Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det är hög- eller lågkontrastvisus som påverkar kataraktpatienters subjektiva synupplevelse mest. Metod: Mätningarna utfördes på Kalmar länssjukhus i samband med patienternas förundersökning inför kataraktoperation. För att utvärdera patienternas synförmåga mättes visus med logaritmiska tavlor med tre olika kontraster, 100 %, 25 % och 5 %. Patienternas upplevda synförmåga utvärderades genom ett frågeformulär, Priquest, som används rutinmässigt i Sverige i samband med kataraktoperation. Samtliga mätningar utfördes med patientens habituella korrektion och patienterna var även fullt dilaterade på grund av att mätningarna skedde efter patienterna undersökts av en ögonläkare där dilatering var nödvändig. Resultat: 29 patienter medverkade i studien. Nio av dessa hade kortikal katarakt, 19 hade nukleär katarakt och tre patienter var diagnosticerade med bakre subkapsulär katarakt. Regressionsanalys utfördes mellan patienternas symptom och synskärpa för de olika kontrasterna inom varje katarakttyp. Det fanns ingen korrelation mellan symptom och synskärpa mätt med de olika kontrasterna varken binokulärt eller monokulärt för den kortikala katarakten oavsett kontrastmängd. Korrelationer fanns däremot binokulärt för den nukleära katarakten där synskärpa mätt med 5 % kontrast stämde bäst överrens med patienternas upplevda synförmåga (r = 0,60; p < 0,01). För patienterna med bakre subkapsulär katarakt utfördes ingen regressionsanalys på grund av det få deltagarantalet. Slutsats: För patienter med kortikal katarakt finns inget samband mellan patienternas symptom och synskärpa mätt med olika kontraster. För den nukleära katarakten fanns det tydligaste sambandet mellan symptom och synskärpa mätt med 5 % kontrast. Patienterna med bakre subkapsulär katarakt var för få för att några slutsatser ska kunna dras.

Examensarbetet undersöker hur mastering påverkar den subjektiva musikuppfattningen. Detta har undersökts med hjälp av ett lyssningstest där testdeltagare i två grupper, ”vana lyssnare” och ”ovana lyssnare”, lyssnat till tre versioner av tre olika produktioner i olika genrer. De tre versionerna är en professionell, en semiprofessionell samt en omastradversion. Testdeltagarna har sedan fått betygsätta produktionen ur ett rent ljudkvalitetsmässigt perspektiv samt motivera varför de betygsatt som de gjort.Resultatet tyder på att musikuppfattningen påverkas beroende på om produktionen är mastrad eller ej för såväl ”vana lyssnare” som ”ovana lyssnare”. Resultatet tyder även på att musikuppfattningen påverkas av hur, och av vem, en produktion är mastrad.Examensarbetet behandlar även ”vana” och ”ovana lyssnares” syn på kvalitet när det gällermusik. Resultatet visar att det skiljer sig inte bara mellan de två grupperna utan äveninbördes. Ytterligare resultat tyder på att båda grupperna har lika uppfattning om vadljudteknisk kvalitet är.

This paper explores loneliness in different types of European welfare state regimes, and how it differs between different types of regimes. Loneliness is divided into objective and subjective to make it clear what is being looked at, and also the connection between the two has been considered. To approach this problem, countries have been chosen to represent liberal, corporatist, and social democratic welfare state regimes by the criteria that the respective characteristics are the most clear. The countries which have been analyzed are Sweden (social-democratic), Poland (corporatist) and Great Britain (liberal). In general, these countries correspond to the theoretical criteria as a whole, but to further the analysis specific policies of the welfare state has been broken down into four aspects; family, housing, unemployment and pension policy. The material is drawn from the European Social Survey and has then been recoded. To analyze this, cross tables has been made to see the spread of both kinds of loneliness, and a linear probability model has been done to look at the difference in the odds of feeling lonely or not between the countries. The results show that subjective loneliness is lower in Sweden, as well as most types of objective loneliness, except living alone. Between the different countries, there was a small difference in chance of feeling lonely even when the composition was taken into account. However, the links between objective and subjective loneliness was not deemed statistically significant when comparing the countries, except one of the types of loneliness. Living alone was shown to have an impact differing between the countries, placing Great Britain as the country with the highest probability of feeling alone whilst living alone, followed by Poland, when compared to Sweden.

Syfte: Syftet med denna studien var att undersöka om rumsbelysningen hade någon betydelse för resultatet av den binokulära subjektiva refraktionen. Metod: I den här studien deltog 30 personer med en medelålder på 22±2 år. En binokulär subjektiv refraktion genomfördes i tre olika belysningsnivåer, ljust (350 lux), dimmat (90 lux) och mörkt (2,5 lux). Den sfäriska ekvivalenten jämfördes sedan mellan de olika belysningarna. Syntavlan var en datoriserad skärm med samma luminans vid alla mätningar. Resultat: Studien visade ingen statistiskt signifikant skillnad (p>0,05) på den sfäriska ekvivalenten mellan ljus och dimmad, ljus och mörk eller mellan dimmad och mörk belysning. Pupillstorleken gav en statistiskt signifikant skillnad mellan de tre olika belysningarna (p<0,01) där den mörka belysningen gav störst pupiller och den ljusa belysningen gav minst pupillstorlek. Synskärpan gav en statistisk signifikant skillnad (p>0,05) på vänster öga mellan ljus och mörk och mellan ljus och dimmad men ingen skillnad mellan dimmad och mörk belysning (p<0,05). Skillnaden var inte kliniskt signifikant. Höger öga gav ingen statistiskt signifikant skillnad av synskärpan mellan belysningarna (p>0,05). Slutsats: Resultatet av refraktionen är oberoende av rumsbelysningen om syntavlan som används har samma luminans genom alla mätningar.

<p>Mellan 30 000 till 40 000 inducerade aborter per år har i Sverige genomförts de senaste åren. Detta innebär att en stor del av sjukvårdens patienter har genomgått eller kommit i kontakt med en abort i sitt liv. Det är därför viktigt att allmänsjuksköterskan har god kunskap om hur en inducerad abort kan påverka kvinnan och hennes omvärld. Allmänsjuksköterskans roll i abortprocessen har också ökat. Därmed genomfördes en litteraturstudie på både kvalitativa och kvantitativa artiklar med syftet att belysa hur kvinnans subjektiva hälsa påverkas, över längre tid, som följd av inducerad abort. Resultatet visar att många kvinnor upplever den inducerade aborten som en livshändelse som får till följd ett spektrum av känslor av både positiv och negativ art så som lättnad, inre mognad, säkerhet i sitt beslut men också sorg, skam, skuld och ensamhet. Att integrera denna livshändelse ses vara en balansgång och en process som återkommer och som påverkar kvinnans möjlighet att skapa sundhet, friskhet och välbefinnande i sitt liv. Dels visar resultatet känslor och tankar som berör henne inombords. Vidare ser hon påverkan som relateras till hennes relationer och slutligen visar sig objektiva tecken på hälsa och ohälsa när hon och andra ser henne utifrån. Mer forskning behövs på fler kvinnor över längre tid efter ingreppet och på mannens hälsa efter partners inducerade abort.</p>

Mellan 30 000 till 40 000 inducerade aborter per år har i Sverige genomförts de senaste åren. Detta innebär att en stor del av sjukvårdens patienter har genomgått eller kommit i kontakt med en abort i sitt liv. Det är därför viktigt att allmänsjuksköterskan har god kunskap om hur en inducerad abort kan påverka kvinnan och hennes omvärld. Allmänsjuksköterskans roll i abortprocessen har också ökat. Därmed genomfördes en litteraturstudie på både kvalitativa och kvantitativa artiklar med syftet att belysa hur kvinnans subjektiva hälsa påverkas, över längre tid, som följd av inducerad abort. Resultatet visar att många kvinnor upplever den inducerade aborten som en livshändelse som får till följd ett spektrum av känslor av både positiv och negativ art så som lättnad, inre mognad, säkerhet i sitt beslut men också sorg, skam, skuld och ensamhet. Att integrera denna livshändelse ses vara en balansgång och en process som återkommer och som påverkar kvinnans möjlighet att skapa sundhet, friskhet och välbefinnande i sitt liv. Dels visar resultatet känslor och tankar som berör henne inombords. Vidare ser hon påverkan som relateras till hennes relationer och slutligen visar sig objektiva tecken på hälsa och ohälsa när hon och andra ser henne utifrån. Mer forskning behövs på fler kvinnor över längre tid efter ingreppet och på mannens hälsa efter partners inducerade abort.

