<p>I en målstyrd verksamhet är det av största vikt att målen är rätt utformade för att verksamheten ska fungera så effektivt som möjligt.</p><p>Vägverket har sedan år 2000 använt sig av styrkortsmodellen. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur Vägverket arbetar med framtagande av styrkortsmål. Vi utvärderar denna process genom att titta på vilka konsekvenser som kan uppstå beroende på vilken nivå i organisationen styrkortsmål utformas, samt hur Vägverket kan säkerställa att optimala mål formuleras. För att kunna svara på dessa frågeställningar har vi intervjuat nyckelpersoner på tre av sju regioner och på Vägverkets huvudkontor.</p><p>Vår slutsats är att Vägverkets ansvarsfördelning i styrkortsmodellen är en blandning av top-down och bottom-up, vilket vi anser är en bra fördelning. Huvudkontoret är de som har en helhetsbild av vad som är viktigt för hela Vägverket och utifrån detta formulerar de övergripande mål. Vi kommer dock fram till att bland annat kommunikationen och samarbetet måste förbättras mellan huvudkontor och regioner. Hela processen att utforma och fastställa mål måste vara effektiv, vilket innebär att organisationen så produktivt som möjligt ska omvandla resurser till prestationer. Det kritiska i styrkortsmodellen är att processen i sig ska säkerställa att målen är optimalt utformade.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta fram en Corporate Performance Management strategi som man kan nyttja för att ändra organisationsstrukturen till att uppnå en mer holistisk struktur med hjälp utav Business intelligence verktyg. Helt enkelt hur man skapar en helhet inom organisationen med en Business intelligence strategi. Den forskningsfråga som författaren har fokuserat mest på involverar hur man utvecklar och implementerar en CPM-strategi. De andra frågorna utreder vilka fördelar som finns med att införskaffa en CPM strategi och vilka Business intelligence verktyg som används i en CPM-strategi. I denna uppsats utförs en studie om begreppet Corporate Performance Management och kunskapsbidraget är en strategi för hur man utvecklar och implementerar CPM. Manuella sökningar efter litteratur ifrån olika bibliotek har granskats och både böcker och artiklar har hittats. Internet har självklart använts till att söka efter datorbaserad information och författaren har hittat relevanta artiklar. Forskningsfrågorna har också besvarats genom att utföra intervjuer med leverantörer och en forskare inom CPM. En kognitiv forskningsprocess har bedrivits där en inledande diskussion har inspirerat fram forskningsfrågor som har lett vidare till att en förstudie har genomförts. Informationen ifrån denna har i sin tur lett fram till en problemdiskussion, nya forskningsfrågor och ett nytt syfte.</p><p>Fördelarna med en CPM-strategi är att man kan organisera, automatisera och analysera processer och system, detta förenar organisationens olika enheter för att kunna fatta beslut som är det bästa för organisationen som helhet och gör så att användaren kan effektivisera sin arbetsdag och få mer tid för andra viktiga arbetsuppgifter med mera. En CPM-strategi består först utav att man gör en första övergripande analys av verksamheten för att kunna ta fram en strategi. Man jobbar effektivt med taktiska och operativa frågor. Därefter utvecklas en kravspecifikation vilken inkluderar en omfattande kravanalys. Viktiga moment är intervjuer med anställda samt öppna diskussioner med personalen. Nästa moment är att CPM-strategin designas genom att verksamheten modelleras upp och arkitekturen bestäms. I nästa steg utvecklar man systemet, det finns olika lösningar att ta till sig. En lösning är att använda sig utav en lokal leverantör som erbjuder en färdig standardlösning, en annan lösning är att utveckla systemet inhouse eller outsourca till ett låglöneland. Därefter så sker själva implementationen och testningen utav strategin och då finns det ett antal steg som man följer, implementationen bygger dock mycket på erfarenheter ifrån tidigare projekt och det finns inga riktiga mallar för hur detta ska ske. Personalen utbildas därefter på nya lösningar som har utarbetats, utan denna kunskap så kommer de kanske inte att kunna använda den. Då den egna verksamheten och omvärlden förändras hela tiden så måste man hela tiden ha en grupp som stödjer underhållet utav CPM-strategin. Det mest kända Business intelligence verktyget inom CPM är Excel och det vanligaste användandet är olika rapporter.</p>

Titel: Balanserat styrkort; kommunikation från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheter Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Chanette Lindkvist Patricio och Caroline Larsson Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2014 – Maj Syfte: Syftet med studien är att analyser och skapa en förståelse för hur balanserat styrkort kommuniceras från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheter. Metod: Denna studie har tillämpat en hermeneutisk vetenskapstradition med en kvalitativ ansats. I teorin har vi använt vetenskapliga artiklar och litteratur som stöd. I studien har vi använt en fallstudie med kvalitativa intervjuer för att samla in data. Intervjuerna har sedan tolkats och presenterats i studien med hjälp av ord och citat som har plockats ut från intervjuerna. Empirin har vi sedan ställt mot