<p>ABSTRACT</p><p>The purpose of this thesis has been to increase the knowledge about the life situation for next of kin who are caring for the elderly and mentally disabled. Also, the impact of “supportive actions” on the quality of life for the next of kin has been assessed. This study tried to answer the following questions:</p><p> How do next of kin perceive their every day life.</p><p> Do supportive actions lead to a better situation in your every day life.</p><p> Do supportive actions raise the quality of life for next of kin</p><p>To answer the questions above a qualitative method was used. Individual interviews were chosen to get a deeper understanding of how the target group was experiencing their life situation. The participants in our study were six women, three were home nursing their husbands and the other three were caring for their parents.</p><p>Through the interviews it was concluded that their life situation was trying and strenuous before the “supportive actions” begun. Stress, anxiety and confinement were common place. In the study it was identified that the “supportive actions” had a positive influence on the life situation and as a consequence the next of kin had a more manageable everyday life after the actions were implemented. The support created the necessary conditions for an increased quality of.</p> / <p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med denna c-uppsats var att få en ökad förståelse för anhörigas vardag som ger omsorg/vård till äldre och långtidssjuka samt om de stödinsatser som ges har någon betydelse för deras livskvalité. De frågeställningar som vi utgick ifrån var:</p><p> Hur uppfattar anhöriga sin vardag.</p><p> Leder stödinsatserna till en förbättrad livssituation.</p><p> Förbättrar stödinsatserna livskvaliteten hos anhöriga.</p><p>Vi använde en kvalitativ metod för att besvara syftet och vi valde personliga intervjuer för att få en djupare förståelse hur informanterna upplevde sin livssituation. Deltagarna i vår studie var sex kvinnor, varav tre av dem var anhörigvårdare till sin make och de övriga var omsorgsgivare till sina föräldrar.</p><p>Genom intervjuerna med de anhöriga har vi kommit fram till att i livssituationen innan de fick stödinsatserna, så upplevde anhörigvårdarna och omsorgsgivarna att situationen var påfrestande och ansträngd. Många upplevde att det skapades stress, oro och en bundenhet i vardagen. Vi kunde i vår studie se att stödinsatserna har påverkat livssituation i rätt riktning och att många i dag upplevde att deras vardag har blivit mer hanterbar och att stödet har förbättrad livskvalitén.</p>

ABSTRACT The purpose of this thesis has been to increase the knowledge about the life situation for next of kin who are caring for the elderly and mentally disabled. Also, the impact of “supportive actions” on the quality of life for the next of kin has been assessed. This study tried to answer the following questions:  How do next of kin perceive their every day life.  Do supportive actions lead to a better situation in your every day life.  Do supportive actions raise the quality of life for next of kin To answer the questions above a qualitative method was used. Individual interviews were chosen to get a deeper understanding of how the target group was experiencing their life situation. The participants in our study were six women, three were home nursing their husbands and the other three were caring for their parents. Through the interviews it was concluded that their life situation was trying and strenuous before the “supportive actions” begun. Stress, anxiety and confinement were common place. In the study it was identified that the “supportive actions” had a positive influence on the life situation and as a consequence the next of kin had a more manageable everyday life after the actions were implemented. The support created the necessary conditions for an increased quality of. / SAMMANFATTNING Syftet med denna c-uppsats var att få en ökad förståelse för anhörigas vardag som ger omsorg/vård till äldre och långtidssjuka samt om de stödinsatser som ges har någon betydelse för deras livskvalité. De frågeställningar som vi utgick ifrån var:  Hur uppfattar anhöriga sin vardag.  Leder stödinsatserna till en förbättrad livssituation.  Förbättrar stödinsatserna livskvaliteten hos anhöriga. Vi använde en kvalitativ metod för att besvara syftet och vi valde personliga intervjuer för att få en djupare förståelse hur informanterna upplevde sin livssituation. Deltagarna i vår studie var sex kvinnor, varav tre av dem var anhörigvårdare till sin make och de övriga var omsorgsgivare till sina föräldrar. Genom intervjuerna med de anhöriga har vi kommit fram till att i livssituationen innan de fick stödinsatserna, så upplevde anhörigvårdarna och omsorgsgivarna att situationen var påfrestande och ansträngd. Många upplevde att det skapades stress, oro och en bundenhet i vardagen. Vi kunde i vår studie se att stödinsatserna har påverkat livssituation i rätt riktning och att många i dag upplevde att deras vardag har blivit mer hanterbar och att stödet har förbättrad livskvalitén.

Studiens utgångspunkt var skollagens bestämmelser sedan år 2014 om att stöd till elever kan ges i form av extra anpassningar och särskilt stöd (Prop.2013/14:160; SFS 2010:800. Enligt gymnasieutredningen behövs mer kunskap kring den praktiska tillämpningen av dessa bestämmelser (SOU 2016:77). Studiens syfte var att beskriva och analysera hur lärare upplever arbetet med stödinsatser för gymnasieelever. Som metod för datainsamling valdes kvalitativa intervjuer och tio lärare intervjuades. Lärarna uttryckte att extra anpassningar ansvarar ordinarie lärare för och de består exempelvis av uppläst material samt anpassade läromedel och uppgifter. Som särskilt stöd uppgavs bland annat stödundervisning utanför den ordinarie undervisningen. Resultatet visade att de två skolorna där lärarna arbetar skiljer sig bland annat genom organiseringen av stödundervisning. Studien fann att relationer och kommunikation mellan elever och lärare samt lärare och övrig skolpersonal är betydelsefulla faktorer i arbetet kring stödinsatser. / The starting point of this study is the regulations in the Swedish Education Act of 2014 about how support for students can be given in the form of extra adaptations and special support (Prop.2013/14:160; SFS 2010:800). According to a survey about the Swedish upper secondary school, there is a need for more knowledge on the practical application of these regulations (SOU 2016:77). The aim of this study was to analyze and describe how teachers perceive the work with supportive actions for students in upper secondary schools. As a method for data collection, qualitative interviews were chosen and ten teachers were interviewed. The teachers stated that the responsibility for extra adaptations lies with regular teachers and mentioned examples of adaptation such as access to read material and adjusted study material and tasks. Special support was mentioned, among other things, as a support for teaching outside of the regular teaching. The result showed that one difference between the two schools where the teachers work is the organization of this support teaching. The study found that relationships and communication between students and teachers, and as well as between teachers and other school staff, are important factors in the work around suppoortive actions.