Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället. Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs. Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.

I följande uppsats undersöker vi rekryterarens bedömningsproblematik i vardagen. Ämnet är relevant eftersom arbetsmarknaden ständigt utvecklas vilket innebär att rekryterarens objektiva bedömning har försvårats. Rekryteraren måste hitta en balansgång mellan den subjektiva och objektiva bedömningen. Studiens syfte är att undersöka rekryterarens perspektiv på och upplevelser om rekryteringsprocessen. För att få en djupare förståelse kring rekryterarnas bedömningsproblematik vid en rekrytering. Våra frågeställningar är följande: Vilken bedömningsproblematik möter rekryterare i vardagen? Hur kan rekryteraren hitta en balansgång mellan objektiv och subjektiv bedömning i rekryteringsprocessen? Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört sex intervjuer med rekryterare på en offentlig verksamhet och två privata rekryteringsföretag. I denna studie utgår vi ifrån våra intervjupersoners åsikter, upplevelser och erfarenhet inom vårt ämnesområde. Empirin har transkriberats och analyserats med hjälp av en fenomenografisk analysmetod. Studiens resultat presenteras efter följande kategorier: Kravprofilen betydelse i en rekrytering, Att utföra en rättvis bedömning, Vikten av ett ärligt informationsutbyte, Bedömning av tillförlitligheten hos referenspersonerna och Hjälpmedel för objektiv bedömning. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att rekryteraren har svårt att finna en balansgång mellan den subjektiva och objektiva bedömningen. Rekryterarna är medvetna om vilka problem som kan uppstå och kan med hjälp av deras erfarenhet finna lösningar på problemen. Problemen som uppstår vid en rekrytering skiljer sig inte emellan den offentliga verksamheten och rekryteringsföretagen. Avslutningsvis har vi diskuterat undersökningens resultat och analys utifrån våra teorier och modeller om rekrytering och bedömning.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet är att undersöka hur tio elever ur en klass 9 uppfattar den svenskundervisning de deltagit i under sin högstadietid. Forskningsfrågorna fokuserar hur de förhåller sig till ämnet, vad de förväntar sig och vad de anser att de lärt sig. Även kontexten problematiseras. Studien har en etnografisk, kvalitativ ansats och undersökningen görs i det egna klassrummet, vilket innebär att forskaren/läraren är samma person. De teoretiska redskap som används för att analysera elevernas uppfattningar är i första hand etablerade ämneskonceptioner så som svenska som färdighetsämne, som litteraturhistoriskt bildningsämne, som erfarenhetspedagogiskt ämne och som demokratiämne. Undersökningen visar att elevernas bild av ämnet är splittrad, deras syn på ämnet går bara delvis att foga in under de etablerade svenskämneskonceptionerna. Eleverna uttrycker även ämnessyner som skulle kunna benämnas som någon typ av språkämne, framtidsämne eller kompetensämne. Eleverna visar på många sätt att de ser på svenskämnet som formaliserat. De ger uttryck för ett traditionellt färdigetsämne med inslag av erfarenhetspedagogiskt ämne som man ska ha nytta av någon gång i framtiden. Eleverna anser att man på svensk-lektionerna lär sig att läsa och skriva på "rätt" sätt. En grupp elever engagerar sig i uppgifter och diskussioner medan andra uppvisar ett visst motstånd som visar sig i pratighet och ointresse. Flertalet accepterar dock det svenskämne som presenteras trots att deras arbetssituation präglas av skolans kulturformer och påtvingad närhet till andra elever.Kontextens påverkan på klassrumssituation och lärande är stor.