teorin för att jämföra och skapa en förståelse för kommunikationen om balanserat styrkort i offentliga verksamheter. Resultat och slutsats: Vår slutsats är att kommunikationen till stor del sträcker sig till den operativa nivån, inte stannar i pappersformat på strategiska nivån när det gäller att kommunicera balanserad styrning. Vi har fått en förståelse om att målen bearbetas för att medarbetarna ska kunna förstå dem och att medarbetarna får vara med vid framtagandet av aktiviteterna. Däremot anser vi att kommunikationen i kommunerna måste förbättras då respondenterna i respektive kommun anser att medarbetarna har en varierande kunskap och förståelse om begreppet balanserad styrning, men även om begreppets innebörd. Vi anser att kommunikationen är en pågående process och att kommunerna måste fortsätta med kommunikationen om balanserad styrning, för att medarbetarna ska kunna utföra aktiviteterna i sitt dagliga arbete som bidrar till att förverkliga kommunfullmäktiges mål. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie har utgått från kommunerna anser vi att landstingen och deras kommunikation skulle vara intressant att studera. Vår studie har även utgått från ett perspektiv, vilket är cheferna. Här anser vi att det finns möjlighet att se utifrån andra perspektiv, såsom medarbetarnas och avdelningarnas kommunikation i en och samma verksamhet. Uppsatsens bidrag: Studien visar att kommunikationen är en pågående process inom kommunerna men att kommunikationen till stor del når den operativa nivån, vilket tyder på att kommunikationen om balanserat styrkort inte fastnar på den strategiska nivån. Studien visar även att brister i kommunikationen kan förekomma och att det inte bara beror på chefer och anställda, utan även målen i offentliga verksamheter, anställdas tolkningar av information och organisationsstrukturen.

Sammanfattning   Titel: Balanserat styrkort – vad skulle det kunna tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag?   Nivå: Kandidatuppsats   Författare: Johan Björk                     Tommy Granath   Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist   Datum: 2014 - Maj   Problem: Tidigare forskning tyder på att verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag kan behöva kompletteras och att ett balanserat styrkort skulle kunna vara ett lämpligt verktyg för detta. Trots det används inte ett balanserat styrkort i någon större utsträckning i små och medelstora företag vilket medfört att flertalet forskare efterlyst mer forskning kring hur ett balanserat styrkort skulle kunna påverka verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag.   Syfte: Syftet med studien är att belysa vad ett balanserat styrkort skulle kunna tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag.   Metod: Studien har genomförts med en hermeneutisk forskningsansats. En kvalitativ ansats har använts där data samlats in genom fjorton semistrukturerade intervjuer med respondenter som representerar olika företag. Dessa har sedan analyserats inom ramen för tre stycken teoretiskt framarbetade teman.   Bidrag: Studien belyser att ett balanserat styrkort skulle kunna tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag följande aspekter: helhetsbild ur fyra perspektiv, kontroll över viktiga faktorer, som verktyg för strategi implementering, komplettera budgetarbetet samt ge underlag för välgrundade beslut.   Förslag till fortsatt forskning: Vi har genom vår studie tagit fram två förslag på vidare studier: -       Det vore intressant med en studie som studerar vilka specifika karaktärsdrag ledare i små och medelstora företag anser att de karakteriseras av för att med den utgångspunkten resonera kring vad ett balanserat styrkort kan tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag. -       Nästa studie som vore intressant är en studie som fokuserar på hur generation tre av ett balanserat styrkort skulle kunna anpassas för att stämma överens med de för små och medelstora företag specifika karaktärsdragen.   Nyckelord: SMEs, balanserat styrkort, verksamhetsstyrning, prestationsmätning / Abstract   Title: Balanced scorecard – what could it bring to management accounting in small and medium enterprises?   Level: Bachelor Thesis   Author: Johan Björk                Tommy Granath   Supervisor: Stig Sörling and Tomas Källquist   Date: 2014 - May   Problem: Previous research suggests that management accounting in small and medium enterprises need to be supplemented and that a balanced scorecard could be a appropriate tool for this. Despite this it has shown that a balanced scorecard is not used to any significant extent in small and medium enterprises. Because of this many scientists called for more research about how a balanced scorecard could affect management accounting in small and medium enterprises.   Aim: The purpose of this study is to lighten what a balanced scorecard could bring to management accounting in small and medium enterprises.   Method: This study has been based on a hermeneutic research approach. A qualitative approach was used where data was collected through fourteen semi-structured interviews with respondents who represented different companies. These were then analyzed in the context of three theoretically derived themes.   