Bakgrund En stor orsak till folkhälsosjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och fetma är den ökade konsumtionen av bland annat mättat fett och socker. En motion lämnades till Sveriges riksdag 2012 med ett förslag om att utreda konsekvenserna av ett införande av en höjd skatt på raffinerat socker. Även beskattning av fett och subventioneringar av frukt och grönt har diskuterats. Syfte Syftet var att undersöka vuxnas inställningar till att införa ekonomiska styrmedel för att påverka konsumtionsbeteende beträffande livsmedel, i avsikt att förbättra folkhälsan. Studien avsåg även undersöka om man trodde att ens konsumtionsbeteende skulle komma att förändras vid införandet av en skatt på socker, en skatt på fett eller en subventionering av frukt och grönt. Metod En webbaserad enkätundersökning genomfördes där 280 vuxna deltog genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 20 frågor och svaren sammanställdes i Microsoft Excel 2010 och bearbetades och analyserades i SPSS 22.0. Resultaten analyserades och presenterades med hjälp av boxplots och chi-2-test där signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Majoriteten av deltagarna var positiva till statlig reglering av konsumtionsbeteende och speciellt till införandet av subventioner på frukt och grönt. Kvinnorna var signifikant mer positiva till införandet av subventioner på frukt och grönt än männen (p=0,017). Deltagarna förväntade sig inte förändra sina konsumtionsbeteenden vid införande av skatt på livsmedel innehållande mättat fett eller på socker och sockerrika livsmedel utan endast öka sin konsumtion av frukt och grönt vid införandet av subventioner på dessa. Slutsats Att reglera befolkningens konsumtionsbeteende via subventioner skulle kunna vara ett sätt att påverka folkhälsan positivt. Genom beskattning av livsmedel innehållande mättat fett eller av socker och sockerrika livsmedel kan man enligt denna studie inte se någon effekt.

Universiẗat, Diss., 2006--Frankfurt a.M.

Zugl.: Bonn, University, Diss., 2006.

Freie Univ., Diss--Berlin, 2004. / Literaturverz. S. 263 - 288.

European Univ. Inst., Diss.--Florence, 2000. / Literaturverz. S. 493 - 512.

Univ., Diss.--Mannheim, 2004. / Literaturverz. S. 205 - 215.

Freie Univ., Diss.--Berlin, 2002. / Literaturverz. S. 299 - 325.

Diss.--Freie Universität Berlin. / Bibliography: p. 5-9.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2006.

Denna uppsats är skriven utifrån syftet att analysera preventivmedelssubventionen som lagstadgades 2017 och dess påverkan på antalet aborter i Sverige. Detta för att utvärdera om subventionen fått den önskade effekten, samt om det därför kan finnas belägg för att utöka subventionen så att fler kvinnor kan få ta del av den. Subventionen 2017 gjorde det möjlig för alla kvinnor i Sverige att få hormonella preventivmedel gratis fram till den dagen då de fyller 21 år. Innan dess var det upp till varje enskild region att bestämma hur subventioneringen skulle se ut i regionen. Detta gjorde att det för många kvinnor var en geografisk fråga om de hade råd med preventivmedel eller inte. Från 2015 har hormonella preventivmedel inom läkemedelsförmånen varit subventionerade för kvinnor upp till 26 år, men hur denna subventionering såg ut varierade mycket mellan olika regioner. Subventioneringen har ökat konsumtion av preventivmedel, samtidigt som antalet aborter har minskat. Dock finns en generell negativ trend som minskar konsumtionen av preventivmedel mer än vad subventionen ökar konsumtionen. Konsumtionen har ökat mest bland de yngre kvinnorna vilket visar att yngre kvinnor är mer priskänsliga och har en högre efterfrågeelasticitet vilket gör att fler unga kvinnor kommer konsumera preventivmedel när priset minskar. För att förstå vad som har påverkat att antalet aborter minskar i gruppen med de något äldre kvinnorna, 20–24 år, behöver fler undersökningar inom området göras.