersökningen är utförd med en kvalitativ ansats. Vi har utfört intervjuer med tre företag som definieras som små och medelstora. Intervjuerna har behandlat nyckeltal inom det balanserade styrkortets fyra perspektiv och hur kopplingen mellan nyckeltalen och företagens strategier ut. Ett viktigt beslut var att utelämna ”balanserat styrkort” som begrepp och istället fokusera på innehållet i det. Det gjordes för att minska osäkerheten hos respondenterna som kan bli av att använda för mycket teoretiska begrepp i den praktiska verklighet företagen befinner sig i.   Slutsats: Undersökningen visar att inget av företagen arbetar med balanserat styrkort. De arbetade också i mycket liten utsträckning med nyckeltal inom det balanserade styrkortets fyra perspektiv och en formaliserad strategi saknades i två av företagen. Det var inte heller möjligt att relatera företagens arbete till balanserat styrkort. Det berodde på att strategin inte var tillräckligt formaliserad samt att inget av företagen använde nyckeltal inom lärandeperspektivet. Andra viktiga slutsatser var också att en misstro fanns, från ledningen i samtliga företag, mot att arbeta med nyckeltal i större utsträckning samt att behovet av formaliserad verksamhetsstyrning upplevs som mindre.

No description available.

Det traditionella sättet att mäta resultat på är inte längre tillräckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet är ett exempel på en möjlig lösning på problemet. Försäkringskassan är ett exempel på en verksamhet där det balanserade styrkortet fungerar bra.  Är balanserat styrkort en tillämpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie ämnat att ge läsaren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan användas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts på Försäkringskassan med hjälp av fyra intervjuer. Utgångspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in både från primär och sekundärdata. Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet är diskussion viktig för att förståelse ska skapas. Syftet med det styrkort som Länsförsäkringskassan implementerade var att skapa en gemensam styrning. Tre viktiga delar kräver mycket fokus vid användandet av balanserat styrkort. Delarnana är perspektiv, mål och mått samt uppföljning och utvärdering.  Försäkringskassan arbetar aktivt med det balanserade styrkortet. Styrkorna är att Försäkringskassan är bra på att göra uppföljningar och svagheterna är att långsiktiga mål saknas. Perspektiven i Försäkringskassans styrkort är anpassade efter deras verksamhet. Nationella försäkringscenter och Lokala försäkringscenter har liknande styrkort. En anledning till detta är att dessa avdelningar innan omorganiseringen arbetade avdelningarna tillsammans. Det balanserade styrkortet är ett välfungerande styrmedel i organisationer utan vinst syfte och då främst Försäkringskassan. Styrkortet fungerar som ett verktyg som ser till organisationens helhet snarare än enbart det finansiella. Balanserat styrkort är ett flexibelt verktyg som kan anpassas beroende på vilka behov den aktuella verksamheten har.

Denna kvalitativa studie undersöker balansen mellan det balanserade styrkortets perspektiv i en hälso- och sjukvårdsorganisation verksam på en kvasimarknad. Studien har haft sin utgångspunkt i Uppsala läns landstings primärvård. Resultatet har visat att det finns både möjligheter och svårigheter att balansera styrkortets perspektiv. Kvasimarknaden möjliggör en koppling mellan nöjda kunder och ökade intäkter vilket skiljer denna studie från tidigare studier inom samma område. Denna koppling ger potential att se orsakssamband mellan styrkortets perspektiv vilket kan främja balansen. Dock leder de byråkratiska mekanismerna till att det finansiella perspektivet får ett stort fokus, vilket utgör ett hinder att uppnå målen i de övriga perspektiven. Därigenom skapar det svårigheter att balansera styrkortets perspektiv.