Contributions: The study lighten that a balanced scorecard could bring an overview from four perspectives, control over key factors, as a tool for strategy implementation, to supplement the budget and to provide a base for informed decisions to the management accounting of small and medium enterprises.   Suggestions for future research: Through our study we have developed two proposals for further studies: -       It would be interesting with a study which studies the key characteristics that leaders in small and medium enterprises believe they are characterized of, and with that point of view discuss what a balanced scorecard could bring to management accounting in small and medium enterprises. -       Next study that would be interesting is a study that focuses on how to adopt generation three of a balanced scorecard to conform to the key characteristics of small and medium enterprises.   Key words: SMEs, balanced scorecard, management accounting, performance measurement

Abstract Course: Bachelor Thesis in Business Administration Institution: Business School at Linneus University in Växjö Authors: André Weichert, Donika Ombashi and Ebba Olson Supervisor: Natalia Semenova Examiner: Elin Funck Title: Balanced Scorecard as fashion and diffusion – A study in Sweden's county councils with focus on healthcare Background: The Balanced Scorecard is a control instrument that mainly focuses on integrating the financial objectives with the non-financial objectives. The control instrument is used for for-profit organizations as well as for nonprofit organizations. Previous research on the Balanced Scorecard indicates that the control instrument has a tendency to a wave-like pattern, called fashion. To determine fashion there must be a diffusion. The term diffusion is further defined as a process where innovation is communicated among the members of a social system. In this paper, the members of the social system refers to Sweden's county councils. The Balanced Scorecard is considered as an innovative control instrument which is spread among different organizations in the social system. Purpose: The purpose of this paper is to identify the fashion and the diffusion of the Balanced Scorecard in Sweden's county councils. The paper also intends to explain the advantages and disadvantages of the Balanced Scorecard and what other control instruments are used in the county councils. Method: A quantitative research strategy is applied to this study. The selected approach for the collection of data, consists of a survey assigned to all the county councils in Sweden. Other data has been collected through Internet searching for articles, printed literature and websites. Conclusion: The results in the study indicate that the county councils have, through their survey responses, confirmed the advantages and disadvantages of theories about the Balanced Scorecard. Furthermore, the authors of the study have confirmed that there is a diffusion of the Balanced Scorecard in the Swedish county councils. However, the study has not been able to establish if a fashion exists. To determine whether a fashion exists, further studies are necessary. / Sammanfattning Kurs: Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Författare: André Weichert, Donika Ombashi och Ebba Olson Handledare: Natalia Semenova Examinator: Elin Funck Titel: Balanserat styrkort som mode och spridning - En studie inom                             Sveriges landsting med inriktning på sjukvård Bakgrund: Det Balanserade styrkortet är ett styrinstrument som huvudsakligen fokuserar på att integrera de finansiella målen med de icke-finansiella målen. Styrinstrumentet används inom kommersiella- och icke-kommersiella verksamheter. Tidigare forskning kring det Balanserade styrkortet visar att styrinstrumentet har en tendens till ett vågliknande mönster med upp-och nedgångar, vilket benämns för mode. För att ett mode skall fastställas behöver en spridning ske. Termen spridning definieras vidare som en process där innovation kommuniceras mellan olika enheter i ett socialt system. I denna uppsats utgörs enheter av offentliga verksamheter, vilka avser Sveriges landsting. Det Balanserade styrkortet anses vara en innovativ modell som sprids mellan olika verksamheter i det sociala systemet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga modet och spridningen av det Balanserade styrkortet inom Sveriges landsting. Uppsatsen avser även redogöra för de för- respektive nackdelar det Balanserade styrinstrumentet medför samt vilka andra styrinstrument som används som substitut/komplement till BSc inom landstingen. Metod: Denna uppsats tillämpar en kvantitativ forskningsstrategi. Det valda tillvägagångssätt för insamlad data utgörs av en enkätundersökning som tilldelats samtliga landsting i Sverige. Annan data har samlats in genom internetsökningar för artiklar, tryckt litteratur samt trovärdiga hemsidor. Slutsats: Studien har resulterat i att landstingen, baserat på enkätundersökningen, har bekräftat de för- respektive nackdelar avseendet det Balanserade styrkortet som teorier har benämnt. Vidare har uppsatsens författare konstaterat att det finns en spridning av det Balanserade styrkortet inom de svenska landstingen, det har däremot inte kunnat fastställas att ett mode finns. Ytterligare forskning behöver genomföras för att detta skall kunna konstateras.

I dagens samhälle handlar det mycket om att företagen måste se över sin effektivitet ochtillhörande målfokusering för att vara konkurrenskraftiga. Det ökade intresset förmålstyrning och strategiverktyg, ger upphov till ständig utveckling av instrument som tillexempel det balanserade styrkortet.En stor del av processen i styrningen av företaget, handlar om att fördela resurser på bästa sättoch samtidigt ta hänsyn till flera faktorer i organisationen. Det balanserade styrkortet är enstyrmodell där man med stöd av mjuka och hårda styrtal, det vill säga finansiella och ickefinansiellamått, kan styra organisationen. Dessa ska samverka för företagets framtida mål.Det är med andra ord oerhört centralt att alla medarbetare är väl införstådda med företagetsvision och strategier. Tillsammans ses de som den huvudsakliga kärnan i styrmodellen.Genom styrkortets utformning kan man med enkla medel ta fram vägledande feedback, sompå lång sikt ska leda till att företaget når upp till den uppsatta visionen. Målsättningen medverktyget är att skapa en balans utifrån följande fem perspektiv; det finansiella perspektivet,kundperspektivet, processperspektivet, utvecklingsperspektivet och medarbetarperspektivet.Den övergripande modellen av styrkortet är viktig för att kunna utläsa så kallade orsakverkan-samband och för att se hur hela verktyget samverkar för att nå företagets vision.Uppsatsen grundar sig i att vi har fått i uppdrag att utforma ett balanserat styrkort åt Speed.Speed är en koncern inom tjänstebranschen som erbjuder bemanning, rekrytering, produktionoch logistik genom fyra dotterbolag. Verksamheten grundades år 2004 och har hittills haft entillfredställande utveckling. Idag har företaget knappt 250 anställda och leds av tre delägare.Uppsatsen handlar framför allt om processen att utforma det balanserade styrkortet. Vi har ienlighet med teorin utgått från elva steg vid skapandet. Utgångspunkten hänför sig tillempiriskt material i form av inhämtad information från huvudföretaget Speed och från ettreferensföretag inom samma bransch med ett implementerat styrkort. Utifrån teori och praktikhar vi sedan tagit fram såväl kritiska framgångsfaktorer som specifika nyckelmått, för attkunna utforma ett balanserat styrkort åt Speed. / Uppsatsnivå: C

<p>For several years I have, from a management control perspective, followed the development and application of several popular management models, for example, the knowledge management, balanced scorecard, and intellectual capital models. This thesis, comprising four papers and an extended covering paper, contributes to the management control field by discussing and problematizing management models and how they describe humans by means of measurement.</p><p>This thesis thus does not emphasize the various possibilities for measurement, but rather how measurement is becoming important and what measurement processes might accomplish. Confidence in measurements is great, and the literature often argues for their importance. Furthermore, there is extensive discussion of what factors should be measured and how they should be measured. However, adages such as ‘What gets measured gets managed’ are rarely discussed or problematized.</p><p>The dream of better visualizing humans in organizational management models is sometimes expressed in powerful terms, both poetic and dreamlike. If only humans were better visualized, the value-creation process would become more understandable, benefiting everyone and burnishing the image of the good organization. However, it sometimes seems as though this initial dream has become blurred, and measurement per se has tended to overshadow the initial vision. In that case, management models become not just tools, means to attaining the dream, but gradually become ends in themselves.</p><p>There seems to be a contradiction between the idea of visualizing humans in organizational management models and the results of these models. Paradoxically, these management models are not necessarily making people visible – as was intended; rather, the risk is that they may actually make people less visible, or even invisible. Humans have become bare numbers, and where there is no feedback to ‘flesh and blood’ (i.e., humans), measurements risk losing their purpose. The question remains whether humans are actually made more visible by the measurements used in ‘new’ management models, or whether organizations risk rendering humans invisible and reducing them to objects.</p>

<p>Problem: Hur en verksamhet skall styras har länge varit föremål för debatt. Kaplan och Nortons balanserade styrkort har sedan mitten på 1990-talet varit populärt då även mjukare värden (kund-, process- och lärandeperspektiv) synliggörs. På senare år har de kompletterat diskussionen om styrmodeller med en strategikarta. Denna strukturerar upp arbetet med att bryta ner de övergripande strategierna till konkreta handlingsplaner. I första hand är strategikartan tänkt som ett komplement för att ge ett strategibaserat underlag till styrkortet men har i många fall ersatt styrkortet genom att fungera som ett fristående styrsystem.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera det stöd som styrmodellerna balanserade styrkort och strategikartor kan ge vid styrningen av en verksamhet. Ett delsyfte är att diskutera vilka synergieffekter som kan uppstå vid parallell användning.</p><p>Metod: Författarna har genomfört en fallstudie i Eskilstuna kommun. Insamling av data har gjorts med kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med tre respondenter i chefsposition på kommunen. En ostrukturerad intervju med respondent på Stratsys AB har kompletterat undersökningen.</p><p>Resultat: Eskilstuna kommun har nyligen infört ett styrsystem från Stratsys. Systemet baseras huvudsakligen på den strategibaserade strategikartan men med ett mindre inslag från styrkortet. Tidigare har en förvaltning använt styrkort som styrsystem. Kommunen har trots goda erfarenheter av styrkortet valt att utveckla detta till strategikartor. Kommunledningen ser gärna en parallell användning men förvaltningen anser att det administrativa arbetet skulle bli för omfattande. Vår undersökning pekar på att systemen ger olika typer av stöd till styrningen. Enligt de teoretiska utgångspunkterna kompletterar de varandra och dessutom har vi definierat ett antal tänkbara synergieffekter. Ett pilotprojekt i nämnda förvaltning där de bägge system används parallellt bör därför startas.</p> / <p>Problem: How to manage a business is a subject that has been debated for a long time. Since the middle of the 1990´s the Balanced Scorecard of Kaplan and Norton has been popular because of its consideration to different values (customer-, internal- and learning and growth perspective). Recently these authors have complemented the debate about management systems with the Strategy Map. It structures the work by breaking down the overall strategies to concrete activities. The Strategy Map is supposed to complement the Balanced Scorecard but has in many cases replaced it by working as a self-contained management system.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe and analyze the management support that is possible to derive from Balanced Scorecards and Strategy Maps. A sub purpose is to discuss the synergy effects related to parallel operating.</p><p>Method: The authors have carried out a case study at Eskilstuna kommun. A qualitative method has been used when collecting data. Semi structured interviews has been conducted with three executives at Eskilstuna kommun. One unstructured interview with a respondent at Stratsys AB has complemented the investigation.</p><p>Result: Eskilstuna kommun has recently introduced a new management system from Stratsys. The system is mainly based on the strategy based Strategy Map combined with a minor contribution from the Balanced Scorecard. One administration has used Balanced Scorecard since a few years. Though the council had positive experiences from the scorecard they decided to introduce the use of Strategy Map at all administrations. The council management would like to see parallel use but the administration think the administrative work would be to comprehensive. Our investigation indicates that the systems support the management process in different ways. According to the theoretical sources they complement each other and we have found some possible synergy effects. We therefore suggest a pilot study with parallel use in one administration.</p>

<p>Företagens omvärld blir alltmer komplex och föränderlig, i takt med att konkurrenssituationen hårdnar. Kundernas krav ökar och företagen måste bli allt bättre på att kunna möta upp dessa, genom att vara mer flexibla, effektiva och kundmedvetna. Detta kräver många gånger en större decentralisering inom organisationerna, där de anställda arbetar mer självständigt inom satta grundramar. Företagets värde har dessutom tidigare legat i de mer reella tillgångarna, som exempelvis maskiner och råvaror, men har gått över mer och mer till de immateriella tillgångarna, som exempelvis kompetens, kundrelationer och innovationsförmåga. För att kunna utvärdera och styra organisationen på ett framgångsrikt sätt, skapas ett behov av att kunna mäta dessa resursers aktuella och framtida värde, inte enbart utifrån ett finansiellt perspektiv. Balanced Scorecard (BSC) är exempel på ett styrverktyg som just kompletterar uppföljning och målsättning med tre ytterligare perspektiv utöver det finansiella; kund, process och innovation. Hos vissa av de företag som valt att arbeta med BSC går det att utläsa nyttiga effekter av verktygets användning, resultatet visar på utveckling av organisationen i positiv bemärkelse. Det finns dock även resultat som visar att ansatserna endast stannat vid ord, trots tillämpning av BSC har organisationen fortsatt att fungera som tidigare. Vilka beteendeeffekter önskar då ledningen uppnå när de inför/använder BSC? Uppnås dessa? Går det att urskilja ett visst BSC-beteende, och vilka olika delar ingår i sådana fall i detta specifika beteende? Utifrån den ovan beskrivna situationen formulerades för undersökningen följande syfte: </p><p>• Att beskriva vilka beteendeeffekter en företagsledning önskar uppnå genom tillämpning av BSC och utvärdera huruvida dessa effekter verkligen uppnås. Dessutom är avsikten att precisera begreppet BSC-beteende.</p><p>Information samlades in genom att studera litteratur skriven av olika författare som behandlar teorier gällande BSC, beteende och styrning. Litteraturstudien kompletterades med åtta stycken intervjuer intervjupersonerna bestod av fyra företagsrepresentanter, tre konsulter och en doktorand inom företagsekonomi), som genomfördes personligen på respektive intervjupersons arbetsplats. Även skriftligt material och rapporter från respektive företag användes. Studien resulterade i en gemensam syn på vilka beteendeeffekter en företagsledning förväntar sig att BSC som styrverktyg skall generera och därmed vilka delar begreppet BSC-beteende omfattar:</p><p>1) Strategimedvetet tänkande,</p><p>2) Strävan mot samma mål,</p><p>3) Helhetssyn och fokusering,</p><p>4) Lång- och kortsiktighet,</p><p>5) Större engagemang och ansvarstagande,</p><p>6) Ökad dialog mellan ledning och de anställda, samt</p><p>7) Kontinuerligt lärande.Huruvida dessa effekter verkligen uppnås i en organisation som tillämpar BSC är, grundat på fakta från de företag vi studerat, något för tidigt att utvärdera. </p><p>Men, utifrån de teorier vi har tagit i beaktning och det empiriska material vi har samlat in, är vi övertygade om att BSC som styrmedel täcker många delar som andra verktyg ej omfattar och kan på så sätt skapa ett ngagerat och målmedvetet beteende hos individen som andra misslyckas med. Följande faktorer är dock helt avgörande för i vilken omfattning BSC kommer att påverka individens beteende i en organisation: 1) Ledningens engagemang och kommunikationssätt, 2) Individen inställning till förändring, 3) Den anställdas delaktighet i framtagande och fortsatt tillämpning av styrverktyget, samt 4) Utbildning och informationsspridning.</p>

<p>Bakgrund: Projekt är en organisationsform som blivit allt viktigare ochvanligare i företag de senaste åren. I den traditionella projektstyrningen finns brister. Dels fokuserar styrningen ofta enbart på tids- och konstnadsaspekten av projekt, dels upplevs projektorganisationer ofta ha en bristande eller obefintlig koppling till företagets strategi och affärsplan, vilket kan skapa osäkerhet kring mål och prioriteringar. Balanced Scorecard-modellen har utvecklats för att komma till rätta med denna typ av problem. Diskussionen om Balanced Scorecard har dock främst fokuserat på modellens användning och nyttain i mer statiska organisationsformer än projekt.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att studera hur Balanced Scorecard kan användas för att stödja och styra projekt. Utifrån detta avser vi sedan att utveckla en modell för hur detta ska kunna ske. Genomförande: Studien har genomförts dels i form av en litteraturstudie och dels en empirisk studie av ett fallföretag. Litteraturen, i form av böcker och forskningsartiklar, har använts för att öka vår egen kunskap om området och för att bygga upp uppsatsens referensram. Fallföretaget arbetar i stor utsträckning i projektform och information därifrån har framförallt inhämtats genom intervjuer, bl a med projektledare och projektdeltagare, men även i form av dokumentation rörande företagets projektmetodik.Resultat: Vi drar slutsatsen att Balanced Scorecard är möjligt att använda för att stödja och styra projekt. Ett styrkort för projekt bör brytas ner från företagets existerande styrkort för att få en tydlig koppling mellan företagets strategi och det enskilda projektet. Vid en sådan nedbrytning bör hänsyn tas till faktorer som tidsåtgång, kostnad för framtagningen, integrering med övrig projektstyrning, enkelhet samt begreppsanvändning.</p>