Av tradition har frågan om en person varit vårdslös eller inte avgjorts genom att personens bet­eende jämförts med en Bonus Pater Familias (BPF) d.v.s. en fiktiv ”normalt aktsam per­son” på det aktuella området. Modellen betraktas numera i princip som utmönstrad och culpa­bedömningen anses istället ta sin utgångpunkt i akt­samhets­­­normer uttryckta i lag, före­skrifter, praxis och sedvana (där BPF används som tankemodell). Om inte ovanstående ger svar görs en fri bedömning som utgår från The Learned Hand Formula (LHF) där hänsyn tas till risken för skada, den eventuella skadans storlek och skade­vållarens möjligheter till att före­­komma skadan. I den svenska modellen (ULHF) ingår även ett rekvisit som beaktar skade­­­vållarens insikt. Frågorna som aktualiseras är därmed hur BPF och ULHF används i sven­sk rätt och vilken betydelse det får beroende på vilken av modellerna som används samt hur den svenska användningen av LHF förhåller sig till den i några grannländer. Det är också av intresse att undersöka res­pektive modells ändamå­lsenlighet utifrån skadeståndsrättens syften och att se om det finns något samband mellan normskyddsläran och det subjektiva kriteriet i ULHF. I framställningen har konstaterats att det idag endast är sedvanemodellen av BPF som används i Sverige. Det har också fastslagits att både BPF och ULHF, trots yttre olikheter, är normativa och grundas på vad som anses utgöra en läm­plig riskfördelning i samhället varför det i princip inte blir någon skill­nad beroende på vilken av modellerna som nyttjas. Användningen av ULHF och BPF ser inte ut att skilja sig beroende på om det rör sig om ett inom- eller utom­oblig­atoriskt för­hållande med mer än att frågan om oaktsamhet i första hand avgörs genom en prövning utifrån vad parterna avtalat i det förstnämnda. För enskilda skade­vållare råder dock ett förut­säg­­barhets­problem avseende vilken av BPF eller ULHF som domstolarna kan komma att göra bedömningen efter, vilket dock inte har någon betydelse eftersom resultatet i princip blir dets­amma. Denna likhet innebär att ingen av mod­ellerna kan sägas uppfylla skade­­­stånds­­rättens huvud­syfte, som konstaterats vara riskför­delning och kostnads­placering, bättre än den andre. Trots oförutsäg­barheten får ord­ningen med två grunder för oaktsamhet anses vara läm­plig eftersom bl.a. alternativet hade varit att återgå till den intetsägande person­lighetsmodellen av BPF. Sambandet mellan det subjektiva rekvisitet och norm­skyddsläran är att båda grundas på intresseavvägningar om vad som utgör en lämplig risk­fördelning i samhället. En jäm­förelse avseende användningen av LHF i tysk, dansk och norsk rätt visar att den svenska modellen sticker ut genom det uttryckliga hänsynstagandet till det subjektiva kri­teriet. Em­ellertid framkommer att de praktiska skillnaderna dock inte är så stora länd­erna emellan efter­som användningen av modellen grundas på normativa över­väganden i samtliga länder. Således kan ingen av de jämförda länderna sägas använda ursprungsmodellen av LHF.

Inom Human- Computer Interaction är användbarhet ett mycket centralt begrepp. Användbarhet kan i sin tur delas upp i effektivitetsmått och subjektiv uppfattning. Det råder idag delade meningar i forskarvärlden huruvida det existerar en korrelation mellan dessa två mått. Om denna korrelation existerar kanske vidare forskning visar att någon av de två inte utgör en nödvändig del av användbarhetsbegreppet. Om så är fallet skulle detta kunna leda till enklare och billigare design och utvärderingsprocesser. Den här undersökningen syftar till att undersöka om det existerar en korrelation mellan effektivitet och subjektiv uppfattning på world wide web samt att undersöka om det råder skillnader i denna korrelation mellan experter och noviser. För att undersöka detta har en användbarhetsutvärdering med 31 försöksdeltagare genomförts på en webbsida publicerad på www. Resultatet av undersökningen visar inte på några samband eller korrelationer och resultaten är endast marginellt signifikanta. Inga klara slutsatser kan därför dras utifrån resultaten.