Bakgrund: Utvecklingen i samhället uppmanar individer och organisationer att ta ett miljömässigt och socialt ansvar för att främja en hållbar utveckling. Högskolor och universitet har i tidigare forskning framställts som organisationer med stor potential att påverka aktörer i samhället till ett mer hållbart levnadssätt. Detta kräver emellertid viss förändring av högskolans verksamhet och styrning. Förändringar som i tidigare studier inte visat sig vara helt enkla då aspekter som bristande intresse och engagemang bland medarbetare kan göra arbetet svårt. Ett styrmedel som kan förenkla hållbarhetsarbetet är det balanserade styrkortet som är en väletablerad modell inom ekonomistyrning. Styrkortet har i tidigare studier visat sig vara användbart för att mäta och utvärdera strategier vid högskoleinstitutioner. Det förekommer emellertid ett forskningsgap om hur hållbarhetsaspekter skulle kunna integreras i en sådan styrmodell för att passa en högskoleinstitution. Denna studie har genomförts som en fallstudie vid Handelshögskolan vid Umeå universitet då detta är en högskoleinstitution som har ett pågående förändringsarbete med avseende på hållbarhet. Syfte: För att ett balanserat styrkort med hållbarhetsaspekter inte ska bli verkningslöst krävs det att det finns rätt förutsättningar i organisationen. Studiens delsyfte är därför att studera hur medarbetare vid en högskoleinstitution upplever sitt ansvarstagande samt vilka drivkrafter och svårigheter som existerar med hållbarhetsarbetet. Detta ämnar ge ett teoretiskt bidrag till tidigare studier om hållbarhetsinitiativ i högskolan. Studiens huvudsyfte är att förstå Handelshögskolans verksamhet för att utforma ett balanserat styrkort med hållbarhetsaspekter. Studiens huvudsyfte ämnar bidra till rådande teori kring det balanserade styrkortets användningsområde inom högskolan. Studien ämnar även ge ett praktiskt bidrag och rekommendationer till Handelshögskolan genom det styrkort som tagits fram. Teoretiska utgångspunkter: Uppsatsens teoretiska del innefattar ett kapitel om högskolan som offentlig organisation för att ge en bakgrund till det fall som vi studerar. Vidare presenteras tidigare forskning om högskolans roll i en hållbar utveckling samt drivkrafter och svårigheter som tidigare studier visat på. Genom institutionell teori skapas en förståelse till varför organisationer drivs till att ta hållbarhetsinitativ och varför svårigheter uppstår. Till sist presenteras teorier om det balanserade styrkortet som ligger till grund för utformningen av den modell som tagits fram i denna studie.  Praktisk metod: För att besvara studiens delsyfte har tretton semi-strukturerade intervjuer genomförts med syfte att inrymma samtliga verksamhetsområden; forskning, utbildning och samverkan. Studiens huvudsyfte har delvis besvarats genom intervjuerna men dessa har även kompletterats med en dokumentanalys. Resultat och slutsatser: Studien visade att de främsta drivkrafterna var engagemang och intresse från ledning och medarbetare, initiativtagande från andra handelshögskolor, intressenters påtryckningar samt profileringsmöjligheter. Vi kom fram till att medarbetare till viss del upplever att förändringen inte är praktiskt genomförbar och att ett bristande intresse kan utgöra svårigheter i förändringsarbetet. Resultatet visar på ett balanserat styrkort för en högskoleinstitution som utgår ifrån tre perspektiv som motsvarar högskolans tre kärnverksamheter; utbildning, forskning och samverkan samt ett medarbetarperspektiv. Resultatet visar att det mest effektiva sättet att inkludera hållbarhet i styrkortet är att integrera aspekterna i alla fyra perspektiven.

Bakgrund: Sedan mitten på 1900-talet har många faktorer kommit att påverka organisationers sätt att samordna och organisera sig. Förändringstryck såsom expanderade organisationer ledde till företags och organisationers ökade behov av ledning och styrning för att bli mer effektiva, vilket resulterade i nya styrningsverktyg som kunde hantera dessa förändringar. Ett av dessa var det balanserade styrkortet som denna uppsats kommer att behandla. Det balanserade styrkortet kom att bli ett populärt styrverktyg inom den offentliga sektorn, speciellt inom hälso- och sjukvården. De finns dock ett flertal forskare som hävdar att det balanserade styrkortet inte har kapacitet att hantera den offentliga sektorns komplexitet och heterogena utformning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur balanserade styrkort införts i Folktandvården i Uppsala län. Vidare ämnar vi, att utifrån ett klinikperspektiv, påvisa vilken inverkan införandet av balanserade styrkort haft på Folktandvården i Uppsala län. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie utförts på Folktandvården i Uppsala län. Datainsamlingen har skett genom sammanställning av relevant litteratur samt intervjuer med 11 respondenter från ledning samt kliniknivå. Resultat: Vår fallstudie har visat att det balanserade styrkortet har haft en positiv inverkan i Folktandvården i Uppsala län på så sätt att arbetsuppgifterna blivit tydligare i verksamheten. Vi har kunnat se att det balanserade styrkortet går att förankra i en komplex organisation men dock inte problemfritt. Styrkortet kan lätt tendera till att expandera och målen i styrkortet kan bli otydliga för de anställda. För att lyckas krävs ett stort engagemang och delaktighet från alla inom organisationen. Utbildning och kommunikation är centrala delar för att förbättra medarbetarnas förutsättningar till att lyckas med användandet. Ledningens engagemang kan ses som avgörande för att styrkortet ska kunna förankras i verksamhetens olika led.

