Den offentliga svenska hälso- och sjukvården som är styrt av landstinget har under historiens gång stött på ett antal finansiella problem, vilket har bidragit till behovet av nya styrmedel. Bland annat har balanserat styrkort som styrmedel uppmärksammats alltmer då den är ett styrmedel som tar fasta på finansiella såväl som icke-finansiella perspektiv. Det primära syftet med denna studie är att utforska hur balanserat styrkort anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer. Metoden i denna studie är en kvalitativ fallstudieundersökning på ett offentligt svenskt sjukhus. Den huvudsakliga teorin som presenteras är: processen kring balanserat styrkort samtanpassningen av styrkortet inom hälso- och sjukvården utifrån tre valdaaspekter. Resultaten visar att det existerar styrkort på alla nivåerna i organisationen men att det finns obligatoriska styrkortsvariabler som påverkar anpassningen av styrkorten. Studien visar även att balanserat styrkort modifieras ständigt efter verksamhets behov samt att olika intressenter påverkat anpassningen. Slutligen indikerar studien att det även sker en kontinuerlig utvärdering och informationsutbyte inom organisationen vilket underlättat anpassningen av styrkortet. Slutsatser som kunnat dras från denna studie är att kommunikation utgör en framgångsfaktor för anpassningsprocessen i en verksamhet som involverar många intressenter. En ytterligare slutsats är att balanserat styrkort är ett flexibelt styrverktyg som är nödvändig för anpassningen av styrkortet till sjukvårdskontexten. Dessutom uppvisar studiens resultat att det finansiella perspektivet utmärker sig trots att den undersökta organisationen är ett offentligt sjukhus som inte har ett uttalat vinstsyfte i grunden.

Uppsatsens titel: Utformning av ett balanserat styrkort - En fallstudie på Lindabs svenska filialer Kurs: Examensarbete, Civilekonomexamen, Controller, 30hp (4FE03E) Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö Författare: Martin Andersson och Stefan Kesak Handledare: Elin Funck Examinator: Lars-Göran Aidemark Datum: 2012-05-26 Nyckelord: Balanserat styrkort, Benchmarking, Prestationsmätning, Strategi, Försäljning, Filialverksamhet   Bakgrund: Lindab är en internationell ventilations- och byggkoncern som är uppdelad i de tre affärsområdena Ventilation, Building Components och Building Systems. Försäljning och distribution av Lindabs produkter sker främst via egna filialer. Studien fokuserar på de svenska filialerna och utgår från Lindabs önskemål om att få hjälp med att förbättra sin prestationsmätning samt öka jämförbarheten mellan filialerna. Syfte: Uppsatsen syftar till att utforma ett balanserat styrkort för Lindabs försäljnings- och distributionsfilialer i Sverige för att ge förutsättningar för en bättre kontroll och styrning av deras prestationer och öka jämförbarheten mellan filialerna. Metod: Vi har genomfört en fallstudie på Lindabs svenska filialer med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig på intervjuer, filialbesök, samt externt och internt material. Resultat och slutsats: Vi har utformat ett balanserat styrkort som möjliggör bättre kontroll och styrning av filialernas prestationer genom att Lindabs vision och strategier har brutits ner i strategiskt viktiga mått i de olika perspektiven. Vårt styrkort skapar dessutom en balans mellan kortsiktiga och långsiktiga målsättningar, externa och interna prestations­perspektiv, finansiella och icke-finansiella mått samt mellan utfallsmått och drivande mått. Genom att måtten som ingår i styrkortet är jämförbara skapas ytterligare en styrka. Jämförbarheten möjliggör för Lindab att finna de bästa processerna bland filialerna och applicera dem på alla filialer. / Title: Designing a Balanced Scorecard - A Case Study on Lindab’s Swedish Subsidiaries Course: Master Thesis, Business Administration, Controller, 30 ECTS (4FE03E) Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University, Växjö Authors: Martin Andersson and Stefan Kesak Supervisor: Elin Funck Examiner: Lars-Göran Aidemark Date: 2012-05-26 Keywords: Balanced Scorecard, Benchmarking, Performance Measurement, Strategy, Sales, Subsidiaries Background: Lindab is an international ventilation and construction corporation that is divided into the three business areas Ventilation, Building Components and Building Systems. Sales and distribution of Lindab’s products is primarily handled by their own subsidiaries. This study focuses on the Swedish subsidiaries and is based on Lindab’s desire for help to improve the performance measurement and increase the possibility of internal benchmarking of the subsidiaries. Purpose: The purpose of this thesis is to design a Balanced Scorecard for Lindab’s Swedish subsidiaries to enable better control and management of their performances as well as internal benchmarking. Method: We have conducted an abductive case study on Lindab’s Swedish subsidiaries. The empirical material is based on interviews, visits at subsidiaries, internal and external written material. Conclusion: We have designed a Balanced Scorecard that enables better control and management of Lindab’s subsidiaries since their vision and strategies have been translated into the strategic measures in the different perspectives. Our scorecard also provides a balance between short term and long term objectives, external and internal performance perspectives, financial and nonfinancial measures, and between outcome measures and driving measures. Another strength is created as the measures in the scorecard are comparable. By using internal benchmarking Lindab can find the best processes among the subsidiaries and apply them on all subsidiaries.

Syfte: Syftet är att analysera förutsättningarna för ekonomistyrning samt identifiera möjligheter att utveckla ekonomistyrningen i en serviceproducerandeideell förening. Bakgrund: Det finns flera olika typer av organisationer och för en majoritet är målet av finansiell karaktär. Den ideella föreningen är dock en organisationsform som istället har ett ideellt mål och då finns en strävan att förverkliga ett ideal istället för att ha vinst och lönsamhet som främsta mål. Det går dock inte att komma ifrån att ideella föreningar fortfarande är beroende av finansiella medel för att upprätthålla sin verksamhet. Andra typer av resurser som en ideell förening behöver är tid vilket är detsamma som de ideellt arbetade och ett varumärke, som är omtyckt och leder till att människor vill engagera sig. En ideell förening står inför uppgiften, likväl som andra organisationer, att hushålla med ändliga resurser. Om föreningen kan hushålla med dessa på ett förnuftigt sätt är sannolikheten högre att målet uppfylls. Ekonomistyrning är ett verktyg som utnyttjas för att planera, genomföra, följa upp och anpassa organisationer så att olika typer av finansiella oc hicke-finansiella mål kan uppfyllas. Problematisering: Kan en serviceproducerande ideell förening med ökat fokus på ekonomistyrning underlätta att uppnå det ideella målet? Metod: Denna studie har använt en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Datainsamlingen har till störst del bestått av ett flertal intervjuer men även av olika dokument samt en observation. Arbetet med analysen har gått ut på att se empiriska data utifrån den teoretiska referensramens perspektiv. Slutsats: Förutsättningarna för en väl fungerande kulturell styrning är goda och detsamma gäller för utnyttjandet av finansiella och ickefinansiella nyckeltal. Förutsättningarna för ett fungerande budgetarbete är både goda och mindre bra. En möjlighet att utveckla ekonomistyrningen är att utforma ett balanserat styrkort.

This study examines how a company adapts its operating control when the environmental circumstances are changing. This is a case study with a qualitative approach which is based on interviews. The main purpose is to examine how an accounting firm adjusts its operating control in order to meet the abolishment of the statutory auditing. Another purpose is to describe how the abolishment of the statutory auditing will influence or have influenced the choice of measures in the balanced scorecard. The question this study aims to examine is: How do audit firms adapt its operating control in order to meet changes in the environment? This question lead to a second question which the study also aims to examine and is How is the abolishment of the statutory auditing influencing the accounting firms goals, measures and focus in the balanced scorecard? The conclusion of this study shows that the abolishment of the statutory auditing has had an influence on the balanced scorecard. The interviews have manifested that both the customer and the development/leadership perspective have been adapted in order to meet the abolishment of the statutory auditing. Nevertheless the study also indicates that the balanced scorecard contains central key performance indicators which are essential in the management control of an accounting firm.

Verksamheten är i behov av en mer balanserad styrning jämfört med nuläget i form av ett bantat balanserat styrkort, med fokus på enbart ett till tre mått per perspektiv. Detta då ett fullvärdigt styrkort kommer att ta för mycket tid i anspråk från ledningsgruppen, som bör lägga sin fokus på att bygga marknad, ta hand om den växande organisationen och arbetet med certifiering enligt ISO 17020. Ett väl avvägt balanserat styrkort bör dock kunna användas som hjälp i det strategiska utvecklingsarbetet liksom i den löpande styrningen.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006 Författare: Ann-Louise Nilsson, Daniel Olovsson, Sven Samberg Handledare: Elin Funck Titel: Är det lönsamt att införa ett balanserat styrkort i ett mindre företag? Bakgrund: Konkurrensen hårdnar på marknaderna vilket leder till krav på ständigt förbättrad ekonomistyrning. Ett balanserat styrkort har visat sig kunnat hjälpa många företag att uppnå bättre resultat. Styrkortet översätter visionen och strategier till gripbara målsättningar och styrtal. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla ett balanserat styrkort åt ett mindre företag och jämföra detta med det befintliga ekonomistyrningssystemet för att avgöra om det är lönsamt att införa det i organisationen. Avgränsningar: Vi undersöker bara Företag X. Någon implementeringsplan eller vidare utveckling av föreslaget BSc i Företag X kommer inte heller att beröras. Metod: Vi har växelvis inhämtat teori och empiri för att under arbetets gång revidera vår syn på problemställningen. Datainsamlingen har främst skett genom personliga intervjuer hos Företag X. Slutsatser: Vår rekommendation till Företag X är att införa de delar av ett BSc som vi funnit lämpliga efter vår gjorda analys. Vi anser att ett komplett införande av det designade BSc inte är lönsamt, och därmed inte heller försvarbart i Företag X. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att en liknande fallstudie utförs över en längre tidshorisont. Önskvärt vore att implementera ett BSc i ett mindre företag och i efterhand göra återbesök för att utvärdera samt jämföra verkliga skillnader mellan de båda ekonomistyrningssystemen.

<p> </p><p><strong>Title:</strong> Implementation of Balance Scorecard in public sector - a case study in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Course:</strong> Thesis in business administration, 15 p</p><p> </p><p><strong>Authors: </strong> Marie Ohlsson and Ola Pettersson</p><p> </p><p><strong>Advisor:</strong> Henrik Linderoth</p><p> </p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to investigate how the balanced scorecard can be formed according to the backgrounds in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Methodology:</strong> We have chosen a qualitative case study. We work on the supposition of an established theory. And switch between deductive and inductive method, with an abductive method as a result.</p><p> </p><p><strong>Theory:</strong> We work on the supposition of the latest theories from the authors of the balanced scorecard, Robert S. Kaplan and David P. Norton. Our theory includes a description of their models and theoretical discussions about problems among implementation and leadership in organizational changes.</p><p> </p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Our empirical foundation describes the backgrounds in the community of Tidaholm for implementation of the balanced scorecard, and compare with Biskopsgården in Gothenburg. The empirical foundation describes how the community of Tidaholm now works with goal-steering, and how Biskopsgården in their whole organization implements the balanced scorecard, suited to the background of Biskopsgården, and based on the latest theories from Kaplan and Norton.</p><p> </p><p><strong>Analysis:</strong> In the analyse we form a suggestion to balanced scorecard for childcare and education in the community of Tidaholm. Our suggestion is suited to public organizations with help from the experiences in Biskopsgården, and finally especially formed for childcare and education in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Conclusions:</strong> If balanced scorecard shall be functional in a public organization the work with building the balanced scorecard has to be flexible so it fits in the organization. It's harder for the organization to fit in the balanced scorecard than otherwise. To succeed with balanced scorecard one needs to reach simplicity, clearness, workers support and one hundred percent engagement from the board.</p><p><strong> </strong></p>

<p>A budget consists of figures showing how much a particular activity has access to during a given year. With a balanced scorecard, these figures and guidelines can be converted in to more easily understandable non-financial instructions for the employees. One of the most significant differences between the budget and the scorecard is that the budget focuses on short-term results while the scorecard focuses on long-term visions and goals. With a long-term thinking the leaders can  set more long-term goals and also make more well-planned investments which increases the possibility for the organization to evolve and become better in the long term. By combining the two instruments a good balance between short and long term perspectives can be achieved, which creates a more effective steering</p><p>In the 1990s, many of the municipalities introduced needs budget, one of them was Gothenburgs municipality. The purpose of this model was to find a more accurate allocation of the municipals resourses. Needs budgeting depends on population size, age composition and a number of social factors. The revenues in the municipal operations arise outside the business. This means that it is important to develop a control system that creates motivation, creativity and effectiveness at all levels within the organization. A method of creating this is to implement a balanced scorecard. The purpose with the scorecard is to inspire policy makers to plan activities based on a variety of perspectives</p><p>The purpose of the study was to examine how the balanced scorecard works along with the budget in a municipal activities, and how a combination of these models can contribute to a stronger management. The essay is based on a case study of a municipal operation in the City of Gothenburg. Qualitative interviews with the financial manager of the city administration has been carried out on two occasions. In addition to the interviews the study also consists of literature and dissertations in the subject. Conclusions to be drawn from this study is that municipal operations by supplementing the budget with a scorecard can increase the focus from purely financial measures to include non-financial. This can lead to better management of the business and its resources. In addition, we found that the needs budgeting leads to a more equitable distribution of the municipal resources. This is because the allocation is made at a high organizational level and the distribution is non-negotiable.</p> / <p>En budget består av siffror som visar hur stora resurser en viss verksamhet har att tillgå under ett visst år. Med hjälp av ett styrkort kan dessa siffror och riktlinjer omvandlas till mer lättförståeliga icke-finansiella instruktioner för de anställda. En av de mest väsentliga skillnaderna mellan budget och styrkort är att budgeten fokuserar på kortsiktiga resultat medan styrkortet lägger fokus på långsiktiga visioner och mål. Med ett långsiktigt tänkande kan ledningen sätta upp fler långsiktiga mål och även göra mer välplanerade investeringar vilket ökar möjligheten för organisationen att utvecklas och bli bättre på sikt. Genom att slå ihop de två styrmedlen uppnås en bra balans mellan kortsiktiga och långsiktiga perspektiv, vilket skapar en mer effektiv styrning.</p><p>Under 1990-talet införde många av landets kommuner behovsbudgetering, en av dessa kommuner var Göteborgs kommun. Syftet med budgeteringsmodellen var att hitta en mer korrekt fördelning av kommunbidraget. Behovsbudgetering beror av befolkningsstorlek, ålderssammansättning och ett antal sociala faktorer. I kommunal verksamhet uppstår intäkterna utanför verksamheten. Detta medför att det är viktigt att utveckla ett styrsystem som skapar motivation, kreativitet och måluppfyllelse på samtliga nivåer inom organisationen. En metod för att skapa detta är att implementera ett balanserat styrkort. Styrkortet skall inspirera beslutsfattarna att planera verksamheten utifrån ett antal perspektiv.</p><p>Syftet med studien var att undersöka hur balanserat styrkort fungerar tillsammans med budget i en kommunal verksamhet, och om en kombination av dessa modeller kan bidra till en starkare styrning. Uppsatsen bygger på en fallstudie av en stadsdelsnämnd i Göteborgs Stad. Kvalitativa intervjuer med ekonomichefen på stadsdelsförvaltningen har genomförts vid två tillfällen. Utöver intervjuerna består uppsatsen även av litteratur och avhandlingar inom ämnet. Slutsatser som kan dras av denna studie är att kommunal verksamhet genom att komplettera budget med styrkort kan öka fokus från enbart finansiella mått till att även inkludera icke-finansiella. Detta kan leda till en bättre styrning av verksamheten och dess resurser. Dessutom har vi kunnat konstatera att behovsbudgetering leder till en mer rättvis fördelning av kommunens resurser. Detta eftersom fördelningen sker på en hög organisatorisk nivå och fördelningen inte är förhandlingsbar.</p>

<p>Verksamheten är i behov av en mer balanserad styrning jämfört med nuläget i form av ett bantat balanserat styrkort, med fokus på enbart ett till tre mått per perspektiv. Detta då ett fullvärdigt styrkort kommer att ta för mycket tid i anspråk från ledningsgruppen, som bör lägga sin fokus på att bygga marknad, ta hand om den växande organisationen och arbetet med certifiering enligt ISO 17020. Ett väl avvägt balanserat styrkort bör dock kunna användas som hjälp i det strategiska utvecklingsarbetet liksom i den löpande styrningen.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006</p><p>Författare: Ann-Louise Nilsson, Daniel Olovsson, Sven Samberg</p><p>Handledare: Elin Funck</p><p>Titel: Är det lönsamt att införa ett balanserat styrkort i ett mindre företag?</p><p>Bakgrund: Konkurrensen hårdnar på marknaderna vilket leder till krav på ständigt förbättrad ekonomistyrning. Ett balanserat styrkort har visat sig kunnat hjälpa många företag att uppnå bättre resultat. Styrkortet översätter visionen och strategier till gripbara målsättningar och styrtal.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla ett balanserat styrkort åt ett mindre företag och jämföra detta med det befintliga ekonomistyrningssystemet för att avgöra om det är lönsamt att införa det i organisationen.</p><p>Avgränsningar: Vi undersöker bara Företag X. Någon implementeringsplan eller vidare utveckling av föreslaget BSc i Företag X kommer inte heller att beröras.</p><p>Metod: Vi har växelvis inhämtat teori och empiri för att under arbetets gång revidera vår syn på problemställningen. Datainsamlingen har främst skett genom personliga intervjuer hos Företag X.</p><p>Slutsatser: Vår rekommendation till Företag X är att införa de delar av ett BSc som vi funnit lämpliga efter vår gjorda analys. Vi anser att ett komplett införande av det designade BSc inte är lönsamt, och därmed inte heller försvarbart i Företag X.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att en liknande fallstudie utförs över en längre tidshorisont. Önskvärt vore att implementera ett BSc i ett mindre företag och i efterhand göra återbesök för att utvärdera samt jämföra verkliga skillnader mellan de båda ekonomistyrningssystemen.</p>