Tidigare forskning har funnit samband mellan akademiskt välbefinnande, school burnout ochupplevda inlärningssvårigheter hos gymnasieelever i bland annat matematik. Denna studieriktades mot ämnet psykologi. Studiens syfte var att öka kunskap om akademisktvälbefinnande, school burnout och upplevda inlärningssvårigheter bland gymnasieelever somläser ämnet psykologi. School burnout undersöktes med School Burnout Inventory (SBI) sommäter känslor av otillräcklighet, cynism och upplevda krav. Upplevda inlärningssvårigheterundersöktes genom en standardiserad enkät som mäter elevens eventuella grad av besvärinom specifika områden av lärande. Urvalet bestod av elever (N=80) från fyra klasser somläste kursen Psykologi 2a. Enkäterna bestod av totalt 14 frågor, en del med nio frågor för SBIoch en del med nio frågor för upplevda inlärningssvårigheter. I motsatts till förväntaderesultat korrelerade school burnout negativt med upplevda inlärningssvårigheter, det vill sägaatt högre nivåer av school burnout visar samband med lägre nivåer av upplevdainlärningssvårigheter. Implikationer av studiens resultat visar att fler studier behövs för attkunna dra slutsatser om psykologiämnets förhållande till akademiskt välbefinnande samt föratt vidare undersöka förhållandet mellan school burnout och upplevda inlärningssvårigheter.

Syftet med studien är att förklara om arbetet med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som avspeglas i hållbarhetsredovisning leder till högre prestation. Studien har en generös inkludering av prestationsmått för att ligga nära så många av de relevanta forskningsområden som möjligt. I studiens prestationsmått inkluderas såväl subjektiva faktorer som objektiva nyckeltal. För att uppnå syftet utgår studien från den svenska energibranschen vilket är en bransch med stor miljöpåverkan. En teoretisk modell utvecklas och framställs utifrån tidigare forskning inom ämnesområdet. Den teoretiska modellen och studiens hypoteser prövas genom en enkätundersökning och analys av företagsspecifik finansiell information. Enkäten består till största del av beprövade frågeställningar men även några egenproducerade frågeställningar. Totalt deltog 105 respondenter i undersökningen och energibranschens alla åtta näringsgrenar är representerade i studien. Analysen bygger på stegvisa multipla regressionsanalyser. Diskussionen antyder att forskningsfrågan inte var så enkel att besvara eftersom det förekommer stora variationer på definitioner av studiens centrala begrepp. I resultatet presenteras att hållbarhetsredovisning som talar om hur företaget arbetar och ska arbeta för en hållbar utveckling är tidskrävande och kostsamt på kort sikt. Denna kortsiktiga kostnad övergår på lång sikt till en högre prestation för företagen som implementerat hållbarhet i verksamheten. Arbetet med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som avspeglas i hållbarhetsredovisning för på lång sikt inte bara med sig etiska och moraliska fördelar. Vi visar även att det finns prestationsmässiga fördelar.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett av de mest förekommande fenomenen i svensk sjukvård och kostar samhället stora summor pengar varje år. Den orsakar ett stort lidande för den drabbade. Kvinnor är mer representerade i gruppen än vad män är, vilket delvis går att förklara genom olika biologiska förutsättningar. Dessutom rapporterar denna patientgrupp i relativt hög utsträckning ett icke-önskvärt bemötande från vården som kan resultera i felaktiga eller uteblivna behandlingar.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av långvarig smärta.  Metod: En kvalitativt strukturerad autobiografisk studie baserad på fem bloggar. Bloggarnas innehåll analyserades genom manifest innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. De huvudkategorier som framkom var smärtan begränsar, vardagen förändras, vården sviker och att förlika sig med smärtan.  Slutsatser: Ett adekvat bemötande från vården genererar en mindre negativ upplevelse för de drabbade medan ett bemötande där patienten inte tas på allvar istället förstärker lidandet. Genom acceptans kan livskvalitet uppnås trots en ständigt närvarande smärta.