Kandidatuppsats 15hp, Civilekonomprogrammet, Linnéuniversitetet Växjö Författare: Mikael Bergström, Fanny Hammarström och Louise Samuelsson Handledare: Pia Nylinder Examinator: Elin Funck Titel: Utformning av ett balanserat styrkort – En aktionsorienterad fallstudie på Bong Retail Solutions AB Bakgrund: Det balanserade styrkortet som styrverktyg har sedan det introducerades haft en genomslagskraft inom verksamheter. För fallföretaget Bong Retail Solutions AB, som nyligen genomfört en strategiförändring, kan ett balanserat styrkort förenkla styrning och uppföljning. Då strategiförändringen är centrerad runt kundorientering erbjuder styrkortets förmåga att väva samman diverse dimensioner. Syfte: Studien ämnar undersöka de omständigheter som råder för Bong Retail Solution AB samt översätta dessa styrkor och svagheter till ett praktiskt användbart balanserat styrkort för verksamheten. Detta ska i sin tur leda till en för strategin mer anpassad och effektiv prestationsmätning och i längden ökat värdeskapande för företagets kunder. Metod: Studien är uppbyggd kring en fallstudiedesign vilken kombineras med en metod grundad i aktionsforskning. Genom intervjuer och analys av tillhandahållen information kommer arbetet med framtagning av det balanserade styrkortet framarbetas i samspel med företaget. Slutsats: Studien har resulterat i ett utformat balanserat styrkort som är anpassat i enlighet med företagets kundorienterade strategi och den miljö företaget verkar inom. Styrkortet ämnar fungera som en karta över de delar som anses mest kritiska för att effektivisera verksamheten samt skapa värde för företagets kunder. Nyckelord: Balanserat styrkort, Aktionsforskning, Kundorienterat, Tillverkning, Styrningsverktyg, Prestationsmätning.

The purpose of this study is to investigate companies in the public sector and how they control and estimate the risks by using scorecards in various construction projects and also to get an idea of how risk management differs depending on the project size and complexity. The essay is of the qualitative methodology and data has been collected through semistructured interviews with seven different respondents in the public sector.    To identify the risks that emerge in the business, companies can use balanced scorecard. The study explains how the use of Balanced Scorecard can be applied in the two companies we investigate and how the scorecard can be used to draw attention to risks. A focus on the processperspective was made in due to its use in the public sector. The purpose of the processperspective is to identify the processes that is necessary to achieve the financial goals and customer goals found in the scorecard.    In order to achieve the project goals it is important to work with risk management. Risk management consists of different steps, the first step is the identification of risks, the second step is to analyzing the risks and the final step is to establish a plan for the risks. The study examines how size and complexity of a project affects the risk management work of the two investigated companies in the public sector.   The results shows that the balanced scorecard mainly is applied as an additional tool and that the application of the scorecard in some cases does not go all the way down within the companies. The results also shows that the application of the scorecard, although is a complementary monitoring tool, works efficiently.    The conclusion shows that in the larger and complex projects the risk management-work is more extensive and the follow-up work is carried out more continuously. The complexity increases by the number of stakeholders involved in the projects because it often leads to ÄTA-work and time-offsets. Keywords: Public sector, balanced scorecard, risk management, complexity

