No description available.

Syftet med examensarbetet är att få en ökad förståelse för hur vuxna personer i Sverige upplever att deras aktivitetsmönster påverkas av Covid-19 och dess restriktioner i vardagen. Metoden är kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett snöbollsurval användes för rekrytering av 10 informanter, i åldrarna 30–49 år. Datamaterialet transkriberades ordagrant och en kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning och analysering av data. Resultatet visade att de allra flesta delar i vuxnas aktivitetsmönster i en stor utsträckning påverkats av Covid-19. Temat tolkades som att Upplevda begränsningar i vardagen kan skapa nya möjligheter. Fyra kategorier identifierades; skötselaktiviteter, arbetsaktiviteter, intressen och social miljö. Varje kategori bestod av tre underkategorier. Slutsatsen är att många vuxna personer upplever en begränsning i sin sociala miljö. Flera av vardagens aktiviteter har anpassats, blivit inställda eller begränsade. Många aktiviteter utförs istället utomhus eller digitalt jämfört med innan Covid-19. På detta sätt har begräsningarna i vardagen bidragit till nya möjligheter för personerna. Aktivitetsbaserade interventioner kan behövas för att hitta hälsosamma aktivitetsmönster och värdeupplevelser som påverkats till följd av Covid-19.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att analysera och utvärdera de argument som presenterats i tidigare forskning för och emot subjektiv förankring som litteraturdidaktisk strategi och metod, samt att se om det i tidigare forskning framkommer något alternativ till subjektiv förankring. Tidigare forskning visar att subjektiv förankring förekommer i stor utsträckning, samt att subjektiv förankring är nära förknippat med en matchning av allmän och litterär repertoar. Tidigare forskning visar unisont att subjektiv förankring riskerar att hamna i konflikt med den vidgade erfarenhet som efterfrågas i läroplanen. Med subjektiv relevans har undervisningen en större möjlighet att bemöta detta. I det sociala samspelet växer ny erfarenhet och ny kunskap fram baserat på elevernas respektive erfarenheter och upplevelser. Risken att befintliga erfarenheter leder till självbekräftelse och reproduktion av befintliga kunskaper är avsevärt lägre då boksamtalet sker i ett socialt samspel. Det sociokulturella perspektivet på lärande, svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne samt läroplanen sammanstrålar i subjektiv relevans. / <p>svenska</p>

Detta examensarbete har som syfte att förstå vad tjejer på yrkesprogram tycker om läsning och vad de eventuellt läser och vill läsa i skolan och på fritiden. Våra frågeställningar är följande: Vad tycker tjejer på yrkesprogram om läsning och vad vill de läsa? Hur skiljer sig tjejernas läsning på fritiden från den i skolan? Vårt resultat är baserat på intervjuer med fyra tjejer på vård- och omsorgsprogrammet som vi analyserar utifrån flera olika teoretiska perspektiv. Vi diskuterar sedan vår analys i förhållande till tidigare forskning och drar därefter slutsatser. Vårt resultat visar att tjejerna vill läsa lättskrivna verkliga berättelser som handlar om tjejer, och inte den litteraturen som de menar att skolan framförallt erbjuder dem som består av en annan sorts berättelser. Vi drar slutsatsen att eleverna i sin läsning framförallt drivs av en yttre motivation och att de inte ser läsning som något givande utifrån programval och framtidsplaner, därför väljer de aktivt bort den. Vi diskuterar och problematiserar sedan resultatet av studien med hjälp av den tidigare forskning vi använder oss av, och resonerar kring vilka konsekvenser våra resultat ger upphov till i vår framtida yrkesutövning. Vårt examensarbete avslutas med en diskussion kring vår metod och ger förslag på vidare forskning på området.

