<p>Amerikanska studier har funnit positiva samband mellan tro och lycka och mellan tro och subjektivt välmående. Föreliggande studie undersöker om dessa resultat även kan gälla i Sverige. Tre frågor undersöktes: 1) Skattar sig troende som lyckligare än andra, på den enskilda variabeln lycka? 2) Vilka variabler förklarar variationen i den självskattade variabeln lycka, för troende samt för en kontrollgrupp? 3) Bidrar aktiv tro till en högre upplevelse av subjektivt välmående? En grupp på 51 troende och en kontrollgrupp bestående av 50 körsångare deltog i en enkätstudie. Troende skattade sig signifikant högre i variabeln lycka än kontrollgruppen, och lycka för troende förklarades bäst av variablerna: känsla av mening, personlig styrka och optimism. För kontrollgruppen förklarades variationen i lycka av variablerna: känsla av mening och mental balans. Demografiska variabler inverkade inte på den självskattade lyckan för de troende, däremot inverkade variablerna civilstånd och kön för kontrollgruppens självskattning. En sammanlagt högre känsla av subjektivt välmående observerades för den troende gruppen. Trons funktion ur ett copingperspektiv samt dess förmåga att bidra till koherens och mening kan förklara resultaten.</p>

Amerikanska studier har funnit positiva samband mellan tro och lycka och mellan tro och subjektivt välmående. Föreliggande studie undersöker om dessa resultat även kan gälla i Sverige. Tre frågor undersöktes: 1) Skattar sig troende som lyckligare än andra, på den enskilda variabeln lycka? 2) Vilka variabler förklarar variationen i den självskattade variabeln lycka, för troende samt för en kontrollgrupp? 3) Bidrar aktiv tro till en högre upplevelse av subjektivt välmående? En grupp på 51 troende och en kontrollgrupp bestående av 50 körsångare deltog i en enkätstudie. Troende skattade sig signifikant högre i variabeln lycka än kontrollgruppen, och lycka för troende förklarades bäst av variablerna: känsla av mening, personlig styrka och optimism. För kontrollgruppen förklarades variationen i lycka av variablerna: känsla av mening och mental balans. Demografiska variabler inverkade inte på den självskattade lyckan för de troende, däremot inverkade variablerna civilstånd och kön för kontrollgruppens självskattning. En sammanlagt högre känsla av subjektivt välmående observerades för den troende gruppen. Trons funktion ur ett copingperspektiv samt dess förmåga att bidra till koherens och mening kan förklara resultaten.

Titel: Påverkar revisionsbyråers agerande revisorernas välmående? Bakgrund: Revisorers välmående är ett omdiskuterat ämne i revisionsbranschen. Den höga arbetsbelastningen tillsammans med stramare budgetar och tajtare deadlines leder till att 95 % av revisorerna i Sverige arbetar övertid och menar att det inte är långsiktigt hållbart. Då revisorerna förklaras som en byrås viktigaste tillgång frågar vi oss hur revisionsbyråerna kan agera för att främja sin personals välmående och på så sätt bli en konkurrenskraftig byrå. Syfte: Studiens syfte är att identifiera sammantagna HR-strategier och dess påverkan på revisorernas subjektiva välmående. Metod: En tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats genomförs för att sedan mynna ut i en induktiv ansats där sammantagna HR-strategier tas fram utifrån den empiriska data som samlas in via enkät, där urvalet består av auktoriserade revisorer och revisorsassistenter i Sverige. Teorier och tidigare forskning kring subjektivt välmående och HR-strategier som i andra branscher visat främja individers välmående har tillämpats. Krav, kontroll och stödmodellen har använts för att förklara revisorers arbetssituation. Slutsats: Studien resulterade i att sex sammantagna HR-strategier har identifierats på revisionsbyråer där fyra av dem visar ha ett positivt samband med revisorers subjektiva välmående. Genom att revisionsbyråer implementerar de sammantagna HR-strategierna ökar de möjligheten för revisorerna att trivas på arbetet och prestera på optimal nivå och kan därför ses som en investering. / Title: Does the behavior of accounting firms affect the auditors’ well-being? Background: Auditors' well-being is a discussed topic in the auditing industry. The high workload together with tighter budgets and deadlines leads to 95 % of the auditors in Sweden work overtime and they believe it is not a sustainable situation. The auditors are explained as an accounting firms most important asset, we ask ourselves how they can act to improve the subjective well-being of the auditors to become a competitive firm. Purpose: The aim of this study is to identify new combinations of HR-strategies based on empirical data and its impact on the auditors' subjective well-being Method: A cross-sectional study with a deductive approach is chosen in order to then emerge into an inductive approach where HR-strategies are developed based on the empirical data collected through a survey, where the sample includes authorized auditors and audit associates in Sweden. Theories and previous research on subjective well-being and HR-strategies that have shown improved well-being in other industries have been applied to this study. Demand, control and support model has been used to explain the auditors' work situation. Conclusion: The study resulted in six new identified combinations of HR-strategies at accounting firms where four of them show a positive correlation with auditors' subjective well-being. As accounting firms implement the HR strategies, they increase the possibility for the auditors feels satisfied with their jobs and perform at an optimized level. This can therefore be seen as an investment for the accounting firms.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av användandet av sociala medier och dess psykologiska påverkan på det subjektiva välmåendet. Detta undersöktes med kvalitativ metod genom att studera användandet av sociala medier bland tio individer bestående av fem kvinnor och fem män i åldrarna 18–30 år och dokumentera deras upplevelser. Sociala medier används dagligen av människor i alla åldrar, och statistik har visat att ett frekvent användande av sociala medier ger upphov till psykisk ohälsa i form av depressiva symptom, ångest, minskad livsglädje och nedstämdhet. Resultatet av studien påvisade att deltagarna upplevde känslor av nedstämdhet, ångest och försämrad självkänsla på grund av att de jämför sig med andra användare och känner en press att uppvisa en fasad för att få bekräftelse på deras identitet. / The aim of this study was to examine the experience of social media use and its psychological effect on the subjective well-being. This was examined through qualitativ method by studying the social media use among ten individuals consisting of five women and five men in ages 18-30 and documenting their experiences. People in all ages use social media daily, and statistics has shown that using social media frequently results in mental illness such as depression, anxiety and decreased lust of living. The results of this study showed that the participants experienced feelings of depression, anxiety and impaired self-esteem due to comparisons with other users and the pressure of showing a fasad to have their identity confirmed. Keywords: Subjective well-being, social media, mental illness

Denna studie utförs med bakgrund i det demokratiska styrelseskickets dominanta status i världen och avser att blottlägga orsakerna bakom demokratiska regimers fortlevnad. Syftet med uppsatsen är att pröva trovärdigheten av instrumentella demokratiargument. I studien tillämpas en statistisk analys, i form av OLS-regression, för undersöka huruvida tillfredställelsen med demokratiskt styre kan förklaras utifrån individens välmående. Analysen är mestadels baserad på intervjudata från World Values Survey 2017–2020: Wave 7 och avser att generalisera till en global kontext. Resultaten finner stöd för sambandet och därmed även för instrumentella demokratiargument, då individens välmående förknippas med praktiska resultat och måluppfyllelse. Till skillnad från tidigare forskning analyseras dessutom effekterna av nationell stolthet, likaså effekterna av medborgliga rättigheters konsolidering. Nationell stolthet visar sig ha en positiv effekt på tillfredställelsen med demokratiskt styre och bör därför undersökas närmare vid framtida studier.

De senaste åren har banksektorn genomgått betydande digitala förändringar. De digitala innovationerna inom banksektorn har resulterat i ett förändrat arbetssätt för bankmedarbetarna som i sin tur resulterat i en organisationsförändring. Tidigare forskning har kunnat påvisa att den rådande kulturen i företaget både kan ha en negativ eller en positiv effekt på individens subjektiva välmående. Därför har vi valt att undersöka hur olika organisationskulturer i banksektorn kan påverka den enskilda bankmedarbetarens subjektiva välmående. Syftet med denna uppsats är att förklara och beskriva hur digitaliseringen påverkar den enskilda bankmedarbetarens subjektiva välmående på arbetsplatsen, samt hur organisationskulturen inverkar på individens upplevelse av digitalisering. Studien har en positivistisk forskningsfilosofi följt av en deduktiv ansats. En kvantitativ metod genomfördes med datainsamlingsmetoden internetenkät. Resultatet från undersökningen har baserats på 144 respondenter. Studien har visat indikationer på att en kollektivistisk kultur har en positiv effekt på det subjektiva välmåendet hos bankmedarbetaren. Vi har även kunnat visa att ju mer positiv inställning bankmedarbetaren har till användning av digitala arbetsmetoder, ju bättre är deras subjektiva välmående. Vår studie är begränsad till att endast innefatta bankmedarbetare från utvalda banker runt om i Sverige. Avslutningsvis bidrar denna studie med en argumentation samt diskussion kring hur digitalisering påverkar bankmedarbetarens subjektiva välmående, samt hur organisationskulturen inverkar på individens upplevelse av digitaliseringen. / In recent years, the banking sector has undergone significant digital changes. The digital innovations in the banking sector have resulted in a changing working method for bank employees, which in turn resulted in an organizational change. Earlier research has shown that organizational culture can both have a positive and negative impact on an individual's subjective well-being. The purpose of this paper is to explain and describe how digitalization affects the individual employee's subjective well-being in the workplace, as well as how the organizational culture affects the individual's perception of digitization. The study has a positivistic research philosophy followed by a deductive approach applied in the form of hypothesis testing. The study has a quantitative research method and was completed with an internet survey. The result of the study is based on 144 respondents. In our study, we have found indications that a collectivist organizational culture has a positive impact on the bank employee's subjective well-being. We have also found that the more positive attitude bank employees have towards using digital working methods, the better their subjective well-being is. A limitation with our study is that it only includes bank employees from selected banks around Sweden. However, the limitation entails that we can contribute with new knowledge in a previously relatively unexplored context. Finally, this study contributes with a discussion about how digitalization affects the subjective well-being of the bank employees, and how different organizational culture affects the individual's perception of digitalization.

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs α = ,926 respektive α = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel. Dock fanns egenskaper hos båda populationerna som indikerade viss risk för statistisk instabilitet. Studien bör replikeras med större undersökningsgrupper samt ytterligare psykometriska tester för säkrare resultat och ökad generaliserbarhet.