Balanserat styrkort har sedan sin introduktion vidareutvecklats och fått en ny innebörd från det ursprungliga och ses idag mer som ett styrverktyg än ett prestationsmätningsverktyg. Ursprungligen användes styrkort i den privata sektorn men används idag även inom kommunala verksamheter. Det har uppmärksammats att svårigheter kan uppstå vid användningen av balanserat styrkort vilket studeras närmare i denna uppsats. Syftet med studien är att beskriva och förklara hur interna svårigheter i kommunal miljö kan hanteras vid styrkortsanvändning. Detta ledde till följande problemformulering; Hur hanteras svårigheter som kan uppkomma vid användning av balanserat styrkort? Denna studie är kvalitativ och insamlingen av empirisk data har genomförts på två kommunala förvaltningar inom Helsingborgs stad. Genom denna studie har det framkommit att hanteringen av svårigheter är något som det aktivt arbetas med. För att skapa motivation och engagemang hos både medarbetare och chefer är det viktigt att skapa en förståelse för styrkortet på alla nivåer i organisationen samt att uppmuntra till kommunikation, kreativitet, eget ansvar och delaktighet i styrkortsarbetet. En central faktor till att kunna hantera de svårigheter som uppstår är det så kallade styrkortsnätverket som består av experter inom styrkortsanvändningen. En annan viktig faktor är målkedjan vilken skapar en tydlig röd tråd från mål till konkreta handlingar. Denna kan i sin tur reducera bristande motivation och engagemang då varje person inom verksamheten kan se sitt bidrag till de övergripande målen. Vi har även genom studien kommit fram till att ett väl utvecklat och aktuellt tekniskt systemstöd anses vara till stor hjälp för att styrkortsarbetet ska fungera. Detta system motverkar svårigheter som kan finnas i fråga om onödig och inaktuell information. Men för att önskad användning av systemet ska kunna ske krävs att användarna förstår sig på det. Detta har hanterats på så sätt enkelhet är i fokus för att kunna säkerställa optimal användning.

Prestationsmätning förekommer i de flesta företagen och nyckeltal är mått på de prestationer som mäts. Studiens syfte är att undersöka vilka nyckeltal som används och hur dessa utgör en del av styrningen i två olika företag inom samma bransch. Den bransch som har valts att studeras i denna uppsats är fordonsindustrin och de två företag som har valts är lastbilstillverkare. En del av syftet är att identifiera likheter och skillnader i användningen av nyckeltal i de olika företagen. Denna studies problemformuleringar är:    Vilka nyckeltal används i kärnprocessen hos lastbilstillverkarna? På vilka sätt utgör dessa mått en del av företagens styrning? Metod: I denna uppsats används både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden som används är i form av intervjuer. Intervjuerna är semistrukturerade vilket innebär att intervjuaren utgår från ett frågeformulär och respondenterna besvara frågorna fritt. Till dokumentstudien som handlar om att studera vilka nyckeltal som presenteras i respektive företags årsredovisning, för år 2014 används en kvantitativ forskningsmetod.   Teori: Teorier kring nyckeltal, prestationsmätning och styrning är de teorierna som används i denna studien.   Empiri: De fallföretag som valts till studien är två företag som är verksamma i fordonsindustrin ibland annat Sverige, en bransch av stor betydelse för svensk export. Denna bransch är konkurrentutsatt och fallföretagen är konkurrenter. För att uppnå syftet med studien har en semistrukturerad intervju med respektive företag genomförts. Intervjuerna är utformade och utförda för att få en djupare förståelse för vilka nyckeltal som används samt hur dessa påverkar styrningen i fallföretagen. Som ett komplement till intervjuerna gjordes en dokumentstudie för att få ytterligare information och förståelse om vilka nyckeltal som används i respektive företag. Utifrån informationen som samlats in genom intervjuerna och dokumentstudien jämfördes fallföretagen för att se likheter och skillnader mellan företagen.   Slutsats: Undersökningen visade att fallföretagen har samma vision. I företagen används både finansiella och icke finansiella nyckeltal. En del av nyckeltalen är liknande i båda företagen men det förkommer även nyckeltal som skiljer sig mellan fallföretagen, även om visionen är densamma. Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som används i företagen. I det balanserade styrkortet delas nyckeltalen in i olika perspektiv. Den största skillnaden som visats i denna undersökning är att målen för respektive nyckeltal tas fram på olika sätt i fallföretagen. Slutsatsen är att två företag med samma vision arbetar mot sitt mål på olika sätt. / Performance measurement is an instrument that exists in most companies, a key indicator are a tool which value are decided by performance that is measured within the company. There are two different types of key indicators, financial and nonfinancial. The objective of this study is to investigate which of these key indicators that are used in the core process of each company and also how they influence the management. The two selected companies in this study are active in the same branch and are competing with one another. In the theoretical part of this study performance measurement, key indicators and management are in focus. A qualitative study that has been used is by semi-structured interviews. The interviews were conducted with respondents from the respective case companies. Also a documentary study was done by collecting data from the financial statements for the year 2014. The data that was gathered from the interviews and the document study are presented in the empirical section of this study. The results show that both companies are sharing the same vision and uses both financial and nonfinancial key indicators. In their management both companies uses the balanced scorecard, which is a hybrid model that is used as a management tool.