Although sitting is a large part of everyday life is the influence of the sitting positions and chair design on pressure and load distribution as well as comfort for transfemoral amputees quite unexplored. The aim of this study was therefore to examine this further. Two transfemorally amputated females (49 and 57 years old) participated in the study. Three positions were examined for each subject; sitting without foot support and sitting with the knee joints flexed 90◦ and 105◦. The pressure inside the socket was measured by two pressure sensors, placed distally and proximally on the posterior wall inside the socket. The lengthwise pressure distribution and the sidewise load distribution between the socket and the underlying material was measured by a pressure mat. In addition to this, the subjects answered a questionnaire regarding the subjective comfort for each position.  The result showed that the pressure underneath the socket were higher distally than proximally without foot support. The pressure transferred proximally as the knee became more flexed. The most even load distribution sidewise was found when the subjects sat with their knees flexed 105 degrees. Sitting with the knees flexed 90◦ was ranked as the most comfortable position. No conclusion could be made regarding the pressure inside of the socket. Additionally, according to this study the level of comfort does not have any clear relation with the sidewise load distribution or the longitudinal pressure distribution. / En stor del av livet spenderas sittandes, men den påverkan som sittposition och stoldesign har på tryckfördelning och komfort för transfemoralt amputerade är ganska outforskat. Studien ämnar därför undersöka detta. Två transfemoralt amputerade kvinnor (49 och 57 år) medverkade i studien. Tre sittpositioner undersöktes för varje testperson; sittande utan fotstöd samt sittande med knäleden i 90◦ respektive 105◦ flexion. Trycket inuti hylsan mättes med hjälp av två trycksensorer, som placerades distalt och proximalt på den bakre hylsväggen. Tryckfördelningen i längsriktningen och lastfördelningen i sidled mellan hylsan och underlaget mättes med en tryckmatta. Förutom detta svarade testpersonerna även på ett frågeformulär angående den subjektiva komforten för varje position. Resultatet visade att trycket under hylsan var högre distalt än proximalt när inget fotstöd användes. Trycket förflyttades proximalt då knät böjdes. Den mest jämna lastfördelningen mellan sidorna påträffades när knät var flekterat 105◦. Enligt frågeformuläret var den mest bekväma positionen den med 90◦ i knäleden. Ingen slutsats kunde göras angående trycket inuit hylsan. Ingen tydlig relation kunde heller inte hittas mellan den subjektiva komforten och tryck- eller lastfördelningen.

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att fuska eller att avstå från att fuska. <em>The theory of planned behavior </em>(Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2–3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention. De övriga variablerna har en viss betydelse med inte i lika hög grad som intention och rättfärdigande.  Resultatet av studien har diskuterats utifrån intentionen och rättfärdigandets starka samband med beteendet.</p>

Datorer, mobiltelefoner och iPads är exempel på digitala verktyg som används dagligen i samhället och skolan är inget undantag. Tidigare forskning beskriver att attityder, normer och upplevelser hos den enskilda läraren har stor betydelse för valet av digitala verktyg. Syftet med vår studie är att öka kunskapen om förutsättningarna för lärarens användning av digitala verktyg i matematikundervisningen i årskurs 4-6. Vilka yttre och inre faktorer upplever läraren existerar? Hur beskriver och motiverar läraren sina val mellan traditionella eller digitala verktyg? För att svara på frågorna använde vi intervjuer som konstruerades med utgångspunkt från Theory of planned behavior. Vår studie indikerar att det är fler yttre än inre faktorer som påverkar lärarens användning av digitala verktyg, varav fler underlättar än hindrar användandet. Resultaten är komplexa och svårtolkade men vi drar slutsatsen att framtiden för användning av digitala verktyg i matematikundervisningen ser ljus ut.

Syftet med forskningen är att skapa förståelse för hur riskjustering tillämpas vid användandet av kapitalbudgeteringstekniker men även varför bolag riskjusterar subjektivt eller objektivt beroende på företagsstorlek och avsaknaden av informationen om investeringens kassaflöden. Således är forskningsfrågan Hur påverkar informationsasymmetrin kring investeringens kassaflöden riskjusteringen vid användandet av kapitalbudgeteringstekniker? Studiens forskningsstrategi har en induktiv ansats. För att skapa en djupare förståelse är metodvalet för studien av den kvalitativa typen med semistrukturerade intervjuer där åtta tillverkande icke-börsnoterade aktiebolag i Sverige har undersökts. Intervjun bestod av semistrukturerade frågor för att tillåta respondenten tala fritt. De övergripande resultaten för studien är: (1) att den primära kapitalbudgeteringstekniken är Payback, (2) stora företagen i studien använder inte sofistikerade kapitalbudgeteringstekniker, (3) SME- företag har låg precision i investeringens kassaflöden, medan stora företag innehar en hög precision i investeringens kassaflöden, (4) Stora företag riskjusterar subjektivt medan SME-företag riskjusterar objektivt. Avslutningsvis lyfter studien fram förslag på vidare forskning. / The purpose with this study is to create an understanding of how risk adjustment is applied to the use of capital budgeting techniques, but also why companies risk adjust subjectively or objectively, depending on company size and lack of information on investment flows. Thus, the research question How does the information asymmetry in Investment cash flows affect the risk adjustment in the use of capital budgeting techniques? The research strategy in this study has an inductive approach. In order to create a deeper understanding of this study, the choice of method is qualitative with semi-structured interviews where eight non-listed companies within manufacturing in Sweden have been investigated. The interview consisted of semistructured questions to allow the respondent to speak freely. The overall results of the study are: (1) the primary capital budgeting technique is Payback, (2) large companies in the study do not use sophisticated capital budgeting techniques, (3) SME companies have low precision investment flows, while large companies hold a high precision in investment flows, (4) Large companies risk adjusts subjectively while the SMEs risk-adjust objectively. Finally, the study raises proposals on further research.