Det finns en stor mängd nya digitala satsningar som införs i företag varje år. Tyvärr får dessa system ofta ett begränsat genomslag, då forskning visar att bristande acceptans hos de anställda ofta leder till bristande effektivitet. För att identifiera vilka faktorer som bidrar till acceptans hos användarna så har Technology Acceptance Model (TAM) utvecklats, vilken kartlägger dessa faktorer. Denna uppsats undersöker hur en faktor i TAM, subjektiv norm, påverkar användarens attityd mot användning. Subjektiv norm identifieras ofta som någonting det finns en stark allmän uppfattning om. I innevarande uppsats konkretiseras subjektiv norm som en vilja att agera miljövänligt, till följd av de miljöproblem som uppmärksammats allt mer på senare tid. Uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod i form av en enkätundersökning med kompletterande intervjuer. Resultaten indikerar att subjektiv norm påverkar acceptansen positivt hos de individer som har en stark emotionell koppling till den subjektiva normen. Vidare så identifierades även ett antal hinder som minskar acceptans. Intraorganisatorisk kommunikation visade sig även vara avgörande för hur användarna uppfattade det nya systemet, och i förlängningen hur de accepterar satsningen.

The importance of the role audio plays in multimodal information media is often underestimated or even overlooked. This applies to a wide range of media in everyday use- from videoconferencing systems to multi modal human-computer interfaces and to some extent even computer games. When improving audiovisual (AV) systems, the focus is generally on video. A question seldom asked, most likely because it is of a difficult nature, is how we actually perceive audiovisual media. In this study the importance of audio was examined by exposing subjects to audiovisual video clips that varied only in audio quality. In some videos background noise from a subway train was added and was to be regarded as an external signal. The subjects were asked to rate their perception of the audio, video, audiovisual quality as well as the listening effort by rating the comprehensibility of the content. They were also required to pay attention to the content in each video and to answer questions about it. Results show a perceived difference in video quality following the perception of audio quality, although the video quality was never altered. Results also show that a light reverb infused in the audio signal was considered to have a positive impact on comprehensibility while still being perceived as decreasing the audio quality. The thesis has been written in collaboration with telecomunication company Ericsson and all tests and material have been recorded at Ericsson laboratories in Kista, Stockholm. / Vikten av audio inom multimodal informationsmedia är ofta underskattad. Detta gäller media som videokonferenssystem, interaktiva datainterface och i någon mån även dataspel. När förbättringar inom audiovisuella system görs, satsas det ofta mer på den visuella delen, t.ex. genom en större videoskärm eller effektivare video codec. En fråga som sällan ställs, säkerligen för att den är svår, är hur vi egentligen uppfattar media. Denna studie ämnar att påvisa vikten av audio genom ett subjektivt test där testpersonerna betygsatte sin kvalitetsuppfattning av audio, video, audiovisuella (AV), hur lätt eller svårt dom fann det att uppfatta innehållet i en serie korta videoklipp, där endast audiokvalitén ändrats. Även bakgrundsljud från tunnelbana fanns med i ljudsignalen för vissa video- klipp och var ämnat att vara betraktat som extern audiosignal (miljö). Testpersonerna ombads betygsätta sin uppfattning av audiokvalité, videokvalité, total audiovisuell kvalité och hur lätt eller svårt det var att uppfatta innehållet i videon. Utöver det blev de ombedda att svara på några frågor angående innehållet i videon. Resultaten visar att den uppfattade videokvalitén följer uppfattningen om audiokvalité även om videokvalitén förblev oförändrad genom hela testet. Videoklipp som innehöll ljud med tillagd efterklang blev betygssatta som sämre i audiokvalité även om uppfattningen blev betygssatt som bättre. Detta examensarbete har utförts i samarbete med telekommunikationsföretaget Ericsson. Själva studien och det tillhörande råmaterialet har blivit inspelat och tagit plats på Ericsson laboratories i Kista, Stockholm.