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta. Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet.  Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker.  Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård. Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse. Om patienten upplever en känsla av misstrohet från vårdpersonalen kan svårigheter uppstå i kommunikationen mellan patient och vårdpersonal vilket kan resultera i att patienten inte får adekvat smärtlindring. Då smärtan är en subjektiv upplevelse kan patienten uppleva svårigheter att förmedla sin smärtsituation vilket ställer krav på sjuksköterskans lyhördhet.

Bakgrund: Bakgrunden bygger på tre vårdvetenskapliga begrepp. Livsvärld, subjektiv kropp och vårdrelation. Den innefattar även fakta om sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, en obotlig neurologisk sjukdom som gör att musklerna förtvinar. Livsvärld är den verklighet som vi dagligen lever i och ständigt, om än omedvetet, tar för givet. Människan lever i världen genom sin subjektiva kropp. När kroppen begränsas på grund av att de kroppsliga funktionerna försämras, eller helt försvinner, påverkas människans tillgång till livsvärlden. Det som kännetecknar en vårdrelation mellan vårdare och patient är ett professionellt engagemang som innebär att den som vårdar inte räknar med att få ut något för egen del. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur en person med ALS upplever och hanterar sin situation när världen begränsas av sjukdom. Metod: Studien grundas på en skönlitterär bok och är en kvalitativ litteraturstudie. Analysen genomfördes med hjälp av en innehållsanalys som den beskrivs av Graneheim och Lundman och består av fem steg. Resultat: Resultatet bygger på fyra kategorier. Kategorierna behandlar det inre rummets betydelse, kroppens begränsning, integritetens betydelse och att leva i en döende kropp. Resultatet visar att en person med ALS blir begränsad till världen vartefter sjukdomen utvecklas och begränsar kroppens funktioner. Diskussion: I diskussionen jämförs samband mellan vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld och subjektiv kropp med en persons upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. Författarna till denna studie anser att vidare forskning kring ämnet kan vara att analysera flera människor självbiografier om deras erfarenheter av att leva med en livshotande sjukdom. För ett bredare synsätt kan forskning byggas på anhörigas perspektiv av att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk.

Idag genomgår många organisationer perioder av förändringar såsom nedskärningar eller fabriksnedläggningar i syfte att minska sina kostnader. Vanliga reaktioner hos anställda vid dessa förändringar ärdepressiva symptom. Syftet med föreliggande studie var dels att undersöka om anställdas bild av deras framtid ändrar sig under en företagsnedläggning och undersöka om framtidsbilden kan relateras till depression. Datainsamlingen bestod av enkäter som besvarades av 131 respektive 116 anställda vid två tillfällen vid nedläggningen av ett industriföretag i Stockholm, perioden 2012-2013. Beroende t-testerutfördes för att studera skillnader över tid gällande framtidsbild. Hierarkiska regressionsanalyser utfördes för att studera effekten avframtidsbild på depression. Resultaten från t-test visade på signifikanta skillnader mellan T1 och T2 i framtidsbild, resultaten frånregressionsanalyser indikerar att framtidsbilden påverkar depression negativt. Studien belyser fördelarna med att tillämpa tidigareforskning kring krishantering i arbetslivet för att minska de negativa konsekvenser en nedläggning innebär.

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform där bland annat betygssystem och ämnesplaner uppdaterades. Skolverket eftersträvar även en mer likvärdig bedömning mellan lärare, skolor och kommuner. Inom ämnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjälpa lärarna att bedöma likvärdigt utan det är upp till läraren att sätta nivån efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivå. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur lärare tänker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsättningar för bedömningen förändrats med den nya ämnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag så ansåg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, är väldigt öppet för tolkning och att ändringen av kunskapskrav inte har främjat likvärdig bedömning nämnvärt. De ser även en särskild svårighet när kursen innehåller subjektiva inslag, i form av att läraren ska bedöma elevernas kreativa arbeten. Det framkommer dock av både litteratur och genom intervjuerna att lärare genom erfarenhet och fördjupade kunskaper inom ämnet kommer en bra bit på väg och att de tillsammans bör diskutera mer för att nå upp till Skolverkets mål kring likvärdig bedömning.