Äldres ensamhet ses som ett vanligt förekommande problem i samhället idag och får utrymme i både media, forskning och i det allmänna talet. Hur utbredd är ensamheten och vad förklarar den subjektiva ensamheten hos äldre personer? Här undersöks äldres ensamhet ur ett makroperspektiv med syftet att studera vad som påverkar upplevelser av ensamhet hos äldre personer. Ett strukturfunktionalistiskt konsensusperspektiv ligger som teoretisk bakgrund. Det rör sig om en registerstudie då materialet som används är insamlat inom ramen för GERDA, en gränsöverskridande gerontologisk regional databas som samlar in empiriskt material om äldre och äldres levnadsvillkor. Svaren ges via enkäter som skickats ut till 65-70-75-80- och 85-åringar bosatta i Västerbotten. Metoden har en primärts kvantitativ ansats och de analyser som utförs är bivariata och multivariata sambandsanalyser. Även MCA-analys förekommer, en regressionsliknande analys, i förhoppning om att åstadkomma kausal inferens. Resultaten visar att ensamboende har störst effekt på den subjektiva ensamheten. De respondenter som uppger att de bor ensam löper högre risk för att uppleva ensamhet än de som bor med någon. Även utsatthet för ålderism ökar risken för upplevd ensamhet på äldre dagar. Ålder och kön har ingen nämnvärd effekt på den upplevda ensamheten hos äldre. Viktiga slutsatser är att kronologisk ålder inte påverkar ensamheten. Det samband som visas mellan ålder och ensamhet, uppdagas vara ett skensamband efter kontroll för andra variabler. Ett ensamboende som karaktäriseras av ofrivillighet har störst effekt på den upplevda ensamheten. I analys dras slutsatsen att det kollektiva medvetande som existerar i samhället kan påverka ensamhet hos en individ, genom att problematisera ensamboende och vidmakthålla diskurser vari ett det råder ett eländesperspektiv på äldre och åldrande.

Njuren är det organ som är vanligast att transplantera och det är även det organ flest personer står på väntelistan för att transplantera. Njuren har en viktig funktion i regleringen av kroppsvätskorna och den har även en viktig endokrin funktion. Efter transplantationen förändras vardagen för den transplanterade. Syftet med litteraturstudien är att belysa patientens upplevelse av att leva som njurtransplanterad de första åren efter transplantation. Litteraturstudien är baserad på analyser från nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats utifrån Axelssons modell. Resultatet presenteras i form av tre huvudteman med vardera tre subteman. Huvudtemat den njurtransplanterades livsvärld beskrivs med subteman som livskvalitet, tacksamhet och socialt sammanhang. Huvudtemat den njurtransplanterades levda kropp beskrivs med subteman rädsla för bortstötning av njuren, biverkningar och förändrad subjektiv kropp. Det tredje huvudtemat behov av lärandestöd hos den njurtransplanterade beskrivs med subteman lärandebehov, hanterbarhet och ansvar. Diskussionen belyser transplanterades behov av stöd och information. Det förs även en diskussion angående den starka tacksamhet de transplanterade känner efter transplantationen och deras upplevelse av svårighet att uttrycka denna tacksamhet i ord. För att sjuksköterskan ska kunna stötta transplanterade och dess närstående är det viktigt att identifiera deras individuella behov av information och stöd. Slutsatsen av litteraturstudien visar att det finns många gemensamma upplevelser av att leva med en ny njure som berör livsvärlden, den levda kroppen och behovet av lärandestöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning