• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 193
  • 3
  • Tagged with
  • 196
  • 145
  • 125
  • 96
  • 94
  • 93
  • 76
  • 35
  • 34
  • 33
  • 32
  • 31
  • 30
  • 28
  • 28
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Varför en resultatenhet valde att inte implementera balanserat styrkort : En fallstudie hos Parafon Akustik AB / Why a result unit choosed to not implement balanced scorecard : A case study at Parafon Akustik AB

Johansson, Robert January 2009 (has links)
När man läser om olika managementkoncept kan man ibland få uppfattningen om att de är lösningen på många av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept är balanserade styrkortet som kan användas för styrning av företag på både strategisk nivå såsom på operativ nivå. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det balanserade styrkort har troligtvis någon gång upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen ställer. Vidare tycks det finnas en övertro på att det balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt på det ekonomiska resultatet. Nödvändigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebära att styrning av en organisatorisk enhet förbättras. / When reading about different management concepts one can sometime get the impression of that they are the solutions to many of the problems that organizations experience. One of these concept is the balanced scorecard that can be use for steering a company both on a strategic level as well on an oprerational level. Result unit which take usage of economic steering according to formal means of controll and that have tried to implement the balanced scorecard have probably sometime experienced that they have come into conflict with the financial expectations that the organization have put up. Furthermore, it seems to be a belief in that the balanced scorecard should be suitable for every organization in every situation and to have a positive impact on the financial result. Not necessarily can an implementation of a balanced scorecarad mean that steering of a result unit is improved.
32

Landstinget i Värmlands balanserade styrkort : Från beslut till praktisk tillämpning / The Balanced Scorecard in a public organization : From decision to practical application

Evegren, Josefin, Hed, Anita January 2007 (has links)
Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlätta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens långsiktiga mål. Ledningen för Landstinget i Värmland beslutade år 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början på landstingsnivå och sedan vidare ner till länsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivå. Vårdcentralen Rud är en av Landstinget i Värmlands verksamheter på enhetsnivå och tillhör länsverksamheten allmänmedicin. Hösten år 2005 blev det aktuellt för vårdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort. Studiens syfte är att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillämpas i organisationen Landstinget i Värmland samt en av dess enheter, Vårdcentralen Rud. En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts för att skapa förståelse för landstingets relation till det balanserade styrkortet. Studien visar att Landstinget i Värmland har utvecklat sitt balanserade styrkort genom att tillämpa olika teorier om styrverktyget. Dessa har sedan anpassats till organisationens struktur och situation. Då det balanserade styrkortet införs stegvis in i organisationen, har landstingets styrkort fungerat som utgångspunkt för länsverksamheters samt enheters styrkortsutformning. Det balanserade styrkortet har blivit förankrat samt accepterat på landstingsnivå och används numer som ett styrverktyg för Landstinget i Värmlands strävan att nå sina strategiskt långsiktiga mål. Vårdcentralen Ruds verksamhetschef, har utifrån landstingets samt länsverksamheten för allmänmedicins balanserade styrkort, utvecklat ett eget styrkort tillsammans med sin personal. Styrkortet befinner sig för närvarande i sin implementeringsfas där det är av vikt att verktyget blir accepterat samt förståeligt för verksamhetens medarbetare. Vårdcentralen upplevs ha goda förutsättningar för att få styrverktyget förankrat i verksamheten.
33

Kommunikation och mål : En undersökning inom Uddeholm Tooling AB / Communication and Objectives : A Study within Uddeholm Tooling AB

Fahlström, Sara, Jangehammar, Sarah January 2008 (has links)
Det balanserade styrkortet är ett verktyg som utvecklades i slutet av 80-talet. Styrkortet används såväl inom det privata som offentliga området som en metod för styrning. Organisationer kan ta hjälp av verktyget för att beskriva och kommunicera sina ambitioner och vad den vill uppnå på ett enkelt sätt. Man kan också använda verktyget som hjälp för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet, detta genom att visa att deras arbetsinsats är viktig. När medarbetarna känner sig delaktiga ökar deras motivation. På senare år har användandet av styrkortet ökat och företag har mer och mer börjat använda det som ett ledningsverktyg. Detta är något som Uddeholm Tooling AB i Hagfors tagit fasta på, då varje enhetschef med hjälp av det balanserade styrkortet ska kommunicera fram den nya affärsplanen till sina medarbetare. För att kunna nå målen i affärsplanen krävs det att medarbetarna förstår sina arbetsuppgifter, alltså att kompetens finns. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medarbetarna på en enhet inom avdelningen Lager/Distribution inom Uddeholm Tooling AB resonerar kring affärsplanens mål. Affärsplanen är av skriftlig form och är företagets viktigaste dokument. Den innehåller visionen över företagets framtida verksamhet, men även lite historia och hur verksamheten ser ut idag. Upprättandet av affärsplanen är ett krävande arbete och bör involvera så många i företaget som möjligt. Vid insamling av empiri har vi använt oss av observation och besöksintervjuer. Vi observerade under ett utbildningstillfälle där affärsplanens innehåll kommunicerades ut till några av medarbetarna på enheten. Respondenterna som vi intervjuade har tidigare deltagit i ett utbildningstillfälle som vi observerat. Efter att vi observerat och intervjuat medarbetarna, samt presenterat vår uppsats på Uddeholm har vi har kommit fram till att medarbetarna på enheten vet vad det balanserade styrkortet innehåller, dvs. målen i affärsplanen. Dock har det visat sig att medarbetarna varken känner till styrkortets funktion eller är medvetna om hur viktigt det är att arbeta i linje med det.
34

Så styrs Mälarenergi med hjälp av Balanserat Styrkort

Agestav, Amanda, Nilsson, Camilla January 2009 (has links)
Title:   Controlling Mälarenergi by Balanced Scorecard  Seminar date:  2009-01-16  Institution:   School of Sustainable Development of Society and Technology  Course:   Bachelor thesis 15hp  Authors:   Camilla Nilsson, Amanda Agestav  Advisor:   Ulla Pettersson  The main issues:                What does Mälarenergi's Balanced Scorecard look like? Which Balanced Scorecard perspectives are important to Mälarenergi? Is Balanced Scorecard a purposeful control model in order for the group management to fulfil the aims of the owners' directives?  Purpose:                            The purpose is to find out how the group management at Mälarenergi works with Balanced Scorecard. Is Balanced Scorecard a purposeful tool for the group management to fulfill the aims of the owners' directives?  Method:                             This study is based on a qualitative research method in the form of interviews. We have interviewed one respondent. Secondary data have been produced by literature search.  Conclusion:                       Mälarenergi uses Balanced Scorecard exclusively at a group management level. The strategic work at the business areas' different division levels takes place aided by a business development model. We believe that Balanced Scorecard is a purposeful tool to use in order to clarify a company's strategy work and reach the goals in the owners' directives. However, Mälarenergi needs to complement the Balanced Scorecard with another model, since the business areas are so different from each other. In doing so, however, there is a risk that not all employees will be involved in the Balanced Scorecard, but that this will become an exclusive tool to the group management. We believe that there is no clear connection between the Balanced Scorecard work done in the group management and the work within the different business areas with their various focus areas.
35

Framgångsfaktorer och problem under implementeringen av det balanserade styrkortet : Division Medicin - Landstinget i Värmland

Fong, Jessica, Zetterlund, Sofia January 2011 (has links)
Syfte – Syftet med denna studie är att skildra de framgångsfaktorer och problem som kan uppstå vid implementeringen av det balanserade styrkortet inom en division i ett svenskt landsting. Vi avser även att undersöka i vilken omfattning det balanserade styrkortet har spridits inom organisationen.   Metod – För att uppnå vårt syfte ansåg vi att en kvalitativ fallstudie var passande. En fallstudie är att föredra om man vill studera och öka förståelsen av en specifik händelse eller plats. Vi valde att undersöka Division Medicin, Landstinget i Värmland. Information har delvis samlats in genom personliga intervjuer, där sju anställda inom divisionen har intervjuats. Frågorna som ställts berör bakgrunden till beslutet att använda det balanserade styrkortet, implementeringen och etableringen. Andra viktiga informationskällor har varit vetenskapliga artiklar samt litteratur som berör implementeringsteori om det balanserade styrkortet.   Slutsats – Vår undersökning visar att Division Medicin lagt ner mycket resurser för att få det balanserade styrkortet att passa in i sin verksamhet. Även om man inom divisionen försökt stötta genom att förmedla kunskap, sporra sina medarbetare, öka delaktigheten, förtydliga mål och arbetsrutiner samt arbeta med ständig uppföljning tunnas det aktiva styrkortet ut nedåt i kedjan. Mycket tyder på att mer tid och pengar bör läggas på att få ut styrkortet till hela verksamheten. Trots att mycket i vår undersökning med stöd från teorin tyder på att implementeringen av det balanserade styrkortet på Division Medicin, Landstinget i Värmland, inte varit optimal kan vi inte heller påstå att den varit misslyckad.   Nyckelord – Balanserat styrkort, offentlig verksamhet, landsting, implementering
36

Implementering av Balanserat Styrkort

Karlsson, Madelene, Bergqvist, Mathilda January 2011 (has links)
Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som har legat till grund för en lyckad implementering av balanserat styrkort.   Metod: Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en induktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes 11 intervjuer, 10 av dessa utgjordes av personal från omvårdnad Gävle. Utöver dessa gjorde vi även en intervju med Katarina Sarlind, som genomförde den undersökning som har legat till grund för vårt arbete. Vi valde att intervjua personer på olika positioner inom omvårdnad, detta för att få så många olika perspektiv som möjligt. Eftersom litteraturen kring implementering är begränsad har vi valt att redovisa stor del av vår empiri med hjälp av citat från respondenterna. Vi har även utvecklat dessa i textform. Resultat och slutsats: Den främsta anledningen till att omvårdnad har kommit så långt i implementeringsprocessen beskrevs vara att tre stycken verksamhetsutvecklare har ansvarat för införandet av balanserat styrkort. De har närvarat på plats för att ge stöd och sprida kunskap. Vikten av en positiv inställning, ett processinriktat tänk med tillåtelse att göra fel samt att hålla informationen enkel påtalades. Vad som har kunnat göras annorlunda är att få ett konkret arbetsmaterial att hålla i, gemensamma begrepp inom hela kommunen samt att öka medvetenheten om sambandet mellan balanserat styrkort samt balanserad styrning. Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi endast haft möjlighet att studera hur kommunen gick tillväga vid det första implementeringsförsöket, samt hur man har tänkt göra vid ”andra vågen”. Vi tycker det skulle vara intressant att forska vidare kring hur resultatet av den ”andra vågen” blev, om den levde upp till förväntningarna. Uppsatsens bidrag: Det har inte tidigare gjorts någon studie som liknar vår, inte med hänsyn till studiens grunder och syfte. Vår förhoppning är att vår studie ska ligga till grund för den fortsatta implementeringen av det balanserade styrkortet i Gävle Kommun. Nyckelord: Balanserat styrkort, balanserad styrning, implementering, Gävle Kommun
37

Försvarbar och balanserad styrning av Marinbasen : En fallstudie om mål. mått och balanserat styrkort vid ett förband i Försvarsmakten

Arve, Susanne, Holmström, Mikael January 2008 (has links)
Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FE 4223, VT 2008 Författare: Susanne Arve och Mikael Holmström Handledare: Elin Funck Titel: Försvarbar och balanserad styrning av Marinbasen Bakgrund: De senaste decennierna har reformeringstrenden New Public Management påverkat ekonomistyrningen i offentlig sektor. Statens styrning av sina myndigheter är påverkad av denna trend och den till Regeringen nyligen lämnade s.k. styrutredningen vittnar om att detta är ett aktuellt och angeläget ämne. Det gäller inte minst styrningen av Försvarsmakten som den senaste tiden tilldragit sig ett stort intresse i massmedia. Försvarsmakten är en stor och komplex myndighet och de senaste årens ändrade inriktning har ställt stora krav på den interna styrningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om målformuleringar och mått i Försvarsmaktens mål- och återrapporteringskedja återspeglar logiska samband som är spårbara hela vägen från Regeringens ställda krav ned till förbandsnivå och åter. Vi undersöker också huruvida Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg för Marinbasen i en strävan att förbättra resultatstyrningen. Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast ett förband inom Försvarsmakten, Marinbasen. Försvarshögkvarteret utgör kopplingen mellan förbanden och Regeringen. Därför har även Högkvarteret berörts i undersökningen. Metod: För att uppnå syftet med vår underökning har vi valt fallstudien som metod. Vårt empiriska material består av interna dokument och fyra kvalitativa intervjuer med tre personer på Marinbasen och en person på Högkvarteret. Resultat, slutsatser: Vi har i vår undersökning funnit två typer av mål, strategiska mål och produktionsmål som löper i parallella spår. Målen är inte motstridiga men heller inte integrerade. Spårbarheten i de båda målkedjorna anses vara tillfyllest. Den stora mängden produktionsmål komplicerar dock spårbarheten. Måtten som används för återrapportering av produktionsmålen är för grova och otillräckligt definierade för att vara ett tillräckligt bra beslutsunderlag vid precisa avvägningar. System för återrapportering av strategiska mål har ej återfunnits. Vi anser att Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg för att integrera de strategiska målen i styrsystemet och på så sätt få en samordnad styrning mot dessa mål samt vid framtagningen av valida mått för produktionsmålen. Förslag till fortsatt forskning: Försvarsmaktens tydliga internationella fokus och dess samarbete med NATO kombinerat med ämnesvalet i denna uppsats har väglett oss till frågeställningen: Hur används NATO:s modell för resultatstyrning och hur skulle den kunna fungera ihop med den standard som används för verksamhetsledning inom den svenska Försvarsmakten?
38

Fallstudie på Vråens vårdcentral - utformning och användning av det balanserade styrkortet

Svensson, Martina, Svensson, Annelie, Zeed, Maria January 2008 (has links)
No description available.
39

Inget tandlöst verktyg : Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län.

Longo, Marcello, Borgmäster, Thomas January 2010 (has links)
Sammanfattning Examenstitel: Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län Seminariedatum: Den 14 januari 2010 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Thomas Borgmäster och Marcello Longo Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, Folktandvården. Målgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera verksamhetsstyrning inom Folktandvården i Stockholms län. Varför används det balanserade styrkortet och på vilket sätt tillämpas det? Metod: En fallstudie har genomförts, byggd på empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument. Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket baserar sig på relevanta litteraturstudier om det balanserade styrkortet samt kritiska artiklar, i syfte att skapa en teoretisk dialog kring styrkortets möjligheter och begränsningar. Empiri: Fallstudien baseras på intervjuer med Noomi Näsström, klinikchef på kliniken för medicinsk tandvård, Lars Odelmark, verksamhetscontroller på Folktandvårdens huvudkontor i Stockholms Län och Dan Örblom, klinikchef på Rosenlundskliniken, samt interna dokument från Folktandvården. Slutsats: Den studerade tillämpningen av balanserat styrkort inom Folktandvården förefaller ha bidragit till ökad effektivitet inom organisationen. Tyngdpunkten i tillämpningen har varit att förbättra prestationsmått inom den operativa verksamheten, medan det balanserade styrkortets potential inom strategisk styrning av verksamheten – förverkligande av visioner – utnyttjats i mindre grad. Goda möjligheter finns att utveckla verksamhetsstyrningen inom organisationen, t.ex. genom att tillföra ett tydligare utvecklingsperspektiv, i enlighet med upphovsmännens grundföreställningar.
40

Systembolagets balanserade styrkort : En studie av balansen mellan perspektiven i styrkortet för Systembolagets butiker

Norberg, Karolina, Hanson, Danielle January 2010 (has links)
Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillräckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmärksammades utifrån ytterligare tre icke-finansiella aspekter. Systembolaget AB har sedan flera år tillbaka använt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vår uppsats är att för Systembolagets räkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs på butiksnivå och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen är hämtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger på intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet. Slutsatsen av studien, som är tänkt att fungera som en del av ett underlag för Systembolagets fortsatta utveckling av styrkortet, visar att det råder en viss obalans mellan perspektiven i dagsläget. Problematiken grundar sig framförallt i att kund- och medarbetarperspektiven fått ett för litet utrymme i styrkortet i jämförelse med samhällsperspektivet och finansiella perspektivet, samt att det till viss del motarbetas av nyckeltal inom det finansiella perspektivet. En starkare koppling mellan kund- och medarbetarperspektiven, i kombination med ökade satsningar och förbättrade mätmetoder, skulle enligt vår mening bidra till att förbättra balansen i Systembolagets balanserade styrkort för butiker.

Page generated in 0